2011

Hur vet vi när nästa kris kommer?

 

2011-05-30. På ett policyseminarium arrangerat av IFN den 30 maj presenterade en av världens mest kända finansforskare, Edward Altman, en modell som han anser bättre skulle förutse framtida finanskriser.

Edward Altman, som är professor vid New York University menar att lösningen är att inte bara använda makrodata (”top-down”-analys) i riskmodellerna utan att också inkludera mikrodata från enskilda företag (”bottom-up”-analys).

Seminariet utgick ifrån Altmans modell som även belystes ur ett svenskt perspektiv i form av inlägg av vice riksbankschefen, tillika professor i nationalekonomi, Karolina Ekholm, och professor Lars Oxelheim, IFN.

Mikro istället för makrodata

Edward Altmans modell går alltså ut på att man i en analys av det ekonomiska läget skall använda sig av ett mikroperspektiv. Det innebär att man kartlägger nationella företag utanför finansbranschen och ser på företagens lönsamhet och ekonomiska läge och utifrån detta försöker utläsa sannolikheten för kriser.

Till skillnad från ett makroperspektiv, det vill säga användandet av klassiska mätmetoder såsom BNP och arbetslöshet, menade Altman att man genom ett mikroperspektiv kan upptäcka finansiella kriser tidigare.
Han tog upp Sydkorea som ett exempel där man genom en ”bottom-up”-analys kunde ha förutsett den finansiella krisen i slutet av 1990-talet i Sydostasien tidigare än vad som skedde. Nu blev alla kreditinstitut tagna på sängen när Sydkorea, den så kallade ”Asiatiska tigern”, på ett år gick från en hög kreditvärdighet (AA) till låg (BB) och bara räddades tack vare lån från Internationella valutafonden (IMF).


Läget för Europa och Italiens betydelse för euron

Altman tog upp Grekland som ett exempel på ett land som rasat på skalan för ekonomiskt välstånd under Europas nuvarande finansiella kris. Han menade att Grekland kommer att ha svårt att lyfta sig ur den ekonomiska krisen eftersom landet är bundet till euron och att det därför är omöjligt att devalvera.

Men enligt Altman är det inte Grekland som kommer att styra eurons fortsatta öde, utan Italien. Italiens ekonomi är stark, men om landet skulle drabbas av en finansiell kris skulle aldrig Europa kunna rädda landet sa han. Italien har stor ekonomisk betydelse för Europa och en kris där skulle troligtvis leda till eurons fall.

”Höjda skatter ingen lösning”

Altman kritiserade också de ekonomiska åtgärder som flertalet av europeiska regeringar har gjort i efterspelet av finanskrisen. Istället för att höja skatter för företagen så bör man göra tvärtom. Höjda skatter slår mot företagen och detta leder till att ett minskat ekonomiska välstånd och lönsamhet för företagen – något som är problematiskt ur ett mikroekonomiskt perspektiv.

Altman avslutade med att nyansera sitt perspektiv genom att säga att han tror det är nödvändigt att kombinera ett makroperspektiv med ett mikroperspektiv och att bottom-up-modellen inte är lösningen, men ett steg på vägen.


Riksbankens perspektiv på krisen

Karolina Ekholm inledde med att tala om lärdomar efter finanskrisen ur riksbankens perspektiv. Hon sa att oron för deflation visar på penningpolitikens begränsningar för att stabilisera ekonomin och enligt henne behövs en bättre reglering och övervakning av den finansiella sektorn. För att förbättra läget inför, och under en ekonomisk kris, är det viktigt att arbeta med krishantering nationellt, men även ta tag i problem som rör sig över gränserna.

Karolina Ekholm tog upp EU-organet ESRB som arbetar ur ett makroperspektiv med att identifiera systemfel. Hon tror att ett ”bottom-up”-perspektiv kan vara intressant för att komplettera makromodellen, men ställde sig inte helt bakom Altmans syn.

Altman påpekade att centralbankerna har data och uppgifter för att göra en ”bottom-up”-analys och att det inte skulle vara svårt att införa det på centralbanksnivå.

Institutionella fel kärnan i finanskrisen

Lars Oxelheim, professor vid Lunds universitet och verksam vid IFN började sin del av seminariet med att ta upp olika villkor för en finansiell kris. En finansiell kris grundar sig i misslyckade investeringar som leder till förlust och som i sin tur måste ha en betydande effekt på den reella ekonomin. Oxelheim landade i slutsatsen att kärnan i finanskrisen ligger i institutionella fel.

De institutionella fel som Oxelheim har identifierat är att företag och individer nu försöker täcka upp förluster och att transparensen är dålig. Andra friktioner är att marknaden är för ostabil för att man skulle vilja investera i den och osäkerheten på hur politikerna har tänkt att täcka förlusterna.


Fortfarande inne i krisen

Oxelheim talade även om hur läget är idag. Enligt honom måste det tillföras mer finanspolitisk stimulans, man måste skära i budgetunderskotten och ge mer penningpolitiskt stöd för att kunna lyfta oss ut ur den ekonomiska krisen.

Oxelheim kommenterade Altmans forskning genom att hålla med om att man bör titta mer på mikrodata då makroperspektivet tittar på fel faktorer, och att man därför inte vet vilka företag eller länder som är stabila ekonomiskt. För att förändra utgångspunkten för makroperspektivet bör man vara mer företagsspecifik för att kunna urskilja krisens karaktär på en aggregerande nivå.

Euron är ett politiskt beslut, inte ekonomiskt

Under den avslutande frågestunden ställdes många frågor. Bland annat ställdes en om huruvida Belgien är i en ekonomisk kris eller ej. Det besvarade Edward Altman med att han snarare anser det är en politisk än en ekonomisk kris.

Innan seminariet avslutades summerade Edward Altman sin syn på eurons framtid:

  • Euron ska vara ett politiskt beslut – inte ett ekonomiskt.
     

Referat: Saga Rosén
Foto: David Lundberg

Aktuell forskare

Niclas Berggren

Forskningsområden: Institutionell och politisk ekonomi; tillit, tolerans och religion; skönhetens betydelse i politiken.

Några av de frågor Niclas Berggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkar t.ex. tillit, tolerans och religion ekonomins funktionssätt?
  • Finns det ett samband mellan graden av marknadsekonomi och sociala variabler (som tillit och tolerans)?

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se