2012

Riskkapitalbolag och beskattning: Bör ränteavdragen slopas?

Frukostseminarium den 3 april


Riskkapitalbolagens vinster och investeringar i välfärdssektorn har under den senaste tiden gett upphov till en intensiv samhällsdebatt och diskussion om företagsbeskattning och ränteavdragens utformning. Men vad säger egentligen den ekonomiska och juridiska forskningen om riskkapitalinvesteringars effekter på ekonomin och utformningen av ränteavdrag? Finns det en risk att riskkapitalinvesteringarna minskar om ränteavdraget slopas?

Presentationer

Referat (PDF)

Allt fler svenska bolag har under de senaste decennierna fått nya ägare genom att de blivit uppköpta av riskkapitalbolag vars affärsmodell är att med hjälp av hög belåning köpa, utveckla och sälja bolag. Enligt europeiska riskkapitalföreningen uppgick riskkapitalbolagens investeringar 2010 till ca 0,8 procent av BNP, vilket innebär att Sverige hade den näst mest aktiva riskkapitalmarknaden i Europa.

Många av investeringarna har gjorts inom den offentligt finansierade välfärdssektorn, vilket har blivit en kontroversiell fråga i samhälls- och mediedebatten. En central aspekt har varit den skatteplanering och skattestruktur som riskkapitalbolagen använder. Regeringen har nu lovat att ta fram förslag på ny skattelagstiftning som kan ha stora effekter på de finansieringsstrukturer som är vanliga för riskkapitalbolag. En ny lag kommer sannolikt att träda i kraft vid nästa årsskifte, vilket väcker ett flertal frågor.
 

  • Vad säger den senaste forskningen om de samhällsekonomiska effekterna av riskkapitalinvesteringar?
  • Vilken betydelse har ränteavdragen för riskkapitalbolagen?
  • Vilka är vinnarna och förlorarna om ränteavdragen begränsas eller helt slopas?
  • Vad är egentligen en ränteutgift? Vilken är den skattejuridiska definitionen?
  • Hur bör en eventuell ny lag utformas?

För att öka kunskapen och fördjupa diskussionen om de ekonomiska och juridisk aspekterna kring riskkapitalinvesteringar och hur ränteavdragsregler i Sverige bör utformas bjöd IFN och Knut Wicksells centrum för finansvetenskap in till ett frukostseminarium.  

 


Medverkande:

Ingemar Hansson, generaldirektör, Skatteverket
Marie Reinius, vd, Svenska Riskkapitalföreningen
Krister Andersson, skattesakkunnig, Svenskt Näringsliv
Sven-Olof Lodin, professor emeritus, finansrätt
Joacim Tåg, ekon.dr, programchef för IFN:s forskningsprogram Globaliseringen och företagen
Axel Hilling, jur.dr, docent, Lunds universitet och Knut Wicksells centrum för finansvetenskap
Mia Odabas, moderator

 

Aktuell forskare

Niclas Berggren

Forskningsområden: Institutionell och politisk ekonomi; tillit, tolerans och religion; skönhetens betydelse i politiken.

Några av de frågor Niclas Berggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkar t.ex. tillit, tolerans och religion ekonomins funktionssätt?
  • Finns det ett samband mellan graden av marknadsekonomi och sociala variabler (som tillit och tolerans)?

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se