Tjänstesektorns ekonomi

Avslutade projekt

 

Beskattning och sysselsättning i tjänstesektorn

Syftet med detta projekt var att undersöka effekterna av skatter, närmare bestämt arbetsgivaravgifter, på sysselsättning i tjänstesektorn. Ekonomisk teori pekar på motverkande effekter av förändrade arbetsgivaravgifter. En sänkning av sådana avgifter stimulerar efterfrågan på arbetskraft på kort sikt, men på längre sikt kan lönerna drivas upp när dessa omförhandlas, vilket minskar sysselsättningen.

I projektet undersöks effekter på antalet anställda, antalet arbetstimmar och löner av de sänkta arbetsgivaravgifterna för ungdomar under perioden 2007–2011 i en specifik sektor, nämligen detaljhandeln. Projektet kan bidra till mer kunskap i främst två avseenden. För det första finns det möjlighet att undersöka effekter av sänkta arbetsgivaravgifter på variabler som studerats i mycket liten utsträckning eller inte alls i forskningslitteraturen, nämligen egentliga löner (istället för lönesummor per anställd) och arbetstimmar. För det andra är studien fokuserad på ungdomar, vilket är en grupp som hittills endast ett fåtal studier beaktat.

Projektet finansierades av ett anslag från Institutet för arbetsmarknadspolitisk och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).

Projektansvarig: Per Skedinger

Tidsperiod: 2010-2015

 

Publikationer

Skedinger, Per (2014). Effects of payroll tax cuts for young workers. Nordic Economic Policy Review, 4 (1), 125-169.

 


Effekter av skolval

Vi undersöker hur elevernas möjlighet att välja mellan olika kommunala skolor påverkat elevernas resultat. Leder skolval och konkurrens till bättre resultat genom att eleverna hittar rätt skola, att alla skolor blir bättre och alla lär sig mer? Eller finns det även förlorare av ökad valfrihet? Sedan början av 1990-talet har elever och föräldrar kunnat välja mellan olika kommunala skolor och friskolor. Enligt tidigare forskning har konkurrensen från friskolorna lett till bättre resultat för alla elever. Effekterna av att välja mellan kommunala skolor har inte undersökts i samma utsträckning, trots att denna reform kan ha haft nog så stora effekter som friskolereformen.

Projektansvarig: Karin Edmark
Projektdeltagare: Verena Niepel, ZEW, Markus Frölich, Mannheims universitet

Projektet finansierades av Vetenskapsrådet och Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse.

Tidsperiod: 2009-2015

 

Publikationer

Edmark, Karin, Markus Frölich och Verena Wondratschek (2015). Det fria skolvalet – varken mirakelmedicin eller undergångsrecept. Ekonomisk Debatt, 43 (2), 28–41.

Edmark, Karin, Markus Frölich och Verena Wondratschek (2014). Sweden's school choice reform and equality of opportunity. Labour Economics, 30 (October), 129 –142. Länk

Wondratschek, Verena, Karin Edmark och Markus Frölich (2013). The Short- and Long-term Effects of School Choice on Student Outcomes – Evidence from a School Choice Reform in Sweden, IFN Working Paper nr 981. Publicerad i Annals of Economics and Statistics, 111-112, 71-102. Länk

 


Fildelning, nöjesindustrin och Ipred-lagen

Vi undersöker sambandet mellan fildelning och försäljning av musik och film genom att utvärdera effekterna av den svenska implementeringen av Ipred-lagen 2009.

Under det senaste decenniet har den globala musikförsäljningen minskat kraftigt. Musikbranschen har hävdat att den främsta orsaken till detta är illegal fildelning. 2009 implementerades Ipred-lagen i Sverige där syftet var att stävja den omfattande piratkopieringen av främst musik och film. Vi undersöker vilka effekter Ipred-lagen hade på illegal fildelning och försäljning av musik och film i Sverige och indirekt effekterna av fildelning på försäljning av film och musik.

