2010

Håller dörren på att stängas för utländska direktinvesteringar?

För att öka kunskapen om det aktuella läget för utländska direktinvesteringar arrangerade IFN onsdagen den 17 februari ett frukostseminarium. I seminariet medverkade handelsminister Ewa Björling, statssekreterare Gunnar Wieslander, Alf Göransson, vd Securitas AB, Martin Ådahl, chef för tankesmedjan FORES, samt docent Lars Persson, professor Fredrik Sjöholm och professor Lars Oxelheim från IFN. 
 

 

Alf Göransson,   Fredrik Sjöholm,   Ewa Björling,   Lars Persson,   Lars Oxelheim,   Gunnar Wieslander

Ladda ner forskningsrapporten ”Håller dörren på att stängas för utländska företagsuppköp?”.

 

Seminariet behandlade den ökade protektionismen i kölvattnet av den ekonomiska krisen och i fokus för seminariet stod frågor som:

  • Vad säger forskningen om de ekonomiska effekterna av utländska direktinvesteringar?
  • Vad innebär begränsningar i multinationella företags verksamhet för svensk ekonomi? Hur påverkas vi av den förtäckta globala kampen om arbetstillfällena?
  • I vilka länder ser vi att protektionismen ökar? Vad ligger bakom denna protektionism?
  • Hur kan Sverige och EU motverka en ökande protektionism?
     

Handelminister Ewa Björling inledde policyseminariet med att varna för den ökade protektionismen och jämställde protektionismen med ett virus som sprider sig i den förda politiken världen över. Som förespråkare för den fria marknaden menade Ewa Björling att det är av yttersta vikt att bekämpa protektionismen med alla givna verktyg. Från regeringens sida har detta främst inneburit ett intensifierat arbete inom EU. Stimulanspaketen som omsatts inom unionen för att, som Ewa Björling uttryckte det, ”rädda vad som räddas kan” är temporära och bör inte institutionaliseras. Istället betonade ministern fortsatt intresse för direktinvesteringar genom frihandelsavtal och multilaterala avtal.

Lars Persson, docent och vice vd för IFN, presenterade och definierade innebörden av och motiven för utlandsinvesteringar. Lars Persson menade att direktinvesteringar kan leda till ökad välfärd i värdlandet genom bl.a. effektivisering, ökad produktivitet och konkurrens som i sin tur ger positiva spillovereffekter. Samtidigt ifrågasatte han särbehandling av utländska investeringar. I vissa undantagsfall kan dock positiv särbehandling vara motiverad om det finns en risk för specifika marknadsmisslyckanden för utländska investeringar. I övrigt förordade Lars Persson en minimering av marknadspolitisk reglering.

Professor Fredrik Sjöholm konstaterade att minskningen i direktinvesteringar är en konsekvens av den försvagade efterfrågan som i sin tur är en följd av den finansiella krisen. Krisen har minskat både viljan och förmågan att investera. Samtidigt som efterfrågan på tjänster och varor har minskat har det även varit betydligt svårare att finansiera utländska företagsförvärv, då den finansiella oron gjort bankerna mindre benägna att ställa ut stora krediter. Den ekonomiska krisen har även skapat utrymme för en mer protektionistiskt sinnad politik där länder blivit mer reserverade mot utländska företagsförvärv av inhemska företag. Den senaste tiden har vi, enligt Fredrik Sjöholm, sett flera regleringar som hindrar inflödet av utländska företag, en mer negativ syn på marknadskrafter och fri kapitalrörlighet och en mer positiv syn på statliga regleringar.

Fredrik Sjöholm presenterade en kort sammanfattning av policyklimatet i de fyra största mottagarländerna av utländska direktinvesteringar – USA, Frankrike, Kina och Storbritannien. Dessa länder står för omkring 38 procent av världens totala inflöde av direktinvesteringar. Sjöholm ansåg att det är oroväckande att traditionellt frihandelsvänliga nationer såsom Storbritannien ändrat retorik, vilket i vissa fall även återspeglats i politiken. Vidare uttryckte Sjöholm en oro för utvecklingen i Kina där den ekonomiska nationalismen ”växer i samma takt som BNP”. Den selektiva investeringsregimen i Kina har blivit alltmer restriktiv. Nya regelverk försvårar företagsförvärv samtidigt som politikens fokus ligger på att få fram framgångsrika inhemska företag. Asymmetrin mellan kinesiska uppköp i väst och västländers möjligheter till uppköp i Kina riskerar enligt Sjöholm att leda till internationella konflikter. Sjöholm avslutade med att vad han anser nödvändigt för att ”mota John, Jacques och Jiang i grind”. Enligt Fredrik Sjöholm krävs ett tydligt politiskt ledarskap för öppenhet följt av ett internationellt avtal för investeringar då existerande regelverk är ofullständiga, tandlösa och de nationella regleringarna otydliga. Dessutom efterfrågade Sjöholm en ökad transparens och regler för statliga investeringsfonder.

