Om IFN

Vår historia

Industriens Utredningsinstitut (IUI) grundades 1939. Den drivande kraften bakom tillkomsten var Aseas legendariske ledare, J Sigfrid Edström. Han ansåg att näringslivets huvudorganisationer – Industriförbundet och SAF – agerade alltför försiktigt i politiska frågor. Därför ville han få till stånd ett fristående utrednings- och upplysningsorgan, dock med Industriförbundet och SAF som huvudmän.

J Sigfrid Edström
J Sigfrid Edström

Efter långa och hårda diskussioner mellan Edström och de två organisationernas chefer, Vilhelm Lundvik och Gustaf Söderlund, kunde så institutet komma igång. Exakt vilken roll IUI skulle ha fanns det dock ingen klar uppfattning om. Det fanns ingenting i dokumenten bakom institutets etablering som angav att det skulle syssla med forskning.

Det första halvåret kom IUI att fungera som ett politiskt sekretariat för näringslivets huvudorganisationer, bl a inför överläggningar med regeringen. Under de första krigsåren kom institutet att bli ett viktigt utredningsorgan för att bistå med underlag för den svenska beredskapsförsörjningen. Men då hände också något som fick avgörande betydelse för institutets framtid.

Ingvar Svennilson
Ingvar Svennilson

Ett renodlat forskningsinstitut

År 1941 rekryterades nämligen Ingvar Svennilson som chef för IUI. Han var ett av de ledande yngre namnen i Stockholmsskolan, alltså den grupp av nationalekonomer som under mellankrigstiden utvecklade framförallt makroteorin. Svennilson analyserade i sin doktorsavhandling, Ekonomisk planering (1938), företagens planering under risk. Han kom nu att förvandla IUI till ett renodlat forskningsinstitut. Detta deklarerades offentligt i samband med J Sigfrid Edströms avgång som styrelseordförande 1943 och stadfästes i institutets första stadgar 1948.

IUI:s mest mångårige chef, Gunnar Eliasson (vd 1976–94), brukar framhålla att en marknadsekonomi måste förstås som en experimentell och delvis oförutsägbar process där entreprenören spelar en avgörande roll. IUI är alltså själv ett exempel på en experimentell process där entreprenörsrollen har kreerats av Edström och Svennilson.

Trots att den ursprungliga avsikten med IUI inte var att bedriva forskning, kom det att bli ett mycket framstående forskningsinstitut. IUI har varit nydanande inom tillämpad nationalekonomi. Här skrevs den första avhandlingen för ekonomie doktorsgrad i Sverige (Folke Kristensson 1946) och här gjordes den första ekonometriska studien (Erik Ruist och Ingvar Svennilson 1948). Här publicerade Erik Dahmén 1950 också sin banbrytande avhandling Svensk industriell företagarverksamhet 1919–1939.

IUI 10 år, intervju med Ingvar Svennilson ur tidskriften Industria, nr 6, 1949.


Forskning med relevans

Mer allmänt har IUI säkerställt forskning inom näringslivsrelaterade områden såsom entreprenörskapets betydelse för tillväxten och näringslivets internationalisering. Inom dessa områden har en rad viktiga vetenskapliga avhandlingar och artiklar publicerats under åren. En del i detta arbete har varit att ta fram omfattande datamaterial för sådana studier. Ett noterbart exempel på detta är IUI:s databas över svenska multinationella företags utlandsverksamhet som sträcker sig från 1960-talet fram till dags dato. Forskning byggd på denna databas har varit en viktig källa i den allmänna globaliseringsdebatten.

Jan Wallander
Jan Wallander

Under många år var IUI landets största producent av doktorer och licentiater i nationalekonomi med i genomsnitt en avhandling per år. IUI har sedan slutet av 1960-talet haft ett större inslag av kvinnliga forskare än andra nationalekonomiska institutioner.
 

Många av IUI:s rapporter har väckt allmän uppmärksamhet. Det gäller inte minst ett antal konsumtionsstudier (bl a om bilismen och televisionen) under Jan Wallanders vd-tid på 1950-talet. 1964 publicerade Göran Albinsson den mest sålda IUI-skriften genom tiderna, Reklamens ekonomiska roll. Två år senare kom IUI:s mest omstridda rapport, Jordbrukspolitikens mål och medel av Odd Gulbrandsen och Assar Lindbeck. Den ledde både till avhopp från styrelsen och till att fp-ledaren Bertil Ohlin försökte få rapporten stoppad med hänsyn till den borgerliga samverkan.

