Globaliseringen och företagen

Pågående projekt

Finansmarknadernas globalisering och dess effekter på svensk industristruktur

Det finns ett antal bestämningsfaktorer till den ökade globaliseringen. En viktig förklaring är de omfattande avregleringar av globala finansiella marknader som genomförts under de senaste årtiondena. Detta har lett till att nya ägartyper växt fram. Speciellt riskkapitalbolag som köper, omstrukturerar och återsäljer etablerade företag har blivit viktiga ägare av företag i länder som USA, England och Sverige.

Riskkapitalbolagen blir också alltmer aktiva över nationsgränserna. En av tio av alla förvärv som skedde över landsgränser under perioden 1998–2008 var investeringar gjorda av riskkapitalbolag. I policydebatten finns en oro dessa förvärv drivs framförallt av finansiella fördelar och skattefördelar, och därigenom riskerar att leda till mindre effektivt ägande av företag och lägre välfärd. Syftet med detta delprojekt är att både teoretiskt och empiriskt studera drivkrafterna bakom förvärv som görs av riskkapitalbolag och hur denna typ av ägande påverkar samhället.

Projektansvarig: Joacim Tåg

 

Globaliseringens effekter på kapital

Detta projekt undersöker kapitalets ägande. Med “den svenska ägarmodellen”, som dominerade på börsen fram till helt nyligen, avses den modell där kontrollen av företagen för det mesta var koncentrerad till en eller två ägare. Ofta, men inte alltid, har dessa ägare varit svenska familjer. Den koncentrerade kontrollen möjliggjordes genom en växande divergens mellan kontrollrättigheter (röstandelar) och utdelningsrättigheter (kapitalandelar) för de dominerande ägarna. Det har också varit vanligt att en familj eller en ägargrupp via investmentbolag och ask-i-ask-ägande haft ett dominerande inflytande i ett flertal företag. Sverige är nu mitt uppe i en utveckling där den svenska ägarmodellen är på tydlig tillbakagång, för att, i varje fall delvis, ersättas av andra modeller för ägarstyrning. En viktig drivkraft bakom denna utveckling är globaliseringen av ägandet. Projektet syftar till att öka vår förståelse för dels hur den svenska ägar- och kontrollmodellen påverkas av globaliseringen, dels undersöka vilka institutionella förändringar i regelverket som skulle kunna möjliggöra en effektiv styrning av bolag med spritt ägande.

Projektansvarig: Magnus Henrekson 

 

Politiska incitament lokal ekonomisk utveckling i Kina

Målet med detta projekt är att skapa en ökad förståelse för vad det är som driver fram beslut på lokal nivå i en decentraliserad autokrati som Kina. Projektet knyter an till en central fråga inom politisk ekonomi, nämligen hur de incitamentsstrukturer som resulterar av ett lands politiska system påverkar ekonomisk och social utveckling. Eftersom viktiga politiska frågor ofta delegeras till lokal nivå har allt fler studier av incitament kommit att fokusera lokala beslutsfattare. Syftet med detta forskningsprojekt är att studera incitament för lokala politiska beslutsfattare i det autokratiska Kina. Medan tidigare studier av denna fråga har fokuserat på tillväxt ligger fokus i vårt projekt istället på utvecklingen av lokala arbetsmarknader och politikers prioriteringar av olika typer av offentliga utgifter. Projektet behandlar i huvudsak två forskningsfrågor. Den första frågan fokuserar på hur investeringar i utbildning på den lokala nivån är avhängiga den cykliska processen av befordringar inom partistaten. Den andra frågan fokuserar på hur både lokala beslutsfattares incitament och generella krav på samhällelig välfärd påverkar tillgången till kapital i Kina. Här avser vi analysera hur kinesiska bolag får tillgång till kapital genom börsnoteringar. Börsnotering i Kina är en strängt reglerad process i vilken beslut om vilka företag som skall få tillåtelse att börsnoteras främst fattas på lokal nivå. Lokala politiker har således möjlighet att styra kapital till företag de föredrar. Vår grundläggande hypotes i detta delprojekt är att de företag som bidrar mer till den lokala arbetsmarknaden ges företräde till kapitalanskaffning genom börsnotering.

