Historik

Globaliseringen har förändrat forskningen

Tre böcker om institutet och dess historia samt ett scensamtal om forskningens utveckling under årens lopp, var stommen i det jubileumsseminarium som arrangerades den 17 november för att fira institutets första 75 år. I scensamtalet deltog Karolina Ekholm, statssekreterare, Magnus Henrekson, professor och vd IFN, Assar Lindbeck, professor IFN och SU, samt Birgitta Swedenborg, tidigare vice vd SNS. Thomas Gür var moderator och ledde samtalet.

 

HemsidanA

Referat från scensamtalet:

Växelverkan mellan forskning och politik var ett centralt tema i det samtal som fördes på scenen under jubileumsseminariet. Vad har förändrats inom nationalekonomisk forskning, undrade Thomas Gür.

– Förståelsen har ökat för många viktiga ekonomiska frågor, exempelvis inflationens bestämningsfaktorer och betydelsen av politiska institutioner, sa Birgitta Swedenborg som var verksam som forskare på IUI (IFN:s tidigare namn) 1969–1981 samt 1986–1990.

Hon fortsatte:

– I dag vet vi mer och frågorna ställs på ett annat sätt. Dessutom har antalet ämnesområden exploderat vilket medfört en specialisering. Samtidigt har antalet disputerade ekonomer ökat mycket kraftigt.

Assar Lindbeck höll med. Han förklarade att det numera ställs mycket större krav på analystekniken. Att det krävs matematiska modeller både inom teoretisk och empirisk forskning.

– Förr i tiden var forskningen mer deskriptiv. I nästa fas handlade det om enkel statistik med regressionsanalys. Men under de senaste 20–25 åren har man börjat ställa enormt stora krav på att skilja mellan korrelation och kausalitet, och att forskarna ska använda sofistikerade statistiska metoder. Detta innebär att sådant som skrevs för 20 år sedan inte skulle kunna publiceras i dag.

Datorernas intåg

Karolina Ekholm pekade på datorernas och informationsteknologins ökade betydelse inom forskningen. Hon menade att denna utveckling skapat nya förutsättningarna för analyser och givit oss de högre kraven:

– I dag kan forskare hantera väldigt stora dataset – vilket numera krävs för att publicera forskning.
Assar Lindbeck fortsatte:

– Ett problem är att det blivit enklare att göra god forskning men det har också blivit enklare att göra dålig forskning.
Han förklarade att om man manipulerar och experimeterar 1000-tals regressioner så kan man alltid hitta samband, men man förlorar frihetsgraden i analysen.

Globaliseringens effekter

Magnus Henrekson förde in samtalet på globaliseringens stora betydelse för forskningsmarknaden. Han förklarade med ett exempel: 1946 publicerades den första vetenskapliga artikeln författad av en forskare på IUI i en internationell tidskrift. Nästa artikel publicerades internationellt först 1965. Men numera så rör det sig om närmare 50 sådana publiceringar per år.

– I dag kan vem som helst som har förmågan bevisa sig på en internationell marknad och därmed köra om dig. Det innebär att IFN bara kan skapa möjligheter för enskilda att verka inom ramen för de frågor som människor lyssnar till. Forskarna ansöker själva om anslag till sin egen forskning. I den meningen är friheten fullständig. Det finns helt enkelt ingen äldre professor eller chef som kan peka med hela handen och säga vad de yngre forskarna ska göra. Det är totalt annorlunda mot tidigare och det är globaliseringenav forskningsmarknaden som gör att det blir så.

Konsten att vara relevant

Under institutets första decennier var det en central uppgift att leverera underlagsrapporter. I scensamtalet menade Birgitta Swedenborg att forskningsproblem numera i allt i större utsträckning blir inomvetenskapligt formulerade.

– Det är en utmaning att fokusera på inomvetenskaplig publicering och samtidigt se till att forskningen är relevant för beslutsfattare i privat och offentlig sektor.

Birgitta Swedenborg menade att IFN har formulerat ett antal forskningsområden ”som ska vara relevanta för mottagarna i Sverige”. Och att institutet lagt ner ett väldigt arbete på att nå ut i samhällsdebatten.