Projektansvarig: Che-Yuan Liang, IFN och Uppsala universitet
Projektdeltagare: Adrian Adermon, Uppsala universitet

Tidsperiod: 2010–2012

 

Publikationer

Adermon, Adrian och Che-Yuan Liang (2010). "Piracy, Music and Movies: A Natural Experiment." IFN Working Paper 854.

 


Incitament i organisationer och på marknader: En utveckling av flerdimensionell principal-agentteori med tillämpning på privatisering, konkurrens och outsourcing

Projektet syftar till att fördjupa studiet av gränsen mellan marknad och hierarki/byråkrati.

Projektet motiveras dels av att det finns en rad frågor kring den offentliga sektorns organisation som endast i blygsam omfattning varit föremål för analys med denna utgångspunkt, dels av att man saknat ett enhetligt konceptuellt ramverk för att studera och analysera hur incitament bestäms på marknader, i hierarkier/byråkratier och i gränsytan mellan marknader och organisationer. Projektets syfte är att dels utveckla teorin för hur incitament inne i organisationer och på marknader bestäms, dels tillämpa denna teori på frågor kring organisationen av offentlig verksamhet med särskilt fokus på svensk sjukvård.

Projektansvarig: Fredrik Andersson

Tidsperiod: 2009–2012

 

Publikationer

Andersson, Fredrik (2010). "On the Cost-vs-Quality Tradeoff in Make-or-Buy Decisions." Working Paper 2010:2. Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet. Länk

Andersson, Fredrik (2009). "Make-or-buy Decisions and the Manipulability of Performance Measures." IFN Working Paper nr 815. Publicerad i The B.E. Journal of Theoretical Economics, 11 (1), (Advances), Article 23, 2011. Länk

Andersson, Fredrik (2009). "A Trickle-Down Theory of Incentives with Applications to Privatization and Outsourcing." IFN Working Paper nr 784. Länk

 


Offentliga tjänster i väljarnas ögon

I projektet studeras samspelet mellan väljare och politiker kring de offentliga tjänsterna. Hur reagerar väljarna när utbud av och priser på de offentliga tjänsterna förändras?

Offentlig konsumtion utgör 51 procent av de offentliga utgifterna i Sverige och består nästan helt av tjänster. Väljarnas efterfrågan på tjänster som vård, utbildning och omsorg tillgodoses på olika sätt i olika kommuner och landsting. Väljarnas uppfattningar fångas bland annat med hjälp av intervjuundersökningar, som de svenska valundersökningarna.

Projektet finansierades med medel från ett programanslag från Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse.

Projektansvarig: Henrik Jordahl
Projektdeltagare: Mikael Elinder och Panu Poutvaara (University of Munich and Ifo Institute for Economic Research)

Tidsperiod: 2007–2012

 

Publikationer

Jordahl, Henrik, 2015. "Promise voters to pad their wallets, and they will listen". IFN Newsletter, nr 2, 2015. Länk

Elinder, Mikael, Henrik Jordahl och Panu Poutvaara (2009), "Själviska och framåtblickande väljare - Hur många röster köpte maxtaxan i barnomsorgen?" Ekonomisk Debatt, nr 2, 6-12.

Elinder, Mikael, Henrik Jordahl och Panu Poutvaara (2008), "Selfish and Prospective: Theory and Evidence of Pocketbook Voting." IFN Working Paper nr 770. Publicerad som "Promises, policies and pocketbook voting", European Economic Review, 75 (April), 177-194, 2015. Länk

 


Offentliga tjänsteköp och regional näringslivsutveckling

Tjänsteinköp står för en betydande och växande del av kommunernas kostnader. Tidigare forskning har främst behandlat hur kvalitet och kostnader påverkas av om offentligt finansierade tjänster utförs av privata företag eller i offentlig regi. Syftet med detta projekt var att gå bortom denna frågeställning och studerar hur näringslivets struktur och utveckling varierar med kommunernas beslut om graden av egenproduktion. Speciellt studerades de mekanismer som avgör tjänsteinköpens omfattning, såsom politiska och demografiska faktorer.