Professor Lars Oxelheim talade om den icke-transparenta, förtäckta protektionismen och dess olika förklädnader, vilket enligt Oxelheim främst är ett resultat av den globala kapplöpningen om produktionen och arbetstillfällena. Orsakerna bakom den förtäckta protektionismen, menade Lars Oxelheim, är nya globala konkurrenter såsom Kina och Indien, samt att den öppet protektionistiska politiken kontrolleras hårdare genom rådande regelverk och ansatser för frihandel. Fenomenet, dvs. den förtäckta protektionismen, tar sig olika uttryck i ”det godas namn”, genom bland annat en aktiv penningpolitik, klimatpolitik, terrorbekämpning, harmonisering genom subventioner och skattelättnader samt mjukare tolkningar av gällande internationella avtal. Oxelheim gav flera konkreta exempel på icke-transparenta protektionistiska åtgärder, som t.ex. ”Buy American Program”. I förlängningen kan dessa åtgärder och kapplöpningen om arbetstillfällena hota EU-samarbetet. Små exportberoende länder som de nordiska är de som drabbas värst av en alltmer sluten och reglerad marknad. Enligt Oxelheim är det viktigt att förhindra att den ”icke-transparenta dragkampen” inte leder till ett återinförande av kapitalkontroller då detta vore ett stort steg tillbaka från vad som vunnits i och med globaliseringen. Lars Oxelheim lade emfas på behovet av en stark global instans med möjligheter att kraftfullt utdöma påföljd, möjligtvis en motsvarighet till WTO på investeringsområdet.

Härefter kommenterade statssekreterare Gunnar Wieslander och Securitas AB:s vd, Alf Göransson, forskarstudierna och presenterade sina perspektiv som representanter för staten respektive näringslivet.

Gunnar Wieslander bekräftade att regeringen delar oron för de protektionistiska strömningarna men ansåg inte att situationen är oväntad med tanke på den ekonomiska krisen. Vidare ställde sig Gunnar Wieslander frågande till skapandet av ett WTO-liknande organ för investeringar globalt. Han argumenterade istället för fortsatt arbete med de befintliga avtalen och arbetet inom de i dag existerande institutionerna, då främst EU. Genom att på detta vis fortsätta arbeta för öppenhet och transparens på marknaden hoppas regeringen att skapa de incitament som krävs för investeringar på lika villkor.

Alf Göransson är vd för Securitas AB som har 95 procent av sin verksamhet utanför Sveriges gränser och därmed är ett av Sveriges mest globaliserade företag. Alf Göransson delade med sig av sina erfarenheter från den utländska marknaden där Securitas AB fortsätter att expandera. Enklast är det att etablera sig inom EU. Även om kraven på ett säkerhetsbolag kan skilja sig åt i den nationella kontexten, med t.ex. olika krav på utbildning och möjligheter att få bära vapen, är ändå möjligheterna till förvärv likartade inom EU. Svårare är det i Latinamerika och Sydostasien där krav på nationellt förankrade vd:ar eller äganderättbegränsningar gör det svårare för företaget att styra sin verksamhet och i och med det sin utveckling.

Alf Göransson betonade vikten av en marknad på lika villkor där t.ex svenska företag ska få förvärva och investera i Indien enligt samma regler som när indiska företag investerar i väst, vilket inte är fallet i dag. Även om Alf Göransson inte kunde skönja några större trendskillnader på senare år betonade han faran med protektionism. Protektionismen motarbetar den fria företagsamheten och därigenom den välfärd och de arbetstillfällen som den fria företagsamheten skapar.

Policyseminariet avslutades med en frågestund under ledning av Martin Ådahl, chef för tankesmedjan FORES. Några av frågorna som lyftes var hur Sverige skall agera gentemot länder med en protektionistisk och restriktiv handelspolitik. Fredrik Sjöholm svarade att Sverige som är ett litet land, och därmed har en liten inhemsk marknad, inte har utrymme att ta sig an en protektionistisk hållning. Sverige bör därför agera konsekvent för den fria marknaden oavsett handelspartner. En annan fråga berörde huruvida statlig reglering alltid var av ondo och om det inte fanns situationer där statlig intervention kunde vara berättigad. Svaren blev bl.a. att faran med statlig reglering och en nationalistisk och populistisk förd politik är att den riskerar att upprätthålla ineffektiva och olönsamma företag. 

 

Aktuell forskare

Carl-Magnus Bjuggren

Forskningsområden: Arbetsmarknadsekonomi, familjeföretag och entreprenörskap.

Några av de frågor Carl-Magnus Bjuggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkas företagens produktivitet av anställningsskydd?
  • Hur påverkas löner och anställningstrygghet av familjeägande?

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se