Årsbok 2013

Forskningsproduktionen vid IFN 2004–2013

Produktiviteten har ökat väsentligt under de senaste åren. Det gäller hur vi än mäter. Ökad produktivitet utan bibehållen eller höjd kvalitet har dock ett begränsat värde. Därför månar vi om att utvärdera även de kvalitativa aspekterna av forskningen. Ett viktigt mått i sammanhanget är hur ofta vi får artiklar publicerade i de högkvalitativa tidskrifter som får störst genomslag i forskarvärlden.

Nedan sammanfattar vi de kvantitativa och kvalitativa resultaten av vår forskning under 2012 och jämför dessa med tidigare år. Vi redovisar också hur vi går till väga för att genomföra utvärderingen.

 

Utgivning på engelska

I normalfallet redovisas den egna forskningen i form av uppsatser på engelska. Efter att en uppsats genomgått en första kvalitetsgranskning ges den ut i IFN:s Working Paper-serie. Serien innehåller även uppsatser som utomstående forskare i huvudsak författar när de varit gästforskare vid IFN. I figur 1 anges antalet utgivna working papers åren 2004–2013. Antalet låg på 23–24 per år till och med 2005. Från 2006 ökade antalet utgivna working papers. År 2008 var ett absolut toppår i institutets historia med 56 utgivna working papers. Åren 2009–2011 varierade antalet mellan 35 och 40, medan antalet ökade kraftigt till 55 år 2012. Under 2013 utgavs 51 working papers.

wp

Figur 1. Antal Working Papers utgivna vid IFN, 2004–2013.


Att mäta antalet forskningsuppsatser som publiceras utanför IFN:s egen serie är inte lika enkelt. Främst beror detta på att vetenskapliga publikationer kan ta sig olika former, men även på att det blir önskvärt att justera för om arbeten är ensamförfattade eller skrivna med kollegor utanför IFN. Ett första mått ges av en enkel summering av antalet publicerade tidskriftsartiklar och bokkapitel som givits ut i institutets digitala engelska särtrycksserie. Detta mått anges i figur 2 för tioårsperioden 2004–2013. Figuren redovisar även antalet internationellt publicerade arbeten, korrigerade för medförfattare som inte är verksamma vid IFN. Dessa arbeten, med justering för externa medförfattare, låg i genomsnitt under 10 per år till och med 2004, men har därefter stigit kraftigt till en nivå över 25 per år, för att landa på 31 för år 2013 (50 utan justering för externa medförfattare).

rep-bok

Figur 2. Antal utgivna tidskriftsartiklar och bokkapitel på engelska, 2004–2013.
 

Figur 3 visar antalet publicerade referee-granskade tidskriftsartiklar med och utan justering för externa medförfattare. Även här ser vi en kraftig ökning under senare år. 2013 publicerades 45 tidskriftsartiklar (27 med justering för externa medförfattare), vilket bara är marginellt sämre än 2012, det absoluta toppåret i IFN:s historia. Eftersom det finns en betydande eftersläpning från att en artikel blir accepterad för publicering till att den ges ut är antalet accepterade artiklar ett bättre mått på forskningsproduktiviteten under ett visst år. Från och med 2006 samlas denna information in och publiceras fortlöpande på IFN:s webbplats. År 2013 antogs 59 artiklar och bokkapitel för publicering.

rep

Figur 3. Antal artiklar i referee-granskade tidskrifter, 2004–2013.
 

Måtten ovan fångar olika aspekter av den kvantitet forskning som producerats vid IFN. Det är dock stora kvalitetsskillnader mellan olika tidskrifter och det är ett viktigt mål för IFN:s forskare att publicera sina arbeten i så högkvalitativa tidskrifter och bokserier som möjligt. Med enstaka undantag gäller att forskning som publiceras i ämnets topptidskrifter får ett mångdubbelt större genomslag. För att ta hänsyn till publikationernas kvalitet har vi utvecklat ett internt poängsystem, vilket redovisas i bilagan på sidan 76.

Figur 4 visar antalet kvalitets- och författarjusterade publiceringspoäng. Här ser vi en ökning i utfallet för denna avgörande aspekt av forskningen under senare år. Den kvalitets- och författarjusterade publiceringspoängen för 2013 uppgår till 96 (131 poäng utan författarjustering), vilket är en av de absolut högsta noteringarna och bara marginellt lägre än det hittills bästa året 2012.

poäng

Figur 4. Antal publiceringspoäng baserat på IFN:s poängskala, 2004–2013.
 

IFN:s forskare publicerar även böcker och avhandlingar – se tabell 1. Under 2013 publicerades nio böcker.

 

Tabell 1. Böcker och avhandlingar skrivna IFN-forskare, 2006–2013.

  2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Böcker på engelska     2 4 3 2 4 1
Antologier på engelska 2 3 3 2 2 1 3 2
Böcker på svenska 1 2 1   1   4 2
Antologier på svenska 1 1 1 2 1 1 3 4
Totalt 4 6 7 8 7 4 14 9

 

 

 

 

 

Utgivning på svenska

Eftersom den akademiska ”tredje uppgiften”, dvs. att kommunicera sin forskning även utanför forskarsamhället, numera explicit ingår i IFN:s verksamhet har publikationer på svenska en väsentlig betydelse. I de flesta fall skriverforskarna artiklar för svenskspråkiga tidskrifter som Ekonomisk Debatt och Ekonomiska Samfundets Tidskrift, men skrivandet kanaliseras även genom samlingsvolymer, expertrapporter, utredningar och böcker. Ofta handlar det om att popularisera egen och andras forskning. Ett annat viktigt inslag är att på forskningsbasis analysera frågor av hög ekonomisk-politisk relevans. Vi ger ut dessa arbeten i institutets svenska särtrycksserie. År 2013 innehöll denna serie 23 publikationer.

För att ytterligare synliggöra insatser inom ramen för den tredje uppgiften listas numera också populärvetenskapliga artiklar och recensioner i svenska tidskrifter som Balans, Respons och Arena och i internationella magasin och skriftserier. Under 2013 publicerade IFN:s forskare 16 sådana bidrag.

Uppsatser med stor relevans för aktuella näringslivsrelaterade frågeställningar finns sedan 2006 samlade i skriftserien IFN Policy Papers. I denna serie utkom fem arbeten under 2013.

I serien Forskningsöversikter samlar vi kortare och längre rapporter som ger en översikt av forskningsläget på för IFN centrala områden. Översikterna ska vara författade av IFN-forskare. De kortare bidragen har i regel publicerats i IFN:s Nyhetsbrev. Övriga forskningsöversikter är ofta resultatet av de enskilda forskarnas samarbeten med myndigheter och andra uppdragsgivare. Under 2013 