Projektet finansierades av ett anslag från Konkurrensverket.

Projektansvarig: Henrik Jordahl

Projektdeltagare: Mikael Elinder

Tidsperiod: 2009–2011

 

Publikationer

Elinder, Mikael och Henrik Jordahl (2011). "Political Preferences and Public Sector Outsourcing." IFN Working Paper nr 877. Publicerad i European Journal of Political Economy, 30, 43-57, 2013. Länk

 


Offentlig och privat produktion av skattefinansierade tjänster

Allt fler skattefinansierade tjänster utförs av privata producenter. Projektet studerar vilka konsekvenser valet mellan offentlig och privat drift har för tjänsternas kostnader och kvalitet. Internationella studier tyder på att offentliga upphandlingar av transporter och tekniska verksamheter kan leda till besparingar på upp till 30 procent jämfört med offentlig produktion. För mjukare verksamheter är besparingspotentialen betydligt lägre; för sjukvården högst osäker. Konkurrensverket har gjort bedömningen att offentlig verksamhet för omkring 250 miljarder kronor skulle kunna öppnas för konkurrens mellan privata producenter. Samtidigt innebär produktion i privat regi en kontrollförlust för den offentliga uppdragsgivaren med risk för att verksamhetens kvalitet blir lidande.

En utgångspunkt är att olika offentliga tjänster lämpar sig olika väl för kontraktsavtalad verksamhet. Skillnader mellan offentlig och privat drift uppstår i ett samspel mellan driftsform, konkurrens och verksamhetens kontraktsförutsättningar. Projektet kommer bland annat att resultera i en översiktsartikel om outsourcing av offentligt finansierade tjänster och en empirisk studie av svenska kommuner.

Projektet finansieras med anslag från Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse.

Projektansvarig: Henrik Jordahl
Projektdeltagare: Fredrik Andersson (Lunds universitet och IFN), Mikael Elinder (Uppsala Universitet och IFN) och Erik Lindqvist (Handelshögskolan i Stockholm och IFN)

Tidsperiod: 2007–2012

 

Publikationer

Andersson, Fredrik och Henrik Jordahl (2011a). "Outsourcing Public Services: Ownership, Competition, Quality and Contracting". IFN Working Paper nr 874. Länk

Andersson, Fredrik och Henrik Jordahl (2011b). "Hinder och drivkrafter för tjänsteinnovation i offentlig sektor: Outsourcing av offentligt finansierade tjänster". Working Paper 2011:24, Tillväxtanalys. Länk

Jordahl, Henrik (2011). "Vinst i välfärden: nationalekonomiska erfarenheter och perspektiv". I Anders Morin (red), Vitsen med vinsten. Stockholm: Hjalmarson & Högberg Bokförlag, 78–93.

Lindqvist, Erik (2010). "Planned Treatment and Outcomes in Residential Youth Care: Evidence from Sweden". IFN Working Paper nr 834. Publicerad i Children and Youth Services Review, 33 (1), 21-27, 2011. Länk

Lindqvist, Erik (2008). "Privatization of Credence Goods: Theory and an Application to Residential Youth Care". IFN Working Paper nr 750. Länk

Lindqvist, Erik (2008). "Privatisering av trovärdighetsvaror". IFN Nyhetsbrev nr 3, 2008. Länk

Lindqvist, Erik (2008). "Will Privatization Reduce Costs?". IFN Working Paper nr 736. Länk

Jordahl, Henrik (2008). "Privat produktion av offentligt finansierade tjänster". Ekonomisk Debatt, vol 36, nr 3, 46-58. Länk

 


