Globaliseringen och företagen

Pågående projekt

De ekonomiska effekterna av globalisering

I en värld med ökad globalisering och minskade handelsbarriärer är det viktigt att förstå konsekvenserna av de ökade handelsflödena. För dagens politiska beslutsfattare inom EU och USA kan detta till exempel inkludera implikationerna av det nya frihandelsavtalet ”Transatlantic Trade and Investment Partnership” (TTIP) som för närvarande förhandlas mellan EU och USA. Hur påverkas ländernas välfärd av den typen av avtal? Vad händer med företagens förutsättningar? Hur påverkas miljön av de ökade ekonomiska flödena? Syftet med detta projekt är att med nyutvecklade ekonometriska metoder förbättra analysredskapen för att mäta effekterna av ökad handel och globalisering.

Projektansvarig: Per Hjertstrand

 

Den samhällsekonomiska betydelsen av publik handel med aktier

Under den senaste tiden har regelbördan för företag som bedriver värdepappershandel ökat markant, och detta gäller även regelbördan för företag som önskar lista sig på en publik handelsplats. Delvis av denna orsak, men även av många andra, har vi under de senaste 15 åren sett ett minskat intresse för företag att låta sina aktier handlas på reglerade marknadsplatser. Syftet med detta delprojekt är att sammanfatta litteraturen samt att studera denna utveckling genom att utveckla vi ett nytt ramverk för att bättre förstå hur publik handel med aktier kan bidra till ett starkare politiskt stöd för en näringslivs-vänlig ekonomisk politik, samt genom att studera effekter av noteringar i Sverige på sammansättningen bland anställda i företagen som noterats.

Projektansvarig: Joacim Tåg

 

Företagsägandets ekonomi

Ägarförändringar och ägarfrågor är centrala i den omstrukturering av näringslivet som krävs för att möta de utmaningar och möjligheter som globaliseringen för med sig. Syftet med detta delprojekt är att studera olika aspekter relaterade till företagsägandets ekonomi, det vill säga hur samhället påverkas av olika ägarformer av företag. Detta inkluderar studier kring riskkapitalinvesteringar, börsnoteringar, företagsförvärv, samt beslut att bli företagsägare genom entreprenörskap. Vi studerar även hur företagsägande och ägarförändringar påverkar karriärer hos företagsledare och anställda.

Projektansvarig: Joacim Tåg

 

Globaliseringen och digitaliseringen

Det primära målet med detta forskningsprojekt är att skapa en bättre förståelse för hur globaliseringen påverkar arbetsmarknaden. Projektet kommer även analysera hur de förändringar i digitalisering och automatisering som nyligen skett sätter press på företag och arbetstagare, och hur detta relaterar till globaliseringen. Vi kommer analysera effekterna av globalisering och digitalisering i en svensk kontext, vilket borde ge insikter med tydlig relevans för svenska beslutsfattare. Vi tror även att detta projekt har en bred vetenskaplig relevans och att resultaten är av intresse för forskare som är aktiva inom internationell ekonomi och arbetsmarknadsekonomi.

Trots den mycket omfattande offentliga och akademiska debatten om effekterna av digitalisering och automatisering, så är de empiriska bevisen knappa. Vår analys kommer att baseras på detaljerad matchad data på anställda och företag för perioden 1996-2013. Vi kommer att undersöka en mängd olika viktiga aspekter. Mer generellt så kommer projektet att belysa ett antal olika problemställningar såsom; identifikationen av individuella egenskaper hos de som vinner och de som förlorar på globaliseringen och digitaliseringen, effekterna av globaliseringen på företagens organisation och dess inverkan på arbetsmarknaden, globaliseringens och digitaliseringens effekter på löneskillnader och osäkra anställningar, hur stor inverkan har företag när det gäller hur ny teknologi implementeras, till vilken grad är arbetslöshetsrisk, till följd av en ökad digitalisering, kopplad till löner och utbildningsnivåer för enskilda yrken, samspelet mellan digitalisering, globalisering och arbetsmarknadsutfall, hur är internationaliseringen av företag kopplad till digitalisering, och har internationaliserade företag en sammansättning av anställda med yrken som systematiskt skiljer sig från t.ex. lokala företag när det gäller automatisering och digitalisering av jobb.

