Aktuellt

IFN-ekonomer i Ekonomisk Debatt

2017-04-26


I senaste numret av Ekonomisk Debatt skriver Andreas Bergh, IFN, om tre böcker av Roland Paulsen som alla berör arbetslivet. Dessutom är Johanna Rickne, Stockholms universitet och affilierad till IFN, en av författarna till en artikel om "meritokratiskt folkstyre". Niclas Berggren, IFN och redaktör Ekonomisk Debatt, skriver i en ledare om den globala "elit" som nu alltmer kritiseras för att ha genomdrivit en politik som har framkallat populismen.

Andreas Bergh förklarar om att det finns klara brister i Roland Paulsens böcker. Böckerna ger en nedslående bild av samhället och dess utveckling, och att den "inte underbyggs av kvantitativ empiri som beskriver hur samhället utvecklats i stora drag". Bergh avslutar med orden: "Trots all kritik som kan riktas mot Paulsens texter är det värt att understryka att han i grunden har ett fullständigt korrekt och okontroversiellt budskap som fler borde ta till sig och fundera på: I takt med att vi alla blir rikare kommer vi att vilja unna oss mer fritid. Om detta skapar problem för de samhällssystem vi byggt upp, är det i första hand systemen som bör förändras – inte individerna."

Johanna Rickne med flera forskare skriver i sin artikel i Ekonomisk Debatt om Svenska politiker är mer kompetenta än befolkningen i övrigt. "Samtidigt utgör politikerkårens sammantagna klassbakgrund en nära återspegling av befolkningens sammansättning. Vi kallar denna lyckosamma kombination av meritokrati och social representation för meritokratiskt folkstyre."

Forskarna förklarar att det i befolkningen i stort gäller att högre klasser har i genomsnitt högre kompetens. Men detta gäller alltså inte bland politiker. Politiker från lägre sociala klasser har i princip samma genomsnittliga kompetens som dem från högre klasser. Forskarna skriver att "partierna gör ett viktigt arbete i att sålla fram kompetenta personer från olika samhällsklasser till högre uppdrag. " De skriver att en annan förklaring kan vara att politikerlönerna inte varierar, medan personer tjänar olika mycket på den privata arbetsmarknaden. "En person med ett sämre betalt yrke kan därför få högre avkastning på en politisk karriär jämfört med alternativet utanför politiken. Därmed uppstår ett större utbud av politiker med sämre betalda yrken, vilket skärper konkurrensen om de politiska positionerna och ger en bättre slutgiltig rekrytering.

 

 

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se