2012

Bättre folkhälsa med minskad inkomstspridning?

Tisdagen den 9 oktober arrangerade IFN, Institutet för Näringslivsforskning, ett seminarium kring boken Blir vi sjuka av inkomstskillnader?. Tre IFN-forskare är författare till denna genomgång av forskningen på området: Andreas Bergh, Therese Nilsson och Daniel Waldenström. Det blev en diskussion om problemen med att tolka fakta, vad ojämlikhet egentligen är, behovet av vidare forskning på området och vad politikerna kan göra för att fler människor ska förutsättningar att leva ett bättre liv. I panelen ingick socialförsäkringsminister Ulf Kristersson samt professorerna Lars Trägårdh och Johan Fritzell.

Johan Fritzell och Lars Trägårdh berömde boken för dess ambitiösa genomgång av tillgänglig forskning. Ulf Kristersson å sin sida förklarade att han bland annat drog slutsatsen att ”inkomst för arbete är viktigt och att det därför är centralt att man underlättar för människor att få arbete”.


Från vänster ses paneldeltagarna Andreas Bergh, Ulf Kristersson, Johan Fritzell och Lars Trägårdh. Foto: Fredrik Eriksson

Tesen om ojämlikhetens negativa hälsoeffekter har inspirerat till en stor mängd studier, konstaterar författarna Bergh, Nilsson, Waldenström i sin bok. Fortfarande kvarstår dock en rad frågor: ”Syftet med boken är att återge vad vi anser är det aktuella forskningsläget kring sambandet mellan ojämlikhet och hälsa. Särskilt viktigt är att ge läsaren insikt i hur svårt det är att fastställa om ojämlikhetseffekten existerar och hur stor den är i förhållande till andra hälsopåverkande faktorer.”
-Särskilt i de första kapitlen i boken förs ett lärorikt resonerande där författarna tar upp en rad olika möjligheter, förklarade professor Lars Trägårdh på seminariet.
Många studier av ojämlikhetseffekten relaterar ojämlikheten i ett helt land till exempelvis den genomsnittliga livslängden. Författarna frågar vilka slutsatser som kan dras utifrån gruppgenomsnitt då ett samband på aggregerad nivå inte nödvändigtvis betyder att det finns ett samband på individnivå. ”Om vi drar slutsatser om individer utifrån aggregatdata riskerar vi göra ett så kallat ekologiskt felslut. Särskilt finns det en risk för denna typ av felaktiga slutsats när vi studerar inkomstojämlikhet och hälsa eftersom sambandet mellan individens inkomst och hennes hälsa skiljer sig åt mellan fattiga och rika. Hälsovinsten av ytterligare 100 kr för en redan rik person är generellt mindre än hälsovinsten för en fattig person.”


Boken "Blir vi sjuka av inkomstskillnader?" diskuterades inför en fullsatt seminarielokal. Foto: Fredrik Eriksson

Att sambandet mellan inkomst och hälsa är icke-linjär innebär att det uppstår en korrelation mellan ojämlikhet och folkhälsa även om ojämlikhet inte har någon verklig effekt alls på individens hälsa. Författarna poängterar att det därför inte räcker att grunda sin analys på aggregerade, ofta nationella, genomsnitt utan att det krävs att man har tillgång till individbaserade data för att analysera ojämlikhetseffekten. Påpekas bör att nästan all tidigare forskning har enbart använt aggregerade data, vilket kraftigt reducerar dess värde.
Resultaten från studier som använder individdatamaterial är inte lika entydiga som resultaten i de tidigare studierna som baserats på aggregatdata. Det kan dock skönjas vissa mönster, anser författarna:
För det första ger även individdatastudier ett starkt stöd för nivåeffekten, det vill säga att människor med högre levnadsstandard också har bättre hälsa. Även i ett rikt land som Sverige tycks det finnas ett positivt samband på individnivå mellan människors inkomst och hälsa. Sambandet kan dock bero både på att högre inkomst ger bättre hälsa eller på att människor med god hälsa har möjlighet att arbeta mer och därför tjänar mer.
För det andra förefaller ojämlikhetshypotesen, det vill säga att människor i rika, ojämlika länder har sämre hälsa än människor i rika, jämlika länder, "vara svagt förankrad i data. Men den kan ändå inte avfärdas helt". Författarna menar att påståendet att ojämlikhetseffekten, i den mån den påträffas, framför allt skulle finnas i rika länder (vilket är Wilkinsons ursprungliga hypotes) inte heller har entydigt stöd i forskningen.

Under seminariet förklarade Andreas Bergh att politikernas roll vad gäller människors inkomster, inte är så stor som politikerna kanske tror. Det är ånga olika faktorer som samverkar. Johan fritzell menade att den effektiv politisk åtgärd är att sätta in insatser för underpriviligierade barn tidigt. Så får man bäst effekt. Även sammanställningen i boken ger fingervisningar, om än inga definitiva svar, på vilka som är de lämpligaste politiska åtgärderna i jämlikhetssträvan. “Om man väljer att tro mest på de studier som hittar stöd för ojämlikhetseffekten, kvarstår det faktum att inkomstfördelningen är ett ytterst sammansatt samhälleligt utfall som förändras endast mycket långsamt över tid. I den mån politiker eftersträvar överblickbara resultat av sin politik finns därför många tänkbara åtgärder som har både snabbare och större effekt på folkhälsan
än att förändra inkomstfördelningen. (I bilden till höger ses Therese Nilsson och i bilden till vänster Daniel Waldenström när de presenterar boken på seminariet. Foto: Fredrik Eriksson)

Bland bokens återkommande resultat är att inkomstnivå har större inverkan på hur folk mår än ojämlikhetseffekten. ”Politiska åtgärder som syftar till att förbättra folkhälsan har därmed förmodligen störst chans att bli lyckosamma om insatserna riktas in på samhällets svagare grupper. I Sverige brukar exempelvis flerbarnstillägget anses vara ett sätt att med ganska stor träffsäkerhet förbättra levnadsstandarden för nyckelgrupper där detta gör stor nytta på marginalen” menar författarna.

Läs en sammanfattning av boken

Se ett seminarium om boken på bokmässan, 29 september kl 16.25

 


 

Aktuell forskare

Carl-Magnus Bjuggren

Forskningsområden: Arbetsmarknadsekonomi, familjeföretag och entreprenörskap.

Några av de frågor Carl-Magnus Bjuggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkas företagens produktivitet av anställningsskydd?
  • Hur påverkas löner och anställningstrygghet av familjeägande?

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se