Projektansvarig: Fredrik Heyman

 

Globaliseringens effekter på kapital

Detta projekt undersöker kapitalets ägande. Med “den svenska ägarmodellen”, som dominerade på börsen fram till helt nyligen, avses den modell där kontrollen av företagen för det mesta var koncentrerad till en eller två ägare. Ofta, men inte alltid, har dessa ägare varit svenska familjer. Den koncentrerade kontrollen möjliggjordes genom en växande divergens mellan kontrollrättigheter (röstandelar) och utdelningsrättigheter (kapitalandelar) för de dominerande ägarna. Det har också varit vanligt att en familj eller en ägargrupp via investmentbolag och ask-i-ask-ägande haft ett dominerande inflytande i ett flertal företag. Sverige är nu mitt uppe i en utveckling där den svenska ägarmodellen är på tydlig tillbakagång, för att, i varje fall delvis, ersättas av andra modeller för ägarstyrning. En viktig drivkraft bakom denna utveckling är globaliseringen av ägandet. Projektet syftar till att öka vår förståelse för dels hur den svenska ägar- och kontrollmodellen påverkas av globaliseringen, dels undersöka vilka institutionella förändringar i regelverket som skulle kunna möjliggöra en effektiv styrning av bolag med spritt ägande.

Projektansvarig: Magnus Henrekson 

 

Globalisering, sysselsättning och löner

Detta projekt syftar till att empiriskt undersöka arbetsmarknadseffekter av ökad internationell integration. Projektet tar sin utgångspunkt i ny ekonomisk teori med heterogena företag och heterogen arbetskraft. Traditionell handelsteori antar att arbetsmarknaden är fullständigt flexibel med full sysselsättning som följd. Nyare teori betonar istället att löner är trögrörliga och att matchningsprocessen mellan arbetstagare och arbetsgivare kan ge upphov till långvarig arbetslöshet. Vidare ger dessa arbeten vid handen att effekten på en viss typ av arbetskraft, t.ex. i termer av löneförändringar, kan skilja sig åt beroende på typ av företag. Ökad globalisering kan t.ex. leda till ökade löner för den typ av arbetskraft vars kvalifikationer bäst överensstämmer med företagets profil. Dessa nyare teoretiska arbeten resulterar sålunda i ett antal olika hypoteser om internationalisering och arbetsmarknadseffekter som vi avser att undersöka empiriskt med hjälp av svensk data. Den empiriska analysen baseras på ett stort datamaterial över svensk arbetskraft som kan matchas med data på svenska företag. Exempelvis undersöker vi löne- och sysselsättningseffekter av ökad internationalisering för olika typer av arbetskraft och i olika typer av företag. Projektet är ett samarbete mellan svenska empiriska forskare och framstående teoretiskt inriktade amerikanska forskare.

Projektansvarig: Fredrik Heyman

 

Globalisering, ökad konkurrens och företagens utveckling

Företag i Sverige och i utlandet har utsatts för ökad konkurrens i många former. Globaliseringens utveckling gör att inhemska företag är tvungna att anpassa sig till ett tuffare affärsklimat, men handelsreformer också innebär nya import- och exportmöjligheter. Detta projekt består av huvudsakligen empiriska uppsatser där man utvärdera effekterna av ökad konkurrens av olika slag, såsom handelsreformer, importkonkurrens och högre elpriser under 2000-talet. Studierna utforskar effekten av dessa fenomen på företagens val av teknik, handelsmönster, sysselsättning, storlek och produktivet. Ett syfte med projektet är att bidra till förståelsen för hur konkurrens påverkar företags tekniska utveckling och sysselsättning, vilket kan vara till hjälp inför framtida ekonomiska reformer.

