Forskning

Institutionernas ekonomi

En ekonomi fungerar inte i ett vakuum utan består av människor av kött och blod, med moraliska värderingar, med attityder till sina medmänniskor och med förmåga att påverkas av lagar, regler och normer. Detta forskningsprogram vid IFN studerar hur faktorer av detta slag påverkar människors beteende och därmed ekonomins sätt att fungera – men också hur ekonomin i sin tur påverkar moral, normer och attityder. Programmets forskning genomförs i olika forskningsprojekt med medverkan av Niclas Berggren, Andreas Bergh, Assar Lindbeck, Martin Ljunge, Therese Nilsson och Yves Zenou.


Programchef: Niclas Berggren
 

Nationalekonomin har genomgått flera utvecklingsfaser under 1900- och 2000-talen. Först rörde sig ämnet bort från de klassiska ekonomernas breda förståelse av människans sätt att fungera och in i en mer formaliserad och abstrakt teorivärld. På senare år har återigen insikter om att institutionella, sociala och kulturella faktorer är viktiga förklaringar till hur ekonomier fungerar i olika avseenden blivit en del av den nationalekonomiska analysen.

Det började med att forskare som Douglass North, Ronald Coase och (i Sverige) Johan Myhrman betonade de formella institutionernas (dvs. lagars och reglers) betydelse för att förstå hur västvärlden har kunnat utveckla ett så högt välstånd. Forskning i deras anda har belagt att inte minst skydd av privat ägande och en välfungerande rättsstat är väsentliga för att ekonomins aktörer ska våga och vilja satsa på innovativ och produktiv verksamhet och, därigenom, för ekonomisk tillväxt.

På senare år har denna forskning kompletterats med studier av hur informella institutioner, dvs. moraliska uppfattningar och normer, har ekonomisk betydelse, men också med ekonomiska analyser av kulturella fenomen (som religion) och sociala attityder (som tillit och tolerans). Det har visat sig att faktorer av detta slag också är av stor betydelse för ekonomins sätt att fungera. Om en stor del av befolkning litar på andra blir det mindre kostsamt att ingå avtal med andra, eftersom en handskakning kan räcka. Och om människor i allmänhet är toleranta kan det innebära att de mest lämpade får jobb och positioner oavsett olika grupptillhörigheter, vilket gynnar produktiviteten. Likaså kan toleranta miljöer attrahera kreativa och innovativa personer.

Mot denna bakgrund rör forskningen i detta program främst följande övergripande frågor:

• Hur sociala, kulturella och institutionella faktorer påverkar viktiga ekonomiska utfall, som inkomster, ekonomisk tillväxt och entreprenörskap.
• Hur sociala, kulturella och institutionella faktorer i sin tur bestäms, t.ex. av ekonomiska och institutionella variabler samt av välfärdsstaten.

Forskningen i detta program är huvudsakligen empirisk, men delvis också teoretisk. Olika metoder används, inte minst nya sofistikerade metoder för att försöka säkerställa kausalitet. Likaså används data på olika nivåer (för länder, regioner och individer).

För fördjupande information om programmet, se rubrikerna till vänster, där de olika projekten och forskarna presenteras, liksom publikationer och aktiviteter i form av konferenser och seminarier. Likaså anges där vilka finansiärer som stödjer forskningen.

 

Aktuell forskare

Niclas Berggren

Forskningsområden: Institutionell och politisk ekonomi; tillit, tolerans och religion; skönhetens betydelse i politiken.

Några av de frågor Niclas Berggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkar t.ex. tillit, tolerans och religion ekonomins funktionssätt?
  • Finns det ett samband mellan graden av marknadsekonomi och sociala variabler (som tillit och tolerans)?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se