2011

Frukostseminarium om städer och tillväxt

2011-01-11. Forskning visar att storstäderna har fått en ökad betydelse för Sveriges konkurrenskraft och tillväxtmöjligheter. Under ett frukostseminarium diskuterades vilka politiska konsekvenser som kan dras av det, och ifall det finns en motsättning mellan att satsa på storstäderna och att satsa på landets andra delar.

Sedan något år tillbaka bor en majoritet av världens befolkning i städer konstaterade moderatorn Håkan A. Bengtsson inledningsvis. Något som både skapar möjligheter i form av t. ex jobb, men också problem med stora klyftor mellan städernas invånare.
 

Tillväxten sker i storstäderna

Forskarna Mikael Stenkula och Yves Zenou har skrivit rapporten ”Städer och tillväxt” som visar att städerna inte bara dominerar som bostadsort- de dominerar också som tillväxtmotorer. Medan Stockholms del av Sveriges BNP har ökat med nästan tio procent de senaste 20 åren har nästan alla andra delar av landet minskat sin del.

Yves ZenouDen teoretiska förklaringen till att storstäder står för en stor del av tillväxten är agglomerationsfördelar, det vill säga att produktiviteten kan stiga när ekonomisk aktivitet koncentreras. Agglomeration består av tre delar: delning, matchning och lärande. Företag och individer kan dela på lokaler och kostnader, chansen att matcha rätt mellan utbud och efterfrågan är större ju fler som finns tillgängliga och man lär sig av varandra.

Sambandet mellan agglomeration och ekonomisk utveckling är något som håller oavsett land, tidsperiod eller ekonomiskt system.

Att de svenska storstädernas andel av BNP har ökat beror också på tjänstesektorn och entreprenörskapets ökade betydelse. Båda företeelser som bäst utvecklas i storstäder.

Storstäder gynnar entreprenörskap bland annat därför att man där har en större marknad att testa sina nya idéer på. I storstäderna finns också en stor potentiell hemma marknad och där är också efterfrågan på specialiserade eller nya produkter större. Den här processen är också självförstärkande- om många företag väljer att etablera sig på en särskild ort kommer fler att följa efter för att de vill verka i samma område.
 

IT och lokal tillväxt

Det har talats en hel del om att det framväxande digitala samhället kommer att göra att behovet av att mötas i fysisk form minskar. Men Stenkula och Zenou förklarade att forskningen visar att det inte har blivit så. Även om IT-samhället har möjliggjort visst distansarbete så vill människor fortfarande träffas. Forskningen förklarar detta bland annat med att man har högre förtroende för folk eller företag som man har mött i verkligheten.
 

Nationell politik

Stenkula och Zenou konkluderade att ifall vi tror på forskningsresultaten och vill optimera den ekonomiska tillväxten så ska vi enbart satsa på storstäderna. Satsningarna handlar då om att lösa storstadens problem med för få bostäder, det ständiga behovet av infrastruktursatsningar och olika åtgärder som underlättar för entreprenörer.

Men optimal tillväxt är kanske inte allt. Eftersom många av Sveriges invånare bor i mindre orter så är det kanske mest rättvist att även satsa på dem. Fast man kan inte heller vara säker på hur sådana satsningar slår ut enligt forskarna. De tog exemplet med att bygga nya bilvägar i mindre befolkade regioner, något som är tänkt att gynna regionen ekonomiskt men som kan resultera i att trafiken istället drivs bort från regionen och in till storstäderna.
 

I storstaden växer problemen

Även storstaden har sina problem. Precis som de koncentrerar positiva processer samlar de också på sig sämre sidor. Ökad kriminalitet och högre pendlingskostnader är två av dem. Olika delar av städer utvecklas också i olika grad vilket gör att storstäder alltid har stadsdelar som är extra problemtyngda av t. ex arbetslöshet.

För att komma till rätta med just de eftersatta stadsdelarna finns det specifika metoder som entreprenörskapszoner och MOP- Moving to opportunity. Medan den förstnämnda ger skattelättnader till företag som etablerar sig i utsatta områden möjliggör de senare för människor från utsatta områden att utbilda sig i bättre fungerande delar av staden.
 

