Elmarknadens ekonomi

Avslutade projekt

Elpristoppar ger incitament att söka efter energieffektiva investeringar

En viktig och ofta omtvistad fråga inom elmarknadsforskning är vad som benämns the energy efficiency gap. Detta fenomen innebär att varken konsumenter eller företag investerar i effektiv energi, trots de till synes omfattande fördelarna det skulle innebära. I denna empiriska studie visar Johannes Mauritzen att det finns ett positivt och statistiskt säkerställt samband mellan pristoppar på elpriser och Google-sökningar på värmepumpar i Norge. Medias exponering på elpriserna är den troliga orsaken till sambandet. Pristoppar kan alltså förmå ouppmärksamma konsumenter till att söka information om energieffektiva investeringar.

Ladda ner: How price spikes can help overcome the energy efficiency gap av Johannes Mauritzen

Strategisk optionshandel kan försvaga konkurrensen på marknaden

Normalt ökar handeln med finansiella instrument välfärden i samhället genom att den bidrar till en förbättrad riskfördelning och informationsspridning mellan marknadsaktörerna. Men den finansiella handeln kan även påverka konkurrensen på en marknad. Denna forskningsrapport visar inom ramen för en ekonomisk-teoretisk modell att strategisk optionshandel riskerar att försvaga konkurrensen på elmarknaden.

Ladda ner: Relaxing competition through speculation: Committing to a negative supply slope av Pär Holmberg och Bert Willems

Vägen till effketivare kärnkraftsproduktion

I denna forskningsrapport diskuterar Sven-Olof Fridolfsson och Thomas Tangerås utmaningar i samband med kärnkraftinvesteringar och föreslår att rätten att bygga och driva nya kärnkraftverk ska auktioneras ut i ett öppet anbudsförfarande. Författarna rekommenderar att (i) säkerställa högsta möjliga antal seriösa deltagare; (ii) uppmuntra energiintensiv industri att ingå som delägare; (iii) undvika samägande mellan producenter.

Ladda ner: Nuclear capacity auctions av Sven-Olof Fridolfsson och Thomas Tangerås

Nationella styrmedel för förnybar elproduktion i konflikt med mål om inre europeisk elmarknad

I denna forskningsrapport utvecklar Thomas Tangerås en teori som visar hur länder kan använda styrmedel för förnybar elproduktion för att uppnå handelspolitiska syften. Nationella hänsyn snedvrider elpriserna, leder till underinvesteringar i internationell nätkapacitet och därmed otillräcklig marknadsintegration. Omställningen till en grön ekonomi står därför i motsättning till målsättningen om en inre europeisk elmarknad. Riktat stöd till utbyggnaden av internationella överföringslinjer, ökad harmonisering och minskning av mängden styrmedel skulle höja marknadseffektiviteten och förbättra marknadsintegrationen.

Ladda ner: Renewable electricity policy and market integration av Thomas Tangerås

Ineffektivt stöd till vindkraft leder till högre balanskostnader

Med danska data för perioden 2010-2012 visar Johannes Mauritzen att producenter med ett underskott på vindkraft försökte kompensera detta med att öka handeln på den kortsiktiga marknaden, Elbas, men att överskott ledde till minskad handel. En trolig förklaring är statliga subventioner som gav ägarna försvagade incitament att använda sig av den kortsiktiga marknaden för att kompensera överskottsproduktion. I stället var systemoperatören tvungen att balansera detta. Problemet försvann emellertid när subventionen fasades ut 2013.

Ladda ner: Now or later? Trading wind power closer to real-time and how poorly designed subsidies lead to higher balancing costs av Johannes Mauritzen

Fler elområden gör elmarknaden effektivare

I denna forskningsrapport jämförs tre vanliga metoder att sätta priset på en elmarknad med flaskhalsar: nodprissättning, zonprissättning och diskriminerande prissättning. Zonprissättning som används i Sverige och övriga Europa är dyrast för elkonsumenterna och leder till ineffektiva investeringar, men nackdelarna minskar med fler elområden. Nodprissättning som används i USA är särskilt effektivt på en elmarknad med stora osäkerheter, t.ex. på grund av ojämn vindkraftsproduktion.

