Direktlänkade sidor

Nya forskningsanslag till IFN-forskare

Riksbankens Jubileumsfond har gett medel till Henrik Horn för forskning om ”Inhemska politikinstrument i internationella handelsavtal”, och Daniel Waldenström för studier av ”Intergenerationell mobilitet i inkomster och förmögenheter". Fredrik Heyman och Fredrik Sjöholm har fått anslag från Vetenskapsrådet för ett projekt om ”Arbetsmarknadseffekter av ökad internationalisering”.

 

Arbetsmarknadseffekter av ökad internationalisering

Detta projekt syftar till att empiriskt undersöka arbetsmarknadseffekter av ökad internationell integration. Graden av internationell ekonomisk integration har ökat kraftigt under efterkrigstiden, i Sverige såväl som utomlands, och är i dag högre än någonsin tidigare. Allt mer av länders produktion exporteras, allt mer av länders konsumtion importeras och internationella kapitalflöden är mycket stora. Det är troligt att denna ökade internationalisering har konsekvenser för arbetstagares löner, sysselsättning och anställningstrygghet.

Projektet tar sin utgångspunkt i ny ekonomisk teori med heterogena företag och heterogen arbetskraft. Dessa teoretiska arbeten resulterar i ett antal olika hypoteser om internationalisering och arbetsmarknadseffekter som projektet avser att undersöka empiriskt med hjälp av svensk data. Forskarna kommer bland annat att undersöka löne- och sysselsättningseffekter av ökad internationalisering för olika typer av arbetskraft och i olika typer av företag. Den empiriska analysen baseras på ett stort och unikt datamaterial över svenska arbetstagare och företag.

Projektet kommer att drivas av Fredrik Heyman och Fredrik Sjöholm under forskningsprogrammet Globaliseringen och företagen vid Institutet för Näringslivsforskning i Stockholm och är ett samarbete med forskare vid Michigan State University.

För mer information om projektet kontakta Fredrik Heyman på fredrik.heyman@ifn.se.

 

Inhemska politikinstrument i internationella handelsavtal

Syftet med detta projekt är att bidra till förståelsen för hur principen om nationell behandling bör utformas. Projektet syftar också till att belysa empiriskt hur inhemska politikinstrument har hanterats i de rättsfall som gått igenom tvistelösningsmekanismen i Världshandelsorganisation (WTO).

Internationella handelsavtal syftar främst till att förhindra att länder använder gränshinder, som tullar och importkvoter, i protektionistiskt syfte. Det räcker dock inte att enbart komma överens om sådana politikinstrument, eftersom även inhemska instrument som t ex skatter och regleringar kan användas protektionistiskt. Alla handelsavtal innehåller därför också restriktioner för vad länder kan göra unilateralt med inhemska instrument. Den centrala klausulen i detta avseende kräver ”nationell behandling” (eng. national treatment), dvs. att en importerad vara inte behandlas sämre i något avseende än snarlika inhemskt producerade varor.

Principen om nationell behandling gäller för nästan alla typer av offentliga beslut, vare sig det handlar om miljöregleringar, skatter eller säkerhetsbestämmelser. Den konkreta utformningen och tolkningen av principen kompliceras av att de inhemska instrumenten oftast används för mer legitima syften än protektionism. Det gäller därför att principen om nationell behandling utformas och tillämpas så att den tillåter sådana åtgärder samtidigt som den hindrar protektionistiskt beteende. Projektet syftar till att belysa hur handelsavtal ska utformas för att åstadkomma detta.

Projektet kommer att drivas av Henrik Horn under forskningsprogrammet Globaliseringen och företagen vid Institutet för Näringslivsforskning i Stockholm.

För mer information om projektet kontakta Henrik Horn på henrik.horn@ifn.se.

 

Intergenerationell mobilitet i inkomster och förmögenheter

Kunskap om kopplingarna mellan generationer med avseende på inkomster och förmögenheter är av yttersta vikt för ett antal centrala frågor inom samhällsvetenskapen. Samtidigt är kunskapen om dessa mycket bristfällig, i huvudsak på grund av bristande tillgång på data. Målet med detta projekt är att skapa och analysera data som gör det möjligt att studera intergenerationell rörlighet i inkomster och förmögenheter i Sverige från början av 1900-talet till idag.

Projektet kan beskrivas som bestående av två delar. I den första delen ämnar forskarna skapa och analysera en ny förmögenhetsdatabas som ger unika förutsättningar att studera den svenska befolkningen, från den generation som föddes i slutet av 1800-talet till dessa personers barn och barnbarn idag. Ett sådant material skulle vara internationellt unikt och möjliggöra studier av såväl frågor av allmän karaktär som en rad Sverigespecifika frågor rörande social och ekonomisk rörlighet, från välfärdstatens uppbyggnad, över dess expansionsfas fram till idag.

Projektets andra del utgörs av studier av intergenerationell mobilitet i inkomster och förmögenheter med särskilt fokus på toppen av fördelningen. Ett sådant fokus är av stor vikt eftersom förmögenhetskoncentrationen är mycket hög och arv därför kan utgöra en viktig grund för toppinkomster. Denna dynamik mellan inkomst och förmögenhet i toppen av fördelningen har inte tidigare kunnat studeras vare sig i Sverige eller internationellt på grund av bristfälliga data material.

Projektet kommer att drivas av Daniel Waldenström under forskningsprogrammet Tjänstesektorns ekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning i Stockholm och är ett samarbete med Jesper Roine, Handelshögskolan i Stockholm, och Anders Björklund, Stockholm Universitet.

För mer information om projektet kontakta Daniel Waldenström på daniel.waldenstrom@ifn.se.
 

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se