Aktuellt

Så skapas ett effektivare innovations- och företagsstöd

2017-04-19

I panelen ingick förutom Roger Svensson, IFN, Anna Hallberg, Almi, Anna Omstedt, MedUniverse, Irene Ek, Tillväxtanalys och Charlotte Brogren, Vinnova. Pernilla Norlin, Entreprenörskapsforum, var moderator.

På onsdagen presenterade Roger Svensson, IFN, rapporten Svensk kapitalförsörjning – mot ett effektivare innovations- och företagsstöd? (Entreprenörskapsforum). "Det är anmärkningsvärt att bara 46 procent av de statliga medlen [vernture kapital, lån och bidrag för små innovativa företag] har investerats" sa Svensson och tilla att det är svårt att tro att det råder brist på VC-kapital i Sverige. I rapporten skriver han att "om regeringen ska subventionera privata investerare bör de naturligtvis göra detta där det är svårast att attrahera privat kapital; i sådd- och uppstartsfaserna".

 

2017-04-19 R Svensson 2.jpg

Det mest oroande är att väldigt mycket pengar – drygt 9 miljarder kronor – finns på sidlinjen, sa Roger Svensson.

 

I rapporten Svensk kapitalförsörjning – mot ett effektivare innovations- och företagsstöd? förklarar Roger Svensson att det i dag finns allt för många typer av statliga stöd (venture kapital, lån och bidrag) för små och innovativa företag som vill växa.

– Frågan är om inte tillväxten är högst i antalet statliga stödprogram, sa Svensson på seminariet.

Anna Hallberg, från Almi, förklarade att det i dag kan vara lättare att få venture kapital än att få ett banklån. Under det senaste decenniet har ju äldre program växt och nya tillkommit. Därmed finns det, enligt Roger Svensson, risk för att staten finansierar sådant som privata aktörer hade kunnat ansvara för.

I rapporten förklaras att enligt forskningslitteraturen så är det bästa alternativet för många mindre innovativa företag "att lämna över stafettpinnen till större företag som har bättre möjlighet att producera innovationen i stor skala och sköta marknadsföring och dylikt." Det handlar ju om olika kompetenser för att skapa nytt respektive att producera och marknadsföra sig i stor skala. Trots detta finns det i princip inga statliga åtgärder som underlättar överföring av kunskap eller innovationer från mindre till större företag.

Roger Svensson pekar i rapporten på det faktum att statliga lån till småföretag har fördubblats det senaste decenniet. Detta var rimligt under finanskrisen, ansåg han, när bankerna ströp finansieringen till småföretag. Men reglerna är fortfarande de samma. Dessutom hänvisar de offentliga låneinstituten till de utökade kapitaltäckningsreglerna i regelverket Basel III för den växande statliga utlåningen.

– Men det finns ingen analys hur dessa regler verkligen påverkar behovet av statlig utlåning till småföretag, påpekade Svensson.

Vad gäller offentligt venture kapital är det stora förändringar på gång. Regeringen vill avveckla Fouriertransform och Inlandsinnovation och istället skapa ett nationellt utvecklingsbolag som investerar i privat förvaltade VC-fonder.

– Avvecklingen är efterlängtad, sa Roger Svensson, som redan tidigare kritiserat att dessa fonder investerat i alltför sena faser, med alltför
stora belopp per bolag och ibland utan krav på privat medfinansiering.

– De verkar mer ha försöka rädda jobb i gamla företag snarare än att skapa jobb i nya.

I rapporten sägs: "Fond-i-fond-lösningen är berömvärd. Det är denna form av statliga VC-investeringar som har haft bäst utveckling för portföljbolagen när det gäller lyckade exits och förmågan att locka till sig privat finansiering enligt forskningen, även om de samhälleliga
effekterna är något större vid direktinvesterande statliga VC-bolag. Dock verkar regeringen fortsätta i gamla fotspår då de privat förvaltade fonderna ska investera relativt höga belopp per portföljbolag: 5−50 Mkr. Detta antyder att investeringarna kommer att hamna i relativt sena faser."

Tre nya EU-finansierade fonder är på väg, varav ett regionalfondprogram som redan har sjösatts. "Fokus kommer att vara på uppstartsfasen där privat medfinansiering krävs med 50 procent. En negativ aspekt är att pengarna är öronmärkta för specifika regioner. Det vore bättre med en nationell fond som de regionala fonderna kunde dra pengar ifrån. Troligen skulle pengarna allokeras mer effektivt i så fall, " skriver Roger Svensson i rapporten. Han anser att kraven på andelen privat medfinansiering bör höjas och att det i princip bara behövs två offentliga VC-fonder i Sverige:

  1. En fond som specialiserar sig på tidiga faser (sådd och uppstart) i likhet med dagens Almi Invest med vissa modifikationer för såddfasen. Privat medfinansiering skulle krävas till 50 procent i båda faserna.

  2. En holdingfond som investerar i ett antal privat förvaltade fonder som fokuserar på lite senare faser (uppstart, tidig tillväxt och expansion). Inriktningen på dessa VC-fonder skulle kunna vara sektorer där det förväntas finnas spillover-effekter (t ex Clean Tech och Life science).

I paneldiskussionen på Entreprenörskapsforum efterfrågades ett systemperspektiv på sin kapitalförsörjningen till växande företag, eftersom olika finansieringsformer (lån, bidrag och aktiekapital) påverkar varandra.

Roger Svensson menar att ett nödvändigt villkor för att staten överhuvudtaget ska kunna ha ett sådant perspektiv är att antalet offentliga aktörer minskar:  "Då kan dels Näringsdepartementet få en helhetssyn och kontroll över den offentliga kapitalförsörjningen, dels kan olika offentliga kapitalförsörjare samverka med varandra för att höja effektiviteten."

Läs rapporten

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se