Ladda ner: Comparison of congestion management techniques: Nodal, zonal and discriminatory pricing av Pär Holmberg and Ewa Lazarczyk

Vindkraftverk skrotas innan de slits ut

Vindkraftverk skrotas vanligtvis för att ge utrymme för nyare, större och mer teknologiskt avancerade modeller och inte på grund av mekaniska fel eller förslitning. I denna forskningsuppsats visar Johannes Mauritzen att ändringar i det ekonomiska stödsystemet för ny vindkraft påverkar vindkraftverkens livslängd. Till exempel skrotas vindkraftverk som är förlagda på blåsiga platser först.

Ladda ner: Scrapping a wind turbine: Policy changes, scrapping incentives and why wind turbines in good locations get scrapped first av Johannes Mauritzen

Pris- och kvantitetsstegen kan påverka budgivningen i elmarknadsauktioner

Elmarknadsauktioner fungerar så att elproducenterna binder sig vid en utbudskurva som anger hur mycket de är villiga att producera till olika priser. Vanligtvis är budkurvan trappstegsformad. Prissteget och kvantitetssteget anger de minsta belopp som priset respektive utbudet tillåts öka med i auktionen. Tidigare forskning har visat att trappstegsformad budgivning kan leda till ökad volatilitet i priserna. Vi visar att problemet undviks om auktionen utformas så att kvantitetssteget är litet relativt prissteget.

Ladda ner: Supply function equilibria: Step functions and continuous representations av Pär Holmberg, David Newbery och Daniel Ralph

Ineffektiva styrmedel för förnybar el

Sverige har beslutat att öka elproduktionen från förnybara energikällor såsom vind, vatten och bioeldad värmekraft. Det främsta styrmedlet för förnybar elproduktion är elcertifikaten: Kraftbolagen får ett certifikat för varje godkänd MWt förnybar el de producerar. Certifikaten säljs främst till elhandelsbolagen som måste täcka en andel av elen de säljer med certifikat. Inkomsterna från certifikaten kommer i tillägg till kraftbolagens inkomster av att sälja elen och stimulerar produktionen av förnybar el. Vi utvärderar den svenska modellen för förnybar el och pekar på problem förknippade med elcertifikaten och tillståndsprocesserna för produktion av förnybar el.

Ladda ner: A reexamination of renewable electricity policy in Sweden av Sven-Olof Fridolfsson och Thomas Tangerås

Diskriminerande prissättning kan öka osäkerheten och produktionskostnaderna på elmarknaden

Den nordiska elmarknaden tillämpar marginalprissättning, där all producerad el – billig som dyr – betalas med samma pris. Vissa större elkonsumenter menar att detta förfarande ger producenterna för stora vinster på konsumenternas bekostnad. I denna teoretiska uppsats studeras diskriminerande prissättning, där billig produktion får mindre betalt än dyr produktion. Studien indikerar att metoden troligen ökar osäkerheten och produktionskostnaderna på elmarknaden.

Ladda ner: Mixed strategies in discriminatory divisible-good auctions av Eddie Anderson, Pär Holmberg och Andy Philpott

Dansk vindkraft - en succé tack vare grannarnas vattenkraft

Vattenkraft kan snabbt och billigt anpassa produktionsnivån samtidigt som den kan lagra energi i form av vatten i reservoarer. Denna forskningsrapport visar i vilken utsträckning denna interaktion uppstår i ett marknadsbaserat system där överföringen av kapacitet mellan vind- och vattenkraftsområdena är begränsad. Rapporten bygger på data från Danmark, som har en stor mängd vindkraft, och Norge, som nära nog uteslutande hämtar sin el ifrån vattenkraft. Begränsningar i överföringskapacitet leder till att vindkraften trycker ner priserna mycket mer i Danmark än i Norge.

