2007

Från skjortor till satelliter?

En granskning av Kinas ekonomi

Sveriges ekonomi påverkas i hög grad av utvecklingen i Kina. För att öka förståelsen för Kinas ekonomiska utveckling bjöd Institutet för Näringslivsforskning in till ett öppet seminarium den 14 februari 2007. Under ledning av professor Pontus Braunerhjelm diskuterade ledande forskare aktuella utmaningar i Kinas ekonomi och implikationer för  svenskt näringsliv.

Kinas nya ekonomi

Professor Assar Lindbeck diskuterade Kinas utvecklingsstrategi. Kina har uppnått en mycket snabb och hög tillväxt sedan liberaliseringen startade för snart 30 år sedan. Tillväxten har uppnåtts genom ett intensivt användande av resurser: kapital, råvaror, naturresurser. Detta har lett både till ett mycket ineffektivt användande av många resurser och till stora miljöproblem. Ett annat problem i Kina är den stora och tilltagande ojämlikheten. Tillväxten gynnar kustprovinserna i högre grad än andra provinser och anställda i den formella sektorn mer än personer som får finna sin utkomst inom jordbruk eller den informella sektorn. Situationen förvärras av att reformer har slagit sönder tidigare existerande sociala arrangemang. Assar Lindbeck avslutade med en diskussion om en framtida möjliga utvecklingsstrategi med mindre resursutnyttjande och med större fokus på sociala frågor.

Läs mer i uppsatsen Ekonomiska reformer och social utveckling i Kina

Teknologisk utveckling i Kina: Trender och implikationer

Docent Fredrik Sjöholm diskuterade teknologisk utveckling i Kina och dess implikationer för Kina såväl som för Sverige. Forskning och utveckling har ökat betydligt i omfattning under senare år men kinesisk industri är fortfarande i huvudsak karakteriserad av arbetskraftsintensiv produktion med litet teknologiinnehåll. Vidare är det endast ca 15 procent av företagen som bedriver någon form av teknologisk utveckling. Regeringen är oroad över tillståndet och har initierat stora satsningar för att göra Kina till en högteknologisk ekonomi. Fredrik Sjöholm misstänker att detta kan leda fokus från viktigare frågor. Den största utmaningen är att skapa sysselsättning och hans forskning visar att nya jobb inte uppstår i företag som sysslar med teknologiutveckling. För Sverige kommer ett allt mer teknologiskt Kina att innebära ökad konkurrens för svenska företag men också en ökad efterfråga på svenska produkter. Den sistnämnda, positiva, effekten kommer enligt Fredrik Sjöholm troligtvis att dominera.

PP-presentation

Adjusting to China's return to a crowded world stage

Professor Wing Thye Woo noterade att Kinas inträde i den globala ekonomin kan komma att bli lika betydelsefullt som USAs inträde hundra år tidigare. De ekonomiska konsekvenserna kommer att bli betydande, negativa för exempelvis länder i Sydost-Asien och i huvudsak positiva för västvärlden. Dock kommer vinsterna i väst att fördelas ojämlikt då en explosionsartad ökning i världens utbud av relativt lågutbildad arbetskraft leder till en press nedåt på löner för denna grupp även i väst, medan efterfrågan på högutbildad arbetskraft ökar. Kinas ekonomiska tillväxt kommer även att leda till andra typer av spänningar. Ett exempel är att Kina snart är världens största bidragare till utsläpp av koldioxid och koloxid. Dessa utsläpp har redan drastiskt försämrat miljön i Kina och även i andra länder. Det är enligt Wing Thye Woo fullt möjligt att omvärlden svar blir handelsrestriktioner på kinesisk export. Han avslutade med att hävda att ett smidigt införlivande av Kina i världsekonomin kräver institutionella förändringar som underlättar strukturanpassningar i västvärlden, såväl som internationella överenskommelser på miljöområdet.

PP-presentation

 

Läs mer om de medverkande

Aktuell forskare

Niclas Berggren

Forskningsområden: Institutionell och politisk ekonomi; tillit, tolerans och religion; skönhetens betydelse i politiken.

Några av de frågor Niclas Berggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkar t.ex. tillit, tolerans och religion ekonomins funktionssätt?
  • Finns det ett samband mellan graden av marknadsekonomi och sociala variabler (som tillit och tolerans)?

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se