IFN-forskare

Per Skedinger

docent

Forskningsområden: Arbetsmarknadsekonomi med empirisk inriktning: minimilön, LAS, psykisk ohälsa och arbetsmarknadspolitiska program.

Några av de frågor Per Skedinger försöker besvara i sin forskning:

  • Har reduktionen av arbetsgivaravgifter för ungdomar förbättrat deras situation på arbetsmarknaden?
  • Hur påverkas sysselsättningen och lönedynamiken, särskilt bland marginalgrupper som ungdomar och flyktinginvandrare, av minimilöner?
  • Hur påverkas sysselsättning, rörlighet och lönebildning av enskilda komponenter i anställningsskyddet, som uppsägningstider och turordningsregler?
  • Kan psykisk ohälsa bland ungdomar förklaras av svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden?

 

Aktuell forskning

Employment Protection Reform, Enforcement in Collective Agreements and Worker Flows Fredrik Heyman och Per Skedinger

Övriga publikationer (sedan 2006 och i urval)

Effects of Payroll Tax Cuts for Young Workers, Nordic Economic Policy Review, 5(1), 125-169, 2014.

Minimilöner i tjänstesektorn, i Jordahl, H (red), Den svenska tjänstesektorn, Studentlitteratur, Lund, 2012.

Minimilöner i EU – särlösningar eller gemensam reglering?, i Bakardjieva Engelbrekt, A, Oxelheim, L och Persson, T, (red), Arbetslöshet, migrationspolitik och nationalism – hot mot EU:s sammanhållning?, Santérus Förlag, 2012.

Consequences of Employment Protection Legislation, Nordic Economic Policy Review, 2(1), 45–83, 2011.

Employment Protection Reform, Enforcement in Collective Agreements and Worker Flows, IFN WP No 876, 2011. (Med Fredrik Heyman.)

Effects of Increasing Minimum Wages on Employment and Hours: Evidence from Sweden’s Retail Sector, IFN WP No 869, 2011.

Sweden: A Minimum Wage Model in Need of Modification, i Vaughan-Whitehead, D (red), The Minimum Wage Revisited in the Enlarged EU, Edward Elgar, Cheltenham, UK, and Northampton, MA, 2010.

Misreporting in Register Data on Disability Status: Evidence from the Swedish Public Employment Service, Empirical Economics, 37, 411–434, 2009. (Med Per Johansson.)

Effekter av anställningsskydd – vad säger forskningen?, SNS Förlag, Stockholm, 2008.

Cream Skimming in Employment Programmes for the Disabled? Evidence from Sweden, International Journal of Manpower, 28, 694–714, 2007. (Med Barbro Widerstedt.)

Decentralisation of Active Labour Market Policy: The Case of Swedish Local Employment Service Committees. Journal of Public Economics , 90, 775–798, 2006. (Med Martin Lundin.)

Minimum Wages and Employment in Swedish Hotels and Restaurants. Labour Economics, 13, 259–290, 2006.
 

Bok om anställningsskydd

Effekter av anställningsskydd: Vad säger forskningen? Per Skedinger. Stockholm: SNS Förlag. 2008.

Ladda ner boken


Pågående forskning

Analys av anställningsskyddets effekter med en ny typ av internationella data

Den empiriska forskningen om effekter av lagstiftning om anställningsskydd har hittills baserats på huvudsakligen två typer av data: (1) ett urval av länder med olika styrka i anställningsskyddet som följs över tiden, eller (2) riktade förändringar av anställningsskyddet inom ett land vilka antas påverka en grupp av individer eller företag, men inte andra individer eller företag. Ett generellt problem med båda dessa ansatser är att lagstiftningen kan vara endogen, vilket riskerar att snedvrida skattningar av anställningsskyddets effekter.

Syftet med detta projekt är att utröna effekter av turordningsregler på personalrörlighet och löner i olika åldersgrupper, med hjälp av länkade data för 150 företag verksamma både i Sverige och Finland. Olika enheter av samma företag i de två länderna påverkas av liknande makroekonomiska förhållanden, men är föremål för olika arbetsmarknadsregleringar. En viktig skillnad är att turordningsregler är lagreglerade i Sverige, men inte i Finland. I övrigt är styrkan i anställningsskyddet på ungefär samma nivå i de två länderna. Genom att fokusera på olika enheter inom samma företag i respektive land kan metodproblemen i den tidigare litteraturen hanteras. 


Minimilöner i Sverige

Mycket lite är känt om de komplexa minimilönesystemen i länder där minimilönerna regleras uteslutande genom kollektivavtal, som i Sverige. Minimilönerna är svåröverblickbara, då de bestäms branschvis och ofta differentieras efter olika karaktäristika hos arbetskraften, såsom ålder, yrke eller erfarenhet. Kunskapen om effekterna av minimilönerna för olika utfall på arbetsmarknaden är också bristfällig. Syftet med detta projekt är dels att kartlägga minimilönernas nivåer och grad av differentiering i ett antal avtalsomåden i Sverige och dels att undersöka vilka effekter minimilönerna har på sysselsättning, lönedynamik, branschstruktur och olika centrala ekonomiska utfall.

Per Skedinger

Kontakt

Tel: 08 665 4553
per.skedinger@ifn.se

Kort beskrivning

Per Skedinger är disputerad i nationalekonomi vid Uppsala Universitet och adjungerad professor vid Linnéuniversitet,  Ekonomihögskolan, i Växjö. Har har tidigare varit verksam vid Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning (FIEF). Han har tidigare varit redaktör för Nationalekonomiska Föreningens tidskrift Ekonomisk Debatt och medlem i ILO:s och EU-kommissionens gemensamma expertgrupp för minimilöner i EU.

IFN in the news

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se