Barnomsorgens effekter på det långsiktiga arbetskraftsutbudet

Detta projekt syftade till att studera långsiktiga effekter av subventionerad barnomsorg på arbetskraftsutbud och tillgång till humankapital. Tillgång till barnomsorg kan ha betydelse för det långsiktiga arbetskraftsutbudet genom att påverka dels barnafödande, dels barns utveckling, hälsa och framtida humankapital. Kunskap om vad som påverkar barnafödandet är viktig i dagens Europa där låga födelsetal och åldrande befolkning ökar försörjningsbördan. I ett kunskapssamhälle är det också centralt att veta vad som påverkar förutsättningarna för humankapitalackumulation. Detta är av vikt både för ekonomisk tillväxt och för att motverka att barn i resurssvaga miljöer hamnar på efterkälken.

I projektet studerades tre frågor:

1) Hur påverkar barnomsorgskostnader barnafödandet? För att besvara denna fråga utnyttjas den exogena variation i förändringen av barnomsorgsavgifterna för familjer i olika kommuner och inkomstlägen som följde av maxtaxereformen 2002.

2) Hur påverkar förskolan barns och föräldrars hälsa på kort sikt? Studien baseras på patientregister och den variation i barnomsorgsnyttjande som följde av maxtaxereformen.

3) Hur påverkar förskolan individers humankapital? Genom att utnyttja rumslig och tidsmässig variation i 1970-talets barnomsorgsexpansion kan hälso- och utbildningsutfall i vuxenlivet studeras.

Projektet finansierades av ett forskningsanslag från Riksbankens jubileumsfond.  

Projektansvarig: Anna Sjögren, IFN och IFAU

Projektdeltagare: Helena Svaleryd, IFN, Eva Mörk, Uppsala universitet och IFAU, Mårten Palme, Stockholms universitet, Per Pettersson-Lidbom, Stockholms universitet, Jonathan Gruber, MIT, Maria Sáez-Martí, Universität Zürich

Tidsperiod: 2007–2011

 

Publikationer

Sjögren, Anna och Helena Svaleryd (2010). "Livets lotteri och vårt ansvar för de utsatta barnen." I SOU 2010:64, "Se de tidiga tecknen – forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola".

Sjögren, Anna och Helena Svaleryd (2010). "Nitlott i barndomen ‒ familjebakgrund, hälsa, utbildning och socialbidragstagande bland unga vuxna". IFN Policy Paper nr 38. 

Mörk, Eva, Anna Sjögren och Helena Svaleryd (2009). "Effekter av barnomsorgsavgifter på barnafödandet". Ekonomisk Debatt, 37 (2), 59-69.

Mörk, Eva, Anna Sjögren och Helena Svaleryd (2009), "Cheaper Child Care, More Children". IFN Working Paper nr 782. Publiserad  som "Childcare costs and the demand for children — evidence from a nationwide reform" i Journal of Population Economics, 26 (1), 33-65, 2013.

Sjögren, Anna och Helena Svaleryd (2007). "Vad betyder barnomsorgen för barnafödandet?". IFN Nyhetsbrev nr 3, 2007.

 


COINVEST – Competitiveness, Innovation and Intangible Investment in Europe

Projektet syftade till att förstå de immateriella investeringarnas bidrag till innovationer, konkurrenskraft, tillväxt och produktivitet i Europa.

Immateriella investeringar behandlas, med några undantag, som intermediära insatsfaktorer i produktionsprocessen. Detta innebär att de inte antas skapa några varaktiga tillgångar för företag eller ekonomier. Vissa kunskapsinvesteringar räknas som sådana i centrala ekonomiska storheter som BNP (till exempel mjukvara). Men FoU och andra kunskapsinvesteringar (t ex investeringar i humankapital genom internutbildning, investeringar i anseende och investeringar i organisationskapital) behandlas som löpande utgifter, inte som investeringar. Enligt dagens konventioner är därmed investeringar och BNP i en ekonomi som spenderar en krona mer på varje typ av kunskapsinvestering inte annorlunda än i en ekonomi där företagen ökar sina utgifter för luftkonditionering med lika mycket. Forskarna i projektet har samlat in data för ett brett spektrum av immateriella investeringar och inkorporerat dessa i ekonomiska prestationsmått i syfte att förbättra vår förståelse av kunskapsdrivna ekonomier och företag.

