Pågående projekt

Förutsättningar för tillväxt – institutioner och sociala attityder i en global ekonomi

Projektet har tre övergripande syften. Ett av projektets mål är att undersöka hur globaliseringen påverkar tillväxtrelaterade sociala attityder som tillit, tolerans och religion. Ett andra syfte är att undersöka hur formella institutioner, dvs. lagar och regler, påverkar viktiga ekonomiska utfall, som ekonomisk tillväxt, entreprenörskap, innovationer, statens storlek och korruption. Vi studerar också hur globalisering påverkar uppkomsten av institutioner av detta slag. Det tredje syftet är att utföra ny forskning kring hur sociala och kulturella faktorer, som tillit, tolerans och religion, påverkar ekonomiska utfall som entreprenörskap och tillväxt. 


Projektansvarig: Niclas Berggren

Projektdeltagare: Niclas Berggren, Andreas Bergh och Therese Nilsson

Finansiär: Vetenskapsrådet (2014–2017)

 

Några veckor innan Ikea skulle öppna sin första butik i Moskva år 2000 ombads företaget att betala en muta. Utan betalning skulle all elektricitet till butiken stängas av. Ikea svarade inte med att betala någon muta utan med att hyra dieselgeneratorer tillräckligt stora för att driva hela köpcentret. Fortsatta problem med korruption gjorde dock att Ikea senare valde att bromsa expansionen i Ryssland.

Berättelsen om Ikea i Ryssland illustrerar flera av de frågor vi tar oss an i detta projekt. Vi vet redan från ekonomisk forskning att globaliseringen har potential att främja ekonomisk tillväxt och gynna både konsumenter, arbetstagare och kapitalägare – men det är inte självklart att dessa vinster alltid uppstår. Med globalisering menar vi den process som gör ekonomier och samhällen allt tätare integrerade med varandra, trots ofta stora geografiska avstånd. Globaliseringen sägs ofta innebära ökad rörlighet för såväl människor, varor, kapital och idéer.

Ekonomin fungerar inte i ett vakuum. Människors beteende påverkas dels av lagar och regler, dels av sociala normer och attityder. Konsekvenserna av globalisering för tillväxt kommer därför att variera beroende på sammanhang. Ett av projektets mål är att undersöka hur globaliseringen påverkar tillväxtrelaterade sociala attityder som tillit, tolerans och religion. Det tycks exempelvis uppenbart att den höga ryska korruptionen var ett hinder för Ikea. Men hur påverkade Ikea:s närvaro och agerande människors idéer, kunskaper och sociala attityder? Vad betyder detta i sin tur för hur globaliseringen påverkar välståndsfrämjande faktorer såsom entreprenörskap, investeringar och tillväxt?

Ett andra syfte är att undersöka hur formella institutioner, dvs. lagar och regler, påverkar viktiga ekonomiska utfall, som ekonomisk tillväxt, entreprenörskap, innovationer, statens storlek och korruption. Vi vill också studera hur globalisering påverkar uppkomsten av institutioner av detta slag.

Det tredje syftet är att utföra ny forskning kring hur sociala och kulturella faktorer påverkar ekonomiska utfall som entreprenörskap och tillväxt. Detta är en potentiellt fruktbar ansats för att bättre förstå och klargöra mekanismer som binder samman människors sätt att se på sig själva och andra med ekonomins funktionssätt.

I projektet genomför vi ett antal statistiska analyser som tar sig an frågorna ovan kvantitativt. Men till skillnad från merparten av redan existerande forskning kommer vi också att i hög grad använda data på individnivå och data över tid. Detta gör det möjligt att säga inte bara vad som händer när länder globaliseras, utan också att ge mer trovärdiga svar på frågor om orsak och verkan.

Mycket inom projektet har hög politisk relevans. Det gäller exempelvis våra studier av vad som påverkar tolerans gentemot religiösa minoriteter, homosexuella och utlandsfödda. Finns det inslag i globaliseringen som främjar eller motverkar tolerans? Vilka andra lagar och regler påverkar graden av tolerans i ett samhälle? Växer BNP snabbare i toleranta samhällen?

En annan särskilt relevant frågeställning rör välfärdsstatens effekter på olika sociala attityder. Här är existerande forskning inte enig: Vissa menar att välfärdsstaten har en tillitsskapande effekt, medan andra resultat tyder på att välfärdsstaten inte påverkar människors tillit i allmänhet eller t.o.m. att välfärdsstaten minskar människors tillit. Här finns alltså stort behov av ytterligare forskning som gör det möjligt att avgöra hur sambandet ser ut.

Slutligen har projektet också flera delar som kan spela stor roll för svensk biståndspolitik och för utvecklingsfrågor i allmänhet. Globaliseringens konsekvenser i fattiga länder är ett särskilt omdiskuterat område. Tveklöst innebär globaliseringen i många fattiga länder mycket stora samhällsförändringar. Många är nästan outforskade. I projektet studeras även hur globaliseringen påverkar könsnormer och jämställdhet, exempelvis genom användandet av preventivmedel. I tidigare forskning finns flera indikationer på att globaliseringen spelar stor roll genom att påverka framförallt kvinnors kunskaper och valmöjligheter.

Aktuell forskare

Assar Lindbeck

Forskningsområden: Inkomstförsäkringar, bonussystem samt metodfrågor.

Några av de frågor Assar Lindbeck försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkas inkomstförsäkringar av sociala normer?
  • Fordrar en valutaunion en fiskal union?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se