”Mentala hinder skapar konflikt mellan storstäder och landsbygd”

IT- och regionminister Anna-Karin Hatt (c )menade att politik sällan är så enkelt att det finns en tydlig målkonflikt och som det sen gäller att välja emellan.

— Det handlar inte om att välja mellan att satsa på storstäder eller regionala projekt, utan istället måste vi möjliggöra för alla att växa utifrån sina förutsättningar, sa hon.

Enligt henne är det ett problem att vi har mentala bilder av storstäderna som det ställe där all tillväxt sker medan landsbygden mest drar bidrag. I själva verket är det just nu Norrbotten med sina stora råvarutillgångar som är en av landets stora tillväxtmotorer.

Att entreprenörskap är en viktig del av ekonomin höll Hatt med om, men däremot ville hon höja ett varningens finger för att ”söka svar inför morgonen i gårdagens erfarenheter”.
— Vi vet inte var nästa Ingvar Kamprad, Gnosjö eller Kista uppstår.

Även om Anna-Karin Hatt ville se tillväxtsatsningar över hela landet så menade hon att utmaningarna ser olika ut; medan Stockholm behöver infrastruktursatsningar behöver mindre orter hjälp med att t. ex få tillgång till olika sorters service. Och även om regeringen inte har något explicit storstadspolitik så lever frågan genom en massa andra områden. Forsknings- och innovationspolitik är två områden.
 

”Stockholm måste växa mer”

Tomas Rudin, socialdemokratiskt oppositionsborgarråd i Stockholm, sa att Stockholms tillväxt är stark, men inte tillräcklig. Stockholm ska inte jämföras med övriga Sverige utan med andra europeiska storstäder och då blir det uppenbart att Stockholm fortfarande är en liten stad.

— En stor del av Stockholms attraktionskraft är också att det är härligt att leva här, sa Tomas Rudin. Stockholm är fylld av kulturella världen och vi bor i en stad som modern och historisk på samma gång. Men jag är orolig för att jakten på tillväxt gör att vi bygger bort en del av den attraktionskraften. Vi river något och bygger skyskrapor istället, när Stockholm skulle kunna bli en turiststad i klass med Paris och Venedig.
 

Hinder i vägen för Stockholms tillväxt

Förutom risken att bygga bort Stockholms turistpotential så såg Tomas Rudin flera andra problem som kan hämma Stockholms tillväxt. Till att börja med måste stockholmarna ha någonstans att bo. S vill att de kommunala bolagen inom de närmaste åren ska bygga 15.000 nya bostäder, men i dagsläget planerar man för mycket färre. Detta enligt Tomas Rudin för att man inte får tillgång till mark att bygga bostäderna på. Vidare måste både tunnelbanan byggas ut.

— Att vi nu bygger en ny forskningsstadsdel vid Karolinska institutet utan att planera för en tunnelbanestation där är helt fel tänkt, sa han.

Stockholms segregation som gör att en ung kvinna med afrikansk bakgrund har väldigt små chanser att ta sig in på arbetsmarknaden är också ett problem för en stad som vill växa enligt Tomas Rudin.

Tomas Rudin menade även att ett stort problem för Stockholm är bristen på politiskt samarbete. När tunnelbanan byggdes var det resultatet av ett brett politiskt samarbetet, men sådana har blivit allt mer sällsynta de senaste åren tyckte han.

— Stockholm tjänar inte på användas för olika politiska partiers strategiska spel.

Aktuell forskare

Niclas Berggren

Forskningsområden: Institutionell och politisk ekonomi; tillit, tolerans och religion; skönhetens betydelse i politiken.

Några av de frågor Niclas Berggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkar t.ex. tillit, tolerans och religion ekonomins funktionssätt?
  • Finns det ett samband mellan graden av marknadsekonomi och sociala variabler (som tillit och tolerans)?

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se