Ladda ner: Dead battery? Wind power, the spot market, and hydro power interaction in the Nordic electricity market av Johannes Mauritzen

Mera vindkraft leder till lägre dygnvariation i elpriset

Vindkraft har blivit allt viktigare för elförsörjningen, i Europa och runt om i världen. Vindkraften är en instabil kraftkälla då den bara levererar när det blåser. Mer vindkraft kommer därför att påverka såväl genomsnittet som variationen i elpriset. Detta är en av de första studierna om hur vindkraften påverkar prisvariationen på el och bygger på uppgifter om priser och vindkraftsproduktion från Danmark. Förvånande nog leder perioder med mera vind till lägre variation i elpriset över dygnet. Effekten beror sannolikt på att vindkraften kapar pristopparna under timmar med hög elförbrukning.Många studier har argumenterat för ökat behov av reservkraftkällor när stora mängder vindkapacitet införs. Denna studie antyder att mera vindkraft i genomsnitt kommer att leda till minskad avkastning på den typen kraftverk som främst verkar under tidpunkter med hög efterfrågan.

Ladda ner: What happens when it's windy in Denmark? An empirical analysis of windpower on price variability in the Nordic electricity market av Johannes Mauritzen

Bör vi ha en gemensam regleringsmyndighet och systemoperatör för det nordiska stamnätet?

Överföringskapaciteten i det nordiska stamnätet har stor betydelse för elpriserna i Norden. För att koordinera driften och underhållet av nätet mellan länderna har det framförts önskemål om att lyfta ansvaret för stamnätet från nationell till nordisk nivå. I denna studie ställs frågan vad som skulle hända om man skapade en gemensam regleringsmyndighet och en gemensam systemoperatör med ansvar för driften av hela stamnätet. En viktig slutsats är att en gemensam regleringsmyndighet är en bra idé ifall man förmår balansera de olika ländernas politiska inflytande över regleringsmyndigheten.

Ladda ner: Optimal transmission regulation of an integrated energy market av Thomas Tangerås

Kan terminshandel förbättra konkurrensen på elmarknaden?

Terminsmarknader ökar välfärden i samhället framförallt genom att de bidrar till en förbättrad riskfördelning mellan marknadsaktörerna. Det finns även studier som visar på att terminsmarknaderna därutöver kan påverka effektiviteten för marknader med imperfekt konkurrens. Under gynnsamma förhållanden kan en likvid terminsmarknad medföra att producenternas prispåslag utöver marginalkostnaden blir försumbara. Detsamma gäller prispåslagens negativa inverkan på välfärden. I denna uppsats utvärderas bl.a. under vilka omständigheter en terminsmarknad förbättrar konkurrensen på elmarknaden.

Ladda ner: Game-theoretical, strategic forward contracting in the electricity market av Pär Holmberg

Hur minskar man samhällsekonomiska förluster på spotmarknaden för el?

Denna uppsats beräknar de samhällsekonomiska förluster som uppstår på spotmarknaden för el och vi diskuterar åtgärder för att minska dem. Några slutsatser är: Motsvarande 5‒10 identiska producenter behövs för att hålla välfärdsförlusterna under en procent av producenternas vinst. Konkurrensen förbättras om en stor del av elproduktionen säljs på terminsmarknaden. En politiskt oberoende marknadsregulator minskar risken för underinvesteringar. Offentliggörande av aktörernas budkurvor gör det lättare att övervaka konkurrensen på elmarknaden.

Ladda ner: The supply function equilibrium and its policy implications for wholesale electricity auctions av Pär Holmberg och David Newbery

Politiska institutioner påverkar reala växelkurser i oljeexporterande länder

I denna studie utvecklas och testas en teori som visar att politiska institutioner är avgörande för hur oljepriset påverkar den reala växelkursen i oljeexporterande länder. En viktig slutsats i studien är att naturresursberoende länder genom att stärka den demokratiska processen, rättssystemet och byråkratin kan undvika den naturresursförbannelse som orsakas av kraftiga svängningar i den reala växelkursen.

Ladda ner: Oil Prices and Real Exchange Rate Volatility in Oil-Exporting Economies: The Role of Governance av Johanna Rickne

Hur väl fungerar konkurrensen på den nordiska elmarknaden?

