2009

Rörlig ersättning till vd – vad säger forskningen?

Rörliga ersättningar till näringslivets ledande befattningshavare har blivit allt vanligare de senaste åren. I finanskrisens kölvatten har de dock ifrågasatts. För att öka kunskapen om incitamentsprogrammens funktion och syfte samt vad vi empiriskt vet om deras effekter arrangerade IFN ett öppet seminarium den 17 juni 2009 om detta. Utgångspunkten var en ny rapport, Rörlig ersättning till vd – vad säger forskningen? (IFN Policy Paper nr 27), skriven av Joakim Bång och Daniel Waldenström där den senaste forskningen om incitamentslöner till ledningen sammanfattas.

Docent Daniel Waldenström presenterade rapportens huvudlinjer och började med att visa att rörlig ersättning utgör en minoritet av svenska börs-vd:ars ersättning medan det omvända gäller i USA. Grunden till varför företagen alls erbjuder rörlig lön handlar i korthet handlar om att knyta vd:s intressen närmare ägarnas. Därefter presenterades den empiriska forskningen på området. Sammantaget ger den blandat stöd för incitamentslöners effektivitet. Medan vissa studier visar på tydliga lönsamhetsffekter pekar andra studier på en rad praktiska problem som är förknippade med rörliga ersättningar. Avslutligen redovisades sex lärdomar inför framtiden baserat på dessa forskningsresultat. Lärdomarna visar att det inte finns några enhetslösningar gällande utformningen av incitamentsprogram. I vissa företag och branscher är en fast, marknadsmässig lön lämpligast medan det i andra sammanhang kan behövas tydliga incitamentslösningar för att få ledningen att prestera sitt bästa. I den mån incitamentslöner används är det dock centralt att dessa baseras på utfall som är både långsiktiga och svåra att manipulera. Genomlysningen bör också vara hög i hur företagen rapporterar sina ersättningssystem till ägarna och aktiemarknaden.

Aktiespararnas vd Günther Mårder var inbjuden för att kommenterar forskningsrapporten utifrån ett ägarperspektiv. Aktiespararna är positiva till rörliga ersättningar men missnöjd med hur programmen är utformade. Vikten av en hög fast lön och incitamentsprogram som premierar ett mer långsiktigt agerande hos ledningen var något som Günther tryckte särskilt på. Frågan om hur de makroekonomiska faktorerna påverkar företagets resultat och därigenom vd:s ersättning är något som inte får förbises. Aktien och bolaget kan röra sig olika i förhållande till konjunkturen. Beloppsbegränsningar och tak i den individuella tilldelningen till vd måste ingå i incitamentsprogrammens struktur, dels för att marginalnyttan av pengarna avtar och dels för att allt för vidlyftiga ersättningsbelopp skapar kommunikationsproblem och sämre relationer till andra viktiga grupper i företaget och dess omgivning. I sin diskussion lyfte Günther även en önskan om ett starkare fokus på de bakomliggande sociala faktorerna som kan tänkas påverka vd: s prestationer och drivkrafter. Günther avslutade med att fortsatt forskning och diskussion i frågan är viktigt och angeläget mot bakgrund av de senaste årens snabba utveckling och förändringar i börs-vd:arnas rörliga ersättningar.

Ladda ner presentationen

Ladda ner rapporten

Aktuell forskare

Niclas Berggren

Forskningsområden: Institutionell och politisk ekonomi; tillit, tolerans och religion; skönhetens betydelse i politiken.

Några av de frågor Niclas Berggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkar t.ex. tillit, tolerans och religion ekonomins funktionssätt?
  • Finns det ett samband mellan graden av marknadsekonomi och sociala variabler (som tillit och tolerans)?

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se