COINVEST var ett samarbetsprojekt mellan sju europeiska forskningsorganisationer (i Belgien, Bulgarien, Frankrike, Portugal, Storbritannien, Sverige och Tyskland). Projektet finansieras med stöd från Europeiska kommissionen under dess sjunde ramprogram.

Projektansvarig: Henrik Jordahl

Projektdeltagare: Harald Edquist

Tidsperiod: 2008-2010

Projektets webbsidor

 

Publikationer

Edquist, Harald, 2011. Intangible Investment and the Swedish Manufacturing and Service Sector Paradox. IFN Working Paper nr 863. Länk

Edquist, Harald, 2010. Kan immateriella investeringar förklara den svenska produktivitetsboomen under 1990-talet? Ekonomisk Debatt, årg 38, nr 2, s 27-36. Länk

Edquist, Harald, 2010. Hur viktiga är immateriella investeringar? IFN Nyhetsbrev, nr 1 2010. Länk

Edquist, Harald, 2010. Hur viktiga är immateriella investeringar i tjänstesektorn och tillverkningsindustrin för näringslivets tillväxt? Policyrapport, Almega. Länk

Edquist, Harald, 2009. Can Investment in Intangibles Explain the Swedish Productivity Boom in the 1990s? IFN Working Paper nr 809. Publicerad i Review of Income and Wealth, 57 (4), 658–682, 2011. Länk

Edquist, Harald, 2009. How Much does Sweden Invest in Intangible Assets? IFN Working Paper nr 785. Länk

Edquist, Harald, 2009. Så skapas kunskapsintensiv tjänstetillväxt. Policyrapport, Almega. Länk


 

Industrinära tjänster i den svenska ekonomin

I det här projektet studerades de industrinära tjänsternas betydelse för tillverkningsindustrin, tjänstesektorn och hela den svenska ekonomin. Speciellt fokus låg på outsourcing av producenttjänster och vad detta har för effekter på produktivitet och arbetsmarknad.

Syftet med projektet var att närmare studera utvecklingen av tjänster som är knutna till tillverkningsindustrin, det vill säga producenttjänster och varudistribution. Speciell fokus låg på huruvida tillverkningsföretagen väljer att själva utföra producenttjänsterna eller lägger ut dem på externa företag. En annan viktig fråga var vad outsourcing i hemlandet och utomlands av producenttjänster har för effekter på produktivitet och arbetsmarknad. I det senare fallet har det funnits utbredda farhågor om att outsourcing flyttar jobb utomlands.

Outsourcing till andra länder – så kallad offshoring – har ökat de senaste decennierna. Utvecklingen inom IT och telekommunikationer har möjliggjort handel med informationsbaserade producenttjänster över stora geografiska avstånd. Många har dock befarat att utflyttningen skapar ökad arbetslöshet i företagens hemländer. Empiriska studier visar att efterfrågan på mindre kvalificerade tjänster har sjunkit, men efterfrågan på mer kvalificerade tjänster istället har ökat. Totalt sett har sysselsättningen i hemländerna inte sjunkit. Det finns även en tendens att löneskillnaderna mellan hög- och lågkvalificerade tjänster i hemlandet ökar. Utflyttningen har haft vissa positiva effekter på produktiviteten i hemlandet genom att företagen lokaliserar produktionen där den är mest effektiv.

Projektansvarig: Roger Svensson

Tidsperiod: 2009-2010

 

Publikationer

Svensson, Roger (2010). Outsourcing av producenttjänster. Ekonomisk Debatt, 38 (6), 43-56.

Svensson, Roger (2010). Effekter av utlandsflytt av producenttjänsterEkonomiska Samfundets Tidskrift, årg. 63, nr 2, 107-114.