Man hör ofta påståenden att elmarknaden inte fungerar särskilt väl. Vissa anser att elproducenterna använder sin storlek för att driva upp elpriset och att detta har bidragit till de senaste årens höga bolagsvinster. Andra hävdar att så absolut inte är fallet – de höga vinsterna beror snarare på att kostnader för bränsle och utsläppsrätter driver upp priset även på den billiga vattenkrafts- och kärnkraftselen, eftersom all el handlas till samma pris på marknaden. I denna studie utvärderar vi forskningen om prisbildningen på den nordiska elmarknaden, Nord Pool. En viktig slutsats är att forskningen inte ger något stöd för påståendet att elproducenterna systematiskt pressar upp elpriserna genom att utöva marknadsmakt. Dock verkar det som om företagen från tid till annan utnyttjar marknadsmakt på de regionala marknader som uppstår till följd av tillfälliga begränsningar i överföringskapaciteten mellan de olika regionerna.

Ladda ner: Market power in the Nordic electricity wholesale market: A survey of the empirical evidence av Sven-Olof Fridolfsson och Thomas Tangerås

Leder prissätting baserat på principen "betalning enligt bud" till lägre elpriser?

På den nordiska elmarknaden bestäms priset ofta av marginalkostnaden för den dyra kolkraften eftersom all el säljs till samma pris på spotmarknaden. Detta upplevs ibland som orättvist, särskilt av den elintensiva industrin, eftersom den mesta av elen produceras med hjälp av vatten- och kärnkraft som är mycket billigare. I denna teoretiska uppsats studeras prissättning efter principen ”betalning enligt bud” som tillåter olika priser för olika type av el. Studien indikerar att denna typen av budgivning troligen leder till lägre genomsnittliga priser. En överhängande risk är dock att priserna blir mer instabila.

Ladda ner: Supply function equilibria of pay-as-bid auctions av Pär Holmberg

Optimal kostnads- och kvalitetsreglering av distributionsnäten

Distributionsnäten är naturliga monopol och lämpar sig därför inte för avreglering. Dock kan man simulera marknadsvillkoren vid att sätta ersättningen till varje enskilt nät i relation till hur det presterar jämfört med andra nät som opererar under jämförbara villkor. Detta projekt analyserar hur sådan "måttstockskonkurrens" optimalt bör se ut för att balansera kraven om kostnadseffektivitet, kvalitet och avkastningskrav.

Ladda ner: Yardstick competition and quality av Thomas Tangerås

Unik jämvikt med utbudsfunktioner på elmarknaden

Elmarknadsauktioner fungerar så att varje elproducent bjuder in en utbudskurva. Budkurvan indikerar hur mycket företaget är villig att producera vid olika priser. Marknaden befinner sig i jämvikt när varje företag väljer en vinstmaximerande kurva givet konkurrenternas valda budkurvor. Det är av samhällsekonomiskt intresse att forstå hur antalet företag på marknaden och designen av elmarknadsauktionen påverkar prisbildningen på marknaden. Tidligare forskning kan dock inte besvara denna fråga då dessa analyser ger upphov till multipla jämvikter. Denna uppsats visar att om det råder en sannolikhet för effektbrist, så finns det en unik jämvikt. Jämviktens egenskaper bestäms av pristaket och marknadens totala produktionskapacitet.

Ladda ner: Unique supply function equilibrium with capacity constraints av Pär Holmberg

Numerisk beräkning av strategiska utbudskurvor för verkliga elmarknader

Denna uppsats presenterar en algoritm för hur utbudsfunktionsjämvikten kan beräknas för en elmarknad där producenterna bjuder in utbudskurvor. Uppsatsen innehåller ett räkneexempel från elmarknaden i England och Wales.

Ladda ner: Numerical calculation of an asymmetric supply function equilibrium with capacity constraints av Pär Holmberg

Aktuell forskare

Niclas Berggren

Forskningsområden: Institutionell och politisk ekonomi; tillit, tolerans och religion; skönhetens betydelse i politiken.

Några av de frågor Niclas Berggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkar t.ex. tillit, tolerans och religion ekonomins funktionssätt?
  • Finns det ett samband mellan graden av marknadsekonomi och sociala variabler (som tillit och tolerans)?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se