2007

De rika drar ifrån

Torsdagen den 6 december arrangerade IFN ett frukostseminarium på temat ”De rika drar ifrån”. På seminariet debatterades en ny studie av nationalekonomerna Daniel Waldenström (Institutet för Näringslivsforskning) och Jesper Roine (Handelshögskolan i Stockholm), i vilken den svenska förmögenhets-koncentrationens utveckling under de senaste 130 åren kartlagts och analyserats.

Jesper Roine
Jesper Roine

Författarna inledde med att presentera studiens huvudresultat. Det svenska jordbrukssamhället i slutet av 1800-talet var mycket ojämlikt, där den rikaste tiondelen av befolkningen ägde mer än 90 procent av den privatägda totalförmögenheten. Industrialiseringen ledde inledningsvis inte till någon utjämning av resurserna, men under större delen av 1900-talet minskade förmögenhets-koncentrationen desto mer. Till skillnad från övriga västvärlden var huvudorsaken inte att kapital förstördes i samband med världskrigen och 1930-talsdepressionen. I Sverige förklaras utjämningen istället av en gradvis snabbare tillväxt av förmögenheter längre ner i fördelningen som en följd av bl.a. utbildningsväsendets utbyggnad och egnahemsrörelsen. 

Daniel Waldenström
Daniel Waldenström

Den kraftiga utjämningen i Sverige pågick fram till åren kring 1980 då den avstannade och istället ökade förmögenhetsspridningen. Exakt hur stor denna ökning var är dock en öppen fråga. SCB:s officiella statistik redovisar en ytterst marginell ökning, där den rikaste procentens andel vuxit från ca 17 procent 1980 till ca 20 procent i dag. Denna statistik bortser dock från de mycket stora utlandstillgångar som enligt Riksbankens betalningsbalanser vuxit sedan 1980-talet. De redovisade beräkningarna av vad inkluderandet av detta utlandskapital skulle betyda för förmögenhetsutvecklingen för den rikaste procenten tyder på att deras andel skulle öka kraftigt, till runt 30 procent av den totala förmögenheten. Detta är en dramatisk ökning i koncentration som inte har sin motsvarighet i något annat västland för vilka jämförbara data finns.

Irene Wennemo, näringspolitisk chef vid LO, menade att studiens nya uppskattningar av den ökade förmögenhetskoncentrationen sedan 1980 sannolikt stämmer överens med verkligheten. Att folk är rikare än i statistiken kan vem som helst som bor i Stockholms innerstad se, menade Wennemo. Hon ansåg att situationen med ökade klyftor är icke önskvärd, men samtidigt är den svår att undvika. I en alltmer globaliserad ekonomi blir framgångsrika företagare ofta mycket rikt belönade. Och detta är inte nödvändigtvis av ondo, särskilt inte i de fall företagen bidrar till den svenska samhällsutvecklingen på ett produktivt sätt. Men samtidigt underblåser ökade förmögenhetsklyftor slitningar mellan olika grupperingar i samhället. Om man skulle vilja åtgärda problemet med stora förmögenhetsklyftor borde man öka de fattiga arbetstagarnas löner så att de kan öka sitt sparande.

Stefan Fölster, chefekonom vid Svenskt Näringsliv, välkomnade studien och dess beskrivning av de rika svenskarnas förmögenheter i Sverige och utlandet. Resultatet av studien ligger närmare sanningen än den bild som många svenska forskare sedan lång tid hävdat, en bild som enligt Fölster varit starkt politiserad. En av orsakerna till att så få äger så mycket är den svenska fördelningspolitiken där även låginkomsttagare betalar hög skatt och därför inte har någon möjlighet att spara. Om politikerna vill minska förmögenhetsspridningen borde man därför satsa på att höja förmögenheterna i botten av fördelningen, t.ex. med hjälp av en sänkt arbets- och kapitalvinstbeskattning eller särskilda sparmöjligheter för bidragstagare som annars bestraffas med minskade bidrag så fort de sparat ihop till en egen buffert.

 

Seminariet avslutades med en öppen diskussion som flera personer i publiken deltog i och som leddes av moderatorn Martin Ådahl, chef för en ny grön tankesmedja.

Mer om de medverkande

Studien med sammanfattning på svenska, Wealth Concentration over the Path of Development: Sweden, 1873–2005, IFN WP 722.

Ladda ner författarnas presentation (PP)

 

Mediabevakning

2007-12-09 SvD: "Den som saknar buffert är icke fri"
2007-12-07 Dagens Arena: "De rika är rikare än vi trott "
2007-12-06 SR P1 Morgon: "Få tjänar mest"
2007-12-06 Rond i P3: "De rikaste rikare än vi trott"
2007-12-05 Gotlands Allehanda: "Rikedom är inte enbart relativ"
2007-12-05 GT: "Rik drar ifrån"
2007-12-05 DN: Peter Wolodarski: "Staten och storkapitalet"
2007-12-04 DN: "Rikaste svenskarna matchar USA:s mest penningstarka"
2007-12-04 SR Ekot: "Sveriges rika rikare än man tidigare trott"
2007-12-04 The Local: "Sweden's rich 'are richer than we thought'"
2007-11-26 LO-tidningen: "Den svenska fördelningen bara en myt"

 

Aktuell forskare

Niclas Berggren

Forskningsområden: Institutionell och politisk ekonomi; tillit, tolerans och religion; skönhetens betydelse i politiken.

Några av de frågor Niclas Berggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkar t.ex. tillit, tolerans och religion ekonomins funktionssätt?
  • Finns det ett samband mellan graden av marknadsekonomi och sociala variabler (som tillit och tolerans)?

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se