Projektansvarig: Johanna Rickne

 

Globalisering, sysselsättning och löner

Detta projekt syftar till att empiriskt undersöka arbetsmarknadseffekter av ökad internationell integration. Projektet tar sin utgångspunkt i ny ekonomisk teori med heterogena företag och heterogen arbetskraft. Traditionell handelsteori antar att arbetsmarknaden är fullständigt flexibel med full sysselsättning som följd. Nyare teori betonar istället att löner är trögrörliga och att matchningsprocessen mellan arbetstagare och arbetsgivare kan ge upphov till långvarig arbetslöshet. Vidare ger dessa arbeten vid handen att effekten på en viss typ av arbetskraft, t.ex. i termer av löneförändringar, kan skilja sig åt beroende på typ av företag. Ökad globalisering kan t.ex. leda till ökade löner för den typ av arbetskraft vars kvalifikationer bäst överensstämmer med företagets profil. Dessa nyare teoretiska arbeten resulterar sålunda i ett antal olika hypoteser om internationalisering och arbetsmarknadseffekter som vi avser att undersöka empiriskt med hjälp av svensk data. Den empiriska analysen baseras på ett stort datamaterial över svensk arbetskraft som kan matchas med data på svenska företag. Exempelvis undersöker vi löne- och sysselsättningseffekter av ökad internationalisering för olika typer av arbetskraft och i olika typer av företag. Projektet är ett samarbete mellan svenska empiriska forskare och framstående teoretiskt inriktade amerikanska forskare.

Projektansvarig: Fredrik Heyman

 

Inhemsk politik och internationella handelsavtal

I en ekonomiskt allt mer integrerad värld kommer protektionistiska tendenser i omvärlden få stor inverkan på den inhemska ekonomin. Efterkrigstiden präglas av stora framgångar när det gäller att minska tullar och andra handelshinder på industrivaror. Andra sektorer präglas fortfarande av handelshinder. Framväxten av Kina med en relativt interventionistisk industripolitik har också inneburit en påfrestning på det internationella handelssystemet. Det har också blivit allt mer uppenbart att inhemska regleringar kan användas för att skydda inhemsk industri på utländska företags bekostnad. Internationella handelsavtal syftar främst till att förhindra att länder använder gränshinder, som tullar och importkvoter, i protektionistiskt syfte. Det räcker dock inte att enbart överenskomma om sådana politikinstrument, eftersom även inhemska instrument som t ex skatter och regleringar kan användas protektionistiskt. Alla handelsavtal innehåller därför även restriktioner för vad länder kan göra unilateralt med inhemska instrument. Den centrala klausulen i detta avseende är ”nationell behandling” (eng. national treatment) som kräver att en importerad vara inte behandlas sämre i något avseende än snarlika inhemskt producerade varor. Denna princip gäller för nästan alla typer av offentliga beslut, vare sig det handlar om miljöregleringar, skatter, säkerhetsbestämmelser, etc. Den konkreta utformningen och tolkningen av principen om nationell behandling kompliceras av att de inhemska instrumenten oftast används för mer legitima syften än protektionism. Det gäller därför att den utformas så att den tillåter sådana åtgärder, samtidigt som den hindrar protektionistiskt beteende.

Ett syfte med detta projekt är att bidra till förståelsen för hur principen om nationell behandling bör utformas. Ett annat är att belysa empiriskt hur inhemska politikinstrument har hanterats i tvistelösningsmekanismen i Världshandelsorganisation (WTO).