Projektansvarig: Shon Ferguson

 

Internationella investeringsavtal

Mellanstatliga investeringsavtal skyddar utländska investeringar mot åtgärder av värdländerna som avsevärt reducerar dessas värde. De ger också investerare möjlighet stämma kontrakterande stater för avtalsbrott (s k ISDS-mekanismer). Dessa åtaganden har stått i centrum för kritiken mot CETA-avtalet (EU-Kanada), och TTIP-avtalet (EU-USA). Debatten väcker fundamentala frågor rörande IIA: Vilka slags åtgärder ska leda till kompensation? Kommer värdländer att avstå från att vidta legitima åtgärder? Vem vinner och vem förlorar på avtalen? Det finns i stort sett ingen ekonomisk litteratur som besvarar dessa frågor. Syftet med projektet är att påbörja en systematisk analys av dessa frågor. 

Projektansvarig: Henrik Horn

 

Politiska incitament lokal ekonomisk utveckling i Kina

Målet med detta projekt är att skapa en ökad förståelse för vad det är som driver fram beslut på lokal nivå i en decentraliserad autokrati som Kina. Projektet knyter an till en central fråga inom politisk ekonomi, nämligen hur de incitamentsstrukturer som resulterar av ett lands politiska system påverkar ekonomisk och social utveckling. Eftersom viktiga politiska frågor ofta delegeras till lokal nivå har allt fler studier av incitament kommit att fokusera lokala beslutsfattare. Syftet med detta forskningsprojekt är att studera incitament för lokala politiska beslutsfattare i det autokratiska Kina. Medan tidigare studier av denna fråga har fokuserat på tillväxt ligger fokus i vårt projekt istället på utvecklingen av lokala arbetsmarknader och politikers prioriteringar av olika typer av offentliga utgifter. Projektet behandlar i huvudsak två forskningsfrågor. Den första frågan fokuserar på hur investeringar i utbildning på den lokala nivån är avhängiga den cykliska processen av befordringar inom partistaten. Den andra frågan fokuserar på hur både lokala beslutsfattares incitament och generella krav på samhällelig välfärd påverkar tillgången till kapital i Kina. Här avser vi analysera hur kinesiska bolag får tillgång till kapital genom börsnoteringar. Börsnotering i Kina är en strängt reglerad process i vilken beslut om vilka företag som skall få tillåtelse att börsnoteras främst fattas på lokal nivå. Lokala politiker har således möjlighet att styra kapital till företag de föredrar. Vår grundläggande hypotes i detta delprojekt är att de företag som bidrar mer till den lokala arbetsmarknaden ges företräde till kapitalanskaffning genom börsnotering.

Projektansvarig: Johanna Rickne

 

Unilateral konkurrenspolitik och standard-essentiella patent

Uppfyllandet av en industristandards kräver ofta användandet av patenterade teknologier. Exempelvis utnyttjar telekomstandards som 3G och 4G en stor mängd sådana ”standard-essentiella” patent. Ägarna till dessa har potentiellt mycket stark marknadsposition, då de kan blockera utnyttjandet av standarden. I praktiken motverkas detta genom nationell konkurrenspolitik. Syftet med projektet är att belysa hur principer för internationell jurisdiktion kan utnyttjas för att motverka internationella intressekonflikter vad gäller denna konkurrensövervakning.

Projektansvarig: Henrik Horn

 

Aktuell forskare

Carl-Magnus Bjuggren

Forskningsområden: Arbetsmarknadsekonomi, familjeföretag och entreprenörskap.

Några av de frågor Carl-Magnus Bjuggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkas företagens produktivitet av anställningsskydd?
  • Hur påverkas löner och anställningstrygghet av familjeägande?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se