Pågående projekt

Shopping för förändring

Projektet syftar till att undersöka detaljhandelns betydelse för stads- och landsbygdsutvecklingen i Sverige.

Projektansvarig: Özge Öner
Projektdeltagare:

Johan Klaesson, Internationella Handelshögskolan i Jönköping och IFN


Genom att använda omfattande geografiskt kodad mikrodata över tid tillämpas spatial analys för att identifiera samhällsekonomiska effekter (sysselsättning, stads- och landsbygdsutveckling och platsers attraktivitet). Effekterna härrör från detaljhandelns storlek på olika geografiska nivåer i Sverige (t.ex. stadsdelar, stads- och landsbygdskommuner samt funktionella regioner). Den empiriska strategin utnyttjar tillgängligheten till mycket stora datamängder för att tillämpa kvantitativa metoder för svenska regioner, kommuner och stadsdelar på en detaljerad geografisk nivå.

Forskningsfrågorna kan listas under tre punkter relaterade till samhällsvälfärd och större ekonomiska effekter på olika geografiska nivåer: (i) Detaljhandelns roll för arbetsmarknaden handlar om möjligheterna för sysselsättningsutveckling knuten till utvecklingen av detaljhandeln i kommuner eller regioner. Fokus ligger på detaljhandelns betydelse för att underlätta integrationen av unga och invandrare på arbetsmarknaden i olika regioner i Sverige. (ii) Detaljhandelns roll i stads- och landsbygdsutvecklingen handlar om de systematiska skillnaderna i detaljhandelns utveckling och resultat på landsbygden respektive i städer. Fokus ligger på samspelet mellan större och bättre infrastruktur och sysselsättning inom detaljhandel i urbana och rurala miljöer. (iii) Frågan om platsers attraktivitet och turism handlar om samspelet mellan platsens attraktivitet och konsumtionsmöjligeter i kommuner och regioner i Sverige.

Projektet fyller huvudsakligen två luckor i litteraturen. Den första luckan handlar om att forskning om detaljhandeln med hemvist i nationalekonomi, ekonomisk geografi och stadsplanering inte står på gemensam grund. Därmed har resultat från dessa olika forskningstraditioner inte kopplas ihop så att de bildar ett gemensamt sammanhang. Den andra luckan handlar om bristen på forskning som är tillräckligt sofistikerad för att kunna visa på kausala samband. För att kunna producera resultat som säger att "X orsakar Y, men inte tvärtom", måste man arbeta med stora datamängder och kunna utnyttja tidsdimensionen i dem. 

Projektet finansieras av Handelsrådet.

Tidsperiod: 2016-2018.

Aktuell forskare

Martin Ljunge

Forskningsområden: Socialekonomi, offentlig ekonomi och arbetsmarknadsekonomi.

Några av de frågor Martin Ljunge försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkar tillit individers hälsa och välstånd?
  • Har välfärdsstaten långsiktiga effekter på beteenden?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se