– Jag blir otroligt imponerad när jag ser på IFN:s hemsidan och alla de aktiviteter som forskarna deltar i. Jag tror att det ligger hårt arbete bakom detta från IFN:s sida. Det är inte självklart att dessa två saker går att förena. Det hade lätt kunnat bli ett institut där man satt och bara producerade vetenskap.

Magnus Henrekson förklarade att det finns en kultur på IFN ”att man ska vara relevant, och att det är på samma sätt på exempelvis de absolut bästa amerikanska universiteten”. Han ansåg att det inte finns någon motsättning mellan relevans och hög kvalitet på forskningen. Han vände sig till Assar Lindbeck:

– Assar, att du fortfarande efter 65 år forskar inom nationalekonomi tror jag beror på att du gör relevanta saker och därför har det fortsatt att vara inspirerande och  viktigt.

"En pool av forskning"

Kan man forska om precis det man vill och fortfarande vara relevant, undrade Thomas Gür.

Assar Lindbeck förklarade att när det gäller användning av forskning finns det en risk att politiker och andra beslutsfattare försöker utnyttja enskilda studier i den ”rännil” av ny forskning som kommer. Det ska man inte göra, ansåg han:

– I varje enskilt forskningsprojekt kan det finnas tokigheter, man bör därför se till hela poolen av forskning.

Med dagens datakunskap borde det vara lätt att analysera relevanta frågeställningar, ansåg Karolina Ekholm. Hon förklarade att det dock finns två fallgropar:

– För det första att forskarna främst intresserar sig för själva metodutvecklingen. Att man snarare blir förtjust i en viss metod än en frågeställning. För det andra så innebär globaliseringen och hårdare konkurrens att forskare har en tendens att vilja hitta sin egen lilla monopol-nisch. Vad gäller frågeställningar så rör man sig lite ute i tassemarkerna för att få hålla på ifred.

Utbildning och kvalitet

Hur kan man då säkra forskningens kvalitet i policyprocessen, undrade Thomas Gür. Han fick svar av bland andra Assar Lindbeck som pekade på paradoxen att under institutets första decennier ”så fattades beslut på basis av offentliga utredningar och det var duktigt folk som gjorde utredningsarbetet”.

Detta var under en tid när det inte fanns särskilt utvecklade analysmetoder. I dag, när dessa metoder utvecklats betydligt, menade Assar Lindbeck, ”är det betydligt färre beslut som fattas på basis av noggranna utredningar”. Magnus Henrekson påpekade att visst finns det utredningar som är noggranna även i dag och att det dessutom finns många disputerade i regeringskansliet. Han förklarade samtidigt att globaliseringen fört med sig att det i dag finns de som anser att vi inte behöver utveckla talanger i Sverige utan att dessa kan hämtas på världsmarknaden. Det är helt fel, menade han:

– Jamaica har bara 2,7 miljoner invånare men tar ändå OS guld på 100 meter – både på dam- och herrsidan. Detta visar att det finns tillräckligt bra talanger överallt. Vad det handlar om är ett system med förmåga att fånga upp och utveckla de här talangerna. Gör vi inte det så blir det som i Premier League, som enligt många är världens bästa fotbollsliga. Engelska landslaget är däremot inte är särskilt bra, eftersom man inte arbetar med att utveckla de inhemska talangerna.

Text: Elisabeth Precht

Kortfilm om IFN - Visad på IFN:s 75 års jubileum

Se seminariet:

Del 1. Magnus Henrekson hälsar välkommen. Tre nya böcker presenteras.
Del 2. Scensamtal om IFN och den nationalekonomiska forskningens utveckling under 75 år.
Del 3. Michael Treschow, styrelseordförande, avslutar seminariet.

Aktuell forskare

Carl-Magnus Bjuggren

Forskningsområden: Arbetsmarknadsekonomi, familjeföretag och entreprenörskap.

Några av de frågor Carl-Magnus Bjuggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkas företagens produktivitet av anställningsskydd?
  • Hur påverkas löner och anställningstrygghet av familjeägande?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se