 

Plantskola för akademiker

För att ett näringslivsfinansierat forskningsinstitut ska kunna överleva måste det kunna motivera sin existens bland finansiärerna. Varför ska näringslivet finansiera ett forskningsinstitut, vars nytta kanske inte är lika omedelbar och vars verksamhet inte är lika påverkbar som en utredningsbyrå?

Ett skäl är att forskningsinriktningen har givit en större trovärdighet åt de analyser som presterats. IUI:s vetenskapliga inriktning har också inneburit en långsiktig fördel för näringslivet – och för andra delar av samhället – genom att institutet har fungerat som en plantskola. Läs i IFN/IUI 1939-2009.

En rad IUI-forskare har blivit professorer. Göran Albinsson och Åke Ortmark blev framstående journalister. Axel Iveroth och Lars Nabseth blev chefer för Industriförbundet. Tore Browaldh och Jan Wallander blev chefer för Handelsbanken. Bengt Rydén blev börschef och Lars Wohlin riksbankschef.

 

Marcus Wallenberg
Marcus Wallenberg

 
Samspel med näringslivet

Marcus Wallenberg var sin tids mäktigaste person i näringslivet. Under 25 år (1950–75) var han ordförande i IUI. Genom sitt engagemang för institutet gav han det en stark ställning och stor prestige i näringslivet. Han förstod att IUI hade en viktig roll som plantskola och kreativ näringslivsorienterad forskningsmiljö i ett land där nästan all annan samhällsforskning drevs i offentlig regi.
 


Nytt namn och nya program

År 2006 markerar ett viktigt skede i institutets utveckling. Det mest påtagliga var att institutet bytte namn till Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Samtidigt ändrades också institutets symbol från industriskorstenar till ett bladverk.

iui_logo             ifnlogo

I och med namnbytet fick institutet ett namn som bättre speglar verksamhetens innehåll. Sedan 1943 hade IUI varit ett forskningsinstitut, inte ett utredningsinstitut. Och redan på 1940-talet började man forska om andra delar av näringslivet än industrisektorn. I själva verket blev IUI en pionjär även i studiet av den offentliga sektorn när Erik Höök 1962 presenterade sin avhandling Den offentliga sektorns expansion.

I samband med namnbytet skedde också två viktiga förändringar. Bland annat inrättades tre nya forskningsprogram kring frågeställningar som är centrala för näringslivets framtid. IFN stärkte också sina resurser för att mer aktivt kunna dela med sig av sina kunskaper och forskningsresultat.
 

Mer om IFN

Film och referat från IFN:s 75-årsjubileum

Film och referat från jubileumsseminariet IFN/IUI 70 år

Årsböcker

Tidslinje


Historiska skrifter om IFN/IUI

Mattsson, Lars-Gunnar och Jan Valdelin (2016), "Folke Kristensson 1914–1993. Företagsekonom i gränsområdet till nationalekonomin". Stockholm: IFN.

Sandelin, Bo (2015). "Bengt Höglund – Svensk input-output-pionjär". Stockholm: IFN.

Carlsson, Benny och Mats Lundahl (2014), Ett forskningsinstitut växer fram. IUI från grundandet till 1950. Stockholm: Ekerlids Förlag.

Chamberlain, Johanna och Magnus Henrekson, red. (2014), Institutet för Näringslivsforskning ‒ Publikationer 1939–2013. Stockholm: Ekerlids Förlag.

Henrekson, Magnus och Göran Albinsson Bruhner, red. (2014), IFN 1939–2014 – 75 år av ekonomisk forskning. Stockholm: Ekerlids Förlag.

Henrekson, Magnus, red. (2009), IFN/IUI 1939–2009. Sju decennier av forskning om ett näringsliv i utveckling. Stockholm: Ekerlids Förlag.

Johnson, Andreas (2007), Brobyggare och ifrågasättare – IUI från starten 1939 till namnbytet 2006 (IFN 2007). Stockholm: IUI.

Henrikson, Rolf G. H. (1990), Som Edström ville – Hur IUI blev till. Stockholm: IUI.

Aktuell forskare

Niclas Berggren

Forskningsområden: Institutionell och politisk ekonomi; tillit, tolerans och religion; skönhetens betydelse i politiken.

Några av de frågor Niclas Berggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkar t.ex. tillit, tolerans och religion ekonomins funktionssätt?
  • Finns det ett samband mellan graden av marknadsekonomi och sociala variabler (som tillit och tolerans)?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se