Entreprenörskapets ekonomi

Mer om programmet

 

Det går knappast att ge en rättvisande bild av ett i dag rikt lands moderna ekonomiska historia utan att komma in på de branscher och företag som spelat en central roll för landets utveckling. Bakom företagsnamnen finns alltid en grundare och starkt drivande kraft – en entreprenör. När USA gick förbi Storbritannien och blev teknologiskt ledande kring förra sekelskiftet skedde detta i hög grad genom avgörande insatser av entreprenörer som John D. Rockefeller, Dale Carnegie och Henry Ford, innovatörer som Thomas Edison och Alexander Graham Bell och kreativa finanskapitalister som J. P. Morgan.

 

På motsvarande sätt förknippas den svenska industrialiseringen under slutet av 1800-talet med specifika företag och entreprenörer som Lars Magnus Ericsson, Gustaf de Laval och Alfred Nobel. Bakom de nya företag som vuxit sig stora under efterkrigstiden finns också ofta en enskild person som bygger ett företag baserat på en vision och en stark affärsidé. Ingvar Kamprad, Erling Persson och Ruben Rausing är kanske de mest kända, men bakom de flesta av de företag som gjort entré på börslistorna sedan den djupa ekonomiska krisen i början av 1990-talet finns också en framgångsrik entreprenör.

Trots detta faktum har entreprenörers roll för den ekonomiska tillväxten inte studerats i någon större utsträckning i den nationalekonomiska forskningen. Redan i slutet av 1960-talet lyftes denna brist i den traditionella analysen fram av William J. Baumol (1968, s. 66) i det numera klassiska konstaterandet att ”the theoretical firm is entrepreneurless – the Prince of Denmark has been expunged from the discussion of Hamlet”. Sedan dess har den företagsekonomiskt inriktade entreprenörskapsforskningen formligen exploderat men inom nationalekonomin befinner sig denna forskning fortfarande i sin linda.

Den företagsekonomiska forskningsansatsen ger värdefull information om framfört allt sakförhållanden inom enskilda företag och branscher. Den har dock en svaghet i att den genom sin fokusering på studier av enskilda företag och avsaknad av prediktiv analys inte kan studera hur olika institutioner och regelverk i allmänhet påverkar entreprenörskapet och dess effekt på näringslivets förnyelse och den ekonomiska tillväxten. Genom att använda nationalekonomiska analysmetoder, vilka explicit belyser interaktionen mellan entreprenörer, andra aktörer, och institutionella förhållanden och regel verk, kan sådana effekter analyseras på ett systematiskt sätt. Exempelvis kan vi studera hur framväxten av en riskkapitalmarknad påverkar de allmänna drivkrafterna att starta nya företag. Vidare är det möjligt att genom att arbeta med data för många entreprenörsföretag och en rad olika viktiga bakgrundsfaktorer för entreprenörskapet, såsom tillgång till riskkapital, erhålla mer generella insikter om hur olika institutionella faktorer påverkar entreprenörskapet. Därmed kan vi bidra med värdefull kunskap om hur olika institutioner och regelverk påverkar den entreprenörsdrivna ekonomiska tillväxten, en kunskap som kan vara av avgörande betydelse för entreprenörskapets framtida utveckling i Sverige.

Forskningsprogrammet syftar till att belysa vilka ekonomiska grundförutsättningar såsom bolagsägandeformer, skattesystem och allmänna institutioner som kan bidra till att skapa en entreprenörsdriven tillväxt. Ett viktigt mål är att göra IFN till den viktigaste forskningsbaserade källan i den svenska näringslivsorienterade samhällsdebatten i denna fråga.

Programmet möjliggör

(i) att på institutet skapa en forskarkompetens inom dessa för svenskt näringsliv avgörande frågor;
(ii) att utveckla en unik databas med information om hur entreprenörskap påverkas av olika institutionella faktorer;
(iii) att skapa en naturlig mötesplats för experter, befattningshavare, journalister och forskare med intresse för entreprenörskapets betydelse för näringslivets dynamik och den allmänna välståndsutvecklingen.


 

 

Aktuell forskare

Niclas Berggren

Forskningsområden: Institutionell och politisk ekonomi; tillit, tolerans och religion; skönhetens betydelse i politiken.

Några av de frågor Niclas Berggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkar t.ex. tillit, tolerans och religion ekonomins funktionssätt?
  • Finns det ett samband mellan graden av marknadsekonomi och sociala variabler (som tillit och tolerans)?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se