2007

Japan i skuggan av Kina

Frukostseminarium den 3 september

Vid seminariet medverkade professor Naoyuki Yoshino, Keio University, Tokyo, och Exportrådets Asienchef Mattias Bergman för att teckna en dagsaktuell bild av Japans ekonomi och de positiva effekter som Japans ökade utbyte med Kina för med sig. Samtalet leddes av professor Fredrik Sjöholm, IFN och Örebro universitet, och i fokus för seminariet stod frågor som: 

  • Japan efter krisen
    Hur har strukturella reformer och liberaliseringar påverkat den japanska ekonomin? Hur påverkar den positiva utvecklingen Japans samspel med omvärlden? Vilka möjligheter innebär nydaningen för utländska företag och investerare?
  • Japan och Kina i samspel
    Hur påverkas Japan av Kinas starka tillväxt? Vilket ekonomiskt utbyte finns mellan de båda giganterna? Vad kommer samspelet mellan Japan och Kina att betyda för Asien som region? 
  • Svenska möjligheter på den japanska marknaden
    Hur ser den svenska närvaron i Japan ut? Vilka möjligheter öppnar sig i och med Japans ekonomiska reformer? Vilka fördelar innebär Japans integration med Kina? 
     

Professor Fredrik Sjöholm inledde seminariet med att notera att Sverige är synnerligen integrerat med världsekonomin: handeln är hög och svenska företag investerar i de flesta av världens länder. Det är därför förvånande att Japan röner så litet intresse bland svenska företagare och akademiker och även i exempelvis media. Kunskapen om Japan är med andra ord låg i Sverige. För att något försöka förbättra detta tillstånd var det därför med stor tillfredsställelse han öppnade frukostseminarium och hälsade morgonens två talare välkomna.  

Professor Naoyuki Yoshino diskuterade den japanska krisen och senare års ekonomiska reformer. Den långa lågkonjunkturen innebär att Japans budgetunderskott är stort och att statsskulden är enorm. Det går inte att få rätsida på situationen utan att minska offentliga utgifter och öka offentliga inkomster. Utgifterna kan enligt Yoshino minska tillräckligt om pensionsåldern senareläggs vilket också skulle råda bot på Japans ålderskris och begynnande brist på arbetskraft. Offentliga inkomster kan ökas genom höjda skatter. Det är främst den låga momsen som kan höjas eftersom inkomstskatter och bolagsskatter inte kan skilja sig från internationella nivåer utan att få allvarliga effekter på den ekonomiska utvecklingen.

Japans privatisering av Posten är en viktig reform som innebär att mindre sparande står till politikernas förfogande. Deras möjlighet att slösa bort offentliga medel på investeringar i mer eller mindre meningslösa infrastrukturprojekt som endast syftar till röstköp begränsas då starkt. Den tidigare premiärministern Koizumi genomförde även en mängd andra reformer av Japans ekonomi. Effekterna av dessa reformer har bidragit till en mer effektiv ekonomi men också till ökade klyftor. Det paradoxala är att den nuvarande premiärministern Abes låga popularitet till stor del beror på att de ekonomiska effekterna som nu börjar märkas härstammar från de reformer som gjorde Koizumi så populär.

Exportrådets Asienchef Mattias Bergman noterade att Japan trots en lågkonjunktur är världens näst största ekonomi och kommer att förbli en ekonomisk stormakt under överskådlig tid. Trots detta är Sveriges ekonomiska relationer med Japan av begränsad betydelse. Svenska företag tappar dessutom marknadsandelar i Japan. Detta bygger enligt Mattias Bergman till viss del på en bristande förståelse för alla de förändringar som skett i Japan och som innebär bättre möjligheter för svenska företag att verka där. Till exempel är det numera betydligt lättare att rekrytera personal och lönekostnaderna är inte längre speciellt höga utan i paritet med Sverige.

Tillväxten har tagit fart i Japan vilket också ökar efterfrågan på konsumtion och investeringsvaror. Avregleringen av den japanska ekonomin har möjliggjort djupgående samarbeten med japanska företag på ett sätt som vore otänkbart för några år sedan. För svenska företag som tar steget in på den japanska marknaden väntar en köpstark befolkning med högt kvalitetstänkande. Konkurrensen är hård men framgångsrika företag blir rikligt belönade. Erfarenheten visar att den krävande japanska kundkretsen har bidragit till framgång för företag även på andra internationella marknader.

Mattias Bergman avslutade sin presentation med att notera att hälso- och sjukvårdsprodukter, design samt miljörelaterade produkter är av speciellt intresse för japanska konsumenter och är områden där Sverige ligger långt framme.

Presentationsmaterial

  Naoyuki Yoshinos presentation       Figurer och tabeller

  Mattias Bergmans presentation 

 

 


Naoyuki Yoshino

      


Mattias Bergman

      

 


Fredrik Sjöholm

 

Mer om de medverkande

Aktuell forskare

Niclas Berggren

Forskningsområden: Institutionell och politisk ekonomi; tillit, tolerans och religion; skönhetens betydelse i politiken.

Några av de frågor Niclas Berggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkar t.ex. tillit, tolerans och religion ekonomins funktionssätt?
  • Finns det ett samband mellan graden av marknadsekonomi och sociala variabler (som tillit och tolerans)?

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se