Svensson, Roger (2009). Producenttjänster och outsourcing. IFN Policy Paper nr 26.

 


Plattformer och policy i telekommunikations- och högteknologisektorn

Tvåsidiga marknader karakteriseras av att företagen tillhandahåller plattformer. De kopplar samman och underlättar transaktioner mellan två separata grupper av kunder som värderar den motsatta gruppens deltagande. Företag som fungerar som plattformer är vanliga i telekommunikations- och högteknologisektorn. I telekommunikationssektorn sammankopplar bolag som säljer tillgång till internet internetanvändare med företag som erbjuder tjänster över internet. I högteknologisektorn sammankopplar mjukvaru- och hårdvaruplattformer konsumenter med de företag som utvecklar program och tjänster för plattformen. Viktigt för plattformer i tvåsidiga marknader är att de måste betjäna båda grupper och därmed måste de sätta priser och dra upp strategier för att locka båda grupperna till plattformen.

Syftet med detta forskningsprojekt var att utveckla teorin om tvåsidiga marknader, samt att använda denna teori för att vägleda reglering och policy i telekommunikations- och högteknologisektorn. Tyngdpunkten låg på:

1. Att utvärdera regleringar och policy med hänseende på nätneutralitet. En viktig aspekt av internet är att det kan karakteriseras som en tvåsidig marknad. Internet har ända sen dess födelse även karakteriserats av nätneutralititet, en nätverksstruktur vari det inte sker någon diskriminering mellan olika typer av data som passerar genom nätverket. Nyligen har dock företag som säljer tillgång till internet i USA starkt gått ut och krävt att man skall frångå nätneutralitet. Därigenom skulle de få möjlighet att ta extra betalt av de företag som säljer tjänster över internet för att deras sidor snabbt skall nå slutkunden. Detta har väckt en intensiv debatt i USA gällande den underliggande strukturen för internet och gällande hur man bör reglera de företag som upprätthåller de nätverk som utgör internet.

2. Att utveckla teorin och att utvärdera policy gällande "öppna" och "stängda" plattformer. En viktig aspekt gällande mjukvaru- och hårdvaruplattformer är att de ofta har möjlighet att välja om de vill utveckla en "öppen" eller en "stängd" plattform. En "öppen" plattform ger möjlighet för övriga företag att utveckla produkter och tjänster som fungerar via plattformen. Detta är inte möjligt om plattformen är "stängd".

Projektansvarig: Joacim Tåg

Tidsperiod: 2008

Projektet utgjordes av forskning till en doktorsavhandling vid Svenska Handelshögskolan i Helsingfors och finansierades av Undervisningsministeriet i Finland och Finlands akademi.

 
Publikationer
 

Economides, Nicholas och Joacim Tåg (2011). "Net Neutrality and Net Management Regulation: Quality of Service, Price Discrimination, and Exclusive Contracts" Under publicering i Ian Brown, red., Research Handbook on Governance of the Internet. Cheltenham: Edward Elgar.

Tåg, Joacim (2009). "Competing Platforms and Third Party Application Developers". Communication & Strategies, 74, 95-114.

Tåg, Joacim (2009). "Policies och regleringar i telekommunikations-, media- och teknologiindustrierna". Ekonomiska Samfundets Tidskrift, årg. 62, nr 2, 83-87.

Tåg, Joacim (2009). "Paying to Remove Advertisements". IFN Working Paper nr. 789. Publicerad i Information Economics and Policy, 21 (4), 245-252. 

Tåg, Joacim (2008). Essays on Platforms: Business Strategies, Regulation and Policy in Telecommunications, Media and Technology Industries. Doktorsavhandling. Svenska handelshögskolan, Hanken, Helsingfors.

Tåg, Joacim (2008), "Efficiency and the Provision of Open Platforms". IFN Working Paper nr 748.

Tåg, Joacim (2008), "Open versus Closed Platforms". IFN Working Paper nr 747.

