IFN Stockholm Conference

Forskning i framkant på IFN-konferens

Den 13‒14 juni arrangerades den årliga IFN Stockholm Conference i Vaxholm. Temat var ”Industrial Organization and Corporate Finance”. I en serie presentationer diskuterades bland annat studier om vilken inverkan företags organisation, entreprenörskap samt marknadsstruktur har på effektivitet, innovation och tillväxt. Tonvikten låg på den globala finanskrisens avtryck samt hur finansmarknaderna påverkar nationella och internationella förvärv och fusioner mellan företag.

Vaxholm 1

Mikaela Carlström, Hanken School of Economics, opponerar på en studie som presenterats av Fausto Panunzi, Bocconi University (i förgrunden).

Under senare år har globaliseringen av produkt- och finansmarknaderna lett till omfattande förändringar i marknadsstrukturer och finansieringsmöjligheter för både små och stora företag. För att främja forskningen på området arrangerade IFN en akademisk konferens i ämnet. Konferensen fokuserade på vad förändringarna inneburit för företags samt länders konkurrenskraft och effektivitet.

Kortare produktionsled och alternativ finansiering

Under senare år har länders marknadsstrukturer genomgått stora förändringar. Andelen riskkapitalägda koncerner ökar och företag förändrar i allt större utsträckning produktionsleden genom att köpa upp och sälja av sina underleverantörer. En rad studier inom detta ämne presenterades under konferensen. Bland annat introducerade Lars Persson, IFN, en studie kring frågan hur ett ökat riskkapitalägande påverkar industristrukturer, konkurrens samt välfärd. Studien pekar på att temporärt ägande av riskkapital kan vara önskvärt, eftersom ägarna då har incitament att kraftigt omstrukturera bolag för att få ett bra pris när det är dags att sälja företaget vidare. Att utveckla en aktiv riskkapitalmarknad kan således sätta igång en omfattande omstrukturering av produktmarknaden, med högre effektivitet och lägre priser som resultat.

Vaxholm 2

Lars Persson, IFN, lyssnar till ett inlägg i diskussionen av Gordon Phillips, USC Marshall School of Business.

En fråga som länge stått på forskares agenda är vilken omfattning som är optimal för ett företag. Hur mycket bör produceras av företaget självt och hur mycket kan läggas ut på underleverantörer? Gordon Phillips, University of Southern California, presenterade ett nytt innovativt sätt att mäta graden av vertikal integration baserat på automatiserad textanalys av årsrapporter. Hans studie visar att företag i branscher med en hög grad av forskning och utveckling, FoU, är mindre benägna att köpa upp underleverantörer. Anledningen är att underleverantörerna då har starkare incitament att självständigt utveckla nya produkter, vilket är viktigt i dessa branscher. I samma ämne presenterade Frans Saxén, Hanken School of Economics, en studie som analyserar under vilka omständigheter industritillverkare lånar ut finansiella medel till återförsäljare. Denna form av alternativ finansiering har blivit en allt viktigare källa till finansiellt kapital för mindre underleverantörer.

Risktagande och finansiella institutioneri finanskrisens spår

Debatten kring hur och i vilken omfattning finanssektorns incitamentskontrakt bör regleras, samt vilka effekter dessa har på risktagande och stabilitet, är fortsatt ett högaktuellt ämne. Roman Inderst, University of Frankfurt, presenterade en omfattande analys huruvida en senareläggning av bonusutbetalningar för anställda inom finanssektorn leder till minskat risktagande. Studien visar att reglering kan ha en positiv inverkan och leda till ett mer spritt risktagande. Mer reglering kan även ha en negativ effekt eftersom det blir svårare att upprätta kortsiktiga incitamentskontrakt.

Vaxholm 3

Nätverkande är en viktig del av Vaxholsmkonferensen. I bilden ses från vänster Yossi Spiegel, Tel Aviv University, Albert Banal-Estanol, Universitat Pompeu Fabra och Nadav Levy, IDC Herzliya School of Economics.

Ratinginstitutens sätt att ranka och beskriva risker med finansiella instrument spelade en central roll i upptakten till finanskrisen. Joel Shapiro, University of Oxford, presenterade en studie som visar att ratinginstitut handlar olika beroende på graden av kvalitetskrav som placerare har på investeringarna. När andelen investerare med höga kvalitetskrav, exempelvis pensionsförvaltare, ökar blir det svårare att sälja finansiella instrument och då ökar incitamenten hos ratinginstituten att ge artificiellt höga betyg.

Vaxholm 4B

Deltagarna på IFN Stockholm Conference 2013.

IFN Stockholm Conference är en årligt återkommande vetenskaplig konferens som finansieras med stöd av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse. En del av de uppsatser som presenterades är fortfarande preliminära och resultaten kan komma att ändras innan den slutgiltiga versionen är klar.

I år deltog utöver medarbetare från IFN ett tiotal forskare från universitet i USA och Europa: Albert Banal-Estanol (Universitat Pompeau Fabra), Mikaela Carlström (Hanken School of Economics), Roman Inderst (Goethe University Frankfurt am Main), Jens Josephson (Dept. of Economics, Stockholm University), Nadav Levy (Interdisciplincary Center (IDC), Herzliya), Fausto Panunzi (Bocconi University), Gordon Phillips (University of Southern California), Frans Saxén (Hanken School of Economics), Joel Shapiro (Saïd Business School, University of Oxford), Yossi Spiegel (Tel Aviv University) och Rune Stenbacka (Hanken School of Economics).

Text: Ruben Arnbert och Joacim Tåg

Aktuell forskare

Niclas Berggren

Forskningsområden: Institutionell och politisk ekonomi; tillit, tolerans och religion; skönhetens betydelse i politiken.

Några av de frågor Niclas Berggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkar t.ex. tillit, tolerans och religion ekonomins funktionssätt?
  • Finns det ett samband mellan graden av marknadsekonomi och sociala variabler (som tillit och tolerans)?

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se