Projektansvarig: Henrik Horn

 

Globalisering, ökad konkurrens och företagens utveckling

Företag i Sverige och i utlandet har utsatts för ökad konkurrens i många former. Globaliseringens utveckling gör att inhemska företag är tvungna att anpassa sig till ett tuffare affärsklimat, men handelsreformer också innebär nya import- och exportmöjligheter. Detta projekt består av huvudsakligen empiriska uppsatser där man utvärdera effekterna av ökad konkurrens av olika slag, såsom handelsreformer, importkonkurrens och högre elpriser under 2000-talet. Studierna utforskar effekten av dessa fenomen på företagens val av teknik, handelsmönster, sysselsättning, storlek och produktivet. Ett syfte med projektet är att bidra till förståelsen för hur konkurrens påverkar företags tekniska utveckling och sysselsättning, vilket kan vara till hjälp inför framtida ekonomiska reformer.

Projektansvarig: Shon Ferguson

 

Den samhällsekonomiska betydelsen av publik handel med aktier

Under den senaste tiden har regelbördan för företag som bedriver värdepappershandel ökat markant, och detta gäller även regelbördan för företag som önskar lista sig på en publik handelsplats. Delvis av denna orsak, men även av många andra, har vi under de senaste 15 åren sett ett minskat intresse för företag att låta sina aktier handlas på reglerade marknadsplatser. Syftet med detta delprojekt är att sammanfatta litteraturen samt att studera denna utveckling genom att utveckla vi ett nytt ramverk för att bättre förstå hur publik handel med aktier kan bidra till ett starkare politiskt stöd för en näringslivs-vänlig ekonomisk politik, samt genom att studera effekter av noteringar i Sverige på sammansättningen bland anställda i företagen som noterats.

Projektansvarig: Joacim Tåg

 

Globaliseringen och digitaliseringen

Det primära målet med detta forskningsprojekt är att skapa en bättre förståelse för hur globaliseringen påverkar arbetsmarknaden. Projektet kommer även analysera hur de förändringar i digitalisering och automatisering som nyligen skett sätter press på företag och arbetstagare, och hur detta relaterar till globaliseringen. Vi kommer analysera effekterna av globalisering och digitalisering i en svensk kontext, vilket borde ge insikter med tydlig relevans för svenska beslutsfattare. Vi tror även att detta projekt har en bred vetenskaplig relevans och att resultaten är av intresse för forskare som är aktiva inom internationell ekonomi och arbetsmarknadsekonomi.

Trots den mycket omfattande offentliga och akademiska debatten om effekterna av digitalisering och automatisering, så är de empiriska bevisen knappa. Vår analys kommer att baseras på detaljerad matchad data på anställda och företag för perioden 1996-2013. Vi kommer att undersöka en mängd olika viktiga aspekter. Mer generellt så kommer projektet att belysa ett antal olika problemställningar såsom; identifikationen av individuella egenskaper hos de som vinner och de som förlorar på globaliseringen och digitaliseringen, effekterna av globaliseringen på företagens organisation och dess inverkan på arbetsmarknaden, globaliseringens och digitaliseringens effekter på löneskillnader och osäkra anställningar, hur stor inverkan har företag när det gäller hur ny teknologi implementeras, till vilken grad är arbetslöshetsrisk, till följd av en ökad digitalisering, kopplad till löner och utbildningsnivåer för enskilda yrken, samspelet mellan digitalisering, globalisering och arbetsmarknadsutfall, hur är internationaliseringen av företag kopplad till digitalisering, och har internationaliserade företag en sammansättning av anställda med yrken som systematiskt skiljer sig från t.ex. lokala företag när det gäller automatisering och digitalisering av jobb.

Projektansvarig: Fredrik Heyman

Aktuell forskare

Niclas Berggren

Forskningsområden: Institutionell och politisk ekonomi; tillit, tolerans och religion; skönhetens betydelse i politiken.

Några av de frågor Niclas Berggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkar t.ex. tillit, tolerans och religion ekonomins funktionssätt?
  • Finns det ett samband mellan graden av marknadsekonomi och sociala variabler (som tillit och tolerans)?

IFN kalendarium

  • 29
    Sep

    Nationell konferens i nationalekonomi

    Externa aktiviteter

    IFN:forskare: Olle Folke, Martin Ljunge, Johanna Rickne, Joacim Tåg samt affilierade: Oscar Erixson och Mikael Elinder.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se