Economides, Nicholas och Joacim Tåg (2008). "Network Neutrality on the Internet: A Two-sided Market Analysis". IFN Working Paper nr 727. Publicerad i Information Economics and Policy, 24 (2), 91-104, 2012. 

 


Konkurrens och regleringar på marknaden för elektronisk kommunikation

Syftet med detta projekt var att bidra till förståelsen av vilka faktorer som är avgörande för samtrafikavgifternas storlek i elektronisk kommunikation samt vilka effekter konkurrens och regleringar har på marknadernas funktionssätt.

Det övergripande syftet med detta forskningsprojekt var att analysera tre frågeställningar. För det första, hur fungerar mobiltelekommarknaden och vilket är behovet av statlig intervention? Trots de många källorna till marknadsmisslyckande inom telekommunikation är nyttan av statligt ingripande oklar. Det finns i själva verket beräkningar som visar att de 26 stater i USA som har priskontroll hade 15 procent högre priser än de stater som saknar priskontroll, allt annat lika. För det andra, hur skall man värdera effekterna av politisk intervention inom mobiltelekomindustrin? Vad gäller det nya europeiska reglerande ramverket är en sådan utvärdering redan planerad att starta om ungefär två år. För det tredje, hur skall de nationella reglerande organen utföra sina förpliktelser under det nya reglerande ramverket, så som att avgränsa marknader, mäta marknadskraften och vidta lämpliga åtgärder?

Projektansvarig: Johan Stennek

Projektdeltagare: Thomas Tangerås

Tidsperiod: 2005-2008

 

Publikationer

Stennek, Johan and Thomas Tangerås (2007). "Better Regulation of Mobile Telecommunications", SIEPS European Policy Analysis nr 1, 2007.

Stennek, Johan och Thomas Tangerås (2007). "Är telemarknaden mogen för avreglering? Forskningen pekar i en annan riktning", IFN Newsletter nr 1, 2007.

Stennek, Johan och Thomas Tangerås (2006). "Competition vs. Regulation in Mobile Telecommunications", IFN Working Paper nr 685. 

 


Globalisering, lokalisering och tjänseproduktion

I november 2006 arrangerade IFN en konferens om hur globaliseringen av tjänsteproduktionen påverkar små öppna ekonomier som den svenska. I konferensen medverkade bl.a. handelsminister Sten Tolgfors samt framstående internationella forskare.

Konferensens fokus låg på effekterna av den förändringsprocess som åtföljer internationell handel och utländska direktinvesteringar i tjänsteproduktion, inklusive de traditionella tillverkningsföretagens ökade försäljning av tjänster som komplement till sina fysiska produkter. 

Intressanta frågeställningar för en liten öppen ekonomi är bland annat: Vilket inflytande har teknologi och komparativa fördelar på tjänsteproduktionens lokalisering och effektivitet? Vad innebär konkurrensen inom tjänstesektorn för hög- och lågutbildad arbetskraft inom OECD-länderna? Vilka företag och sektorer kommer att lyckas i den nya konkurrenssituationen? Vilka kommer att krympa och försvinna? Vilken roll spelar nationell politik? Vilken betydelse har bilaterala och multinationella avtal? Hur påverkar informationsteknologin globaliseringen av tjänster? Och vilka blir effekterna för tillväxt och välstånd?
 
Fem uppsatser som presenterades på konferensen är publicerade i ett specialnummer av Journal of Industry, Competition and Trade (nr 3-4, 2008).
 
Projektansvarig: Mattias Ganslandt
 
Tidsperiod: 2006
 

 

 

Aktuell forskare

Niclas Berggren

Forskningsområden: Institutionell och politisk ekonomi; tillit, tolerans och religion; skönhetens betydelse i politiken.

Några av de frågor Niclas Berggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkar t.ex. tillit, tolerans och religion ekonomins funktionssätt?
  • Finns det ett samband mellan graden av marknadsekonomi och sociala variabler (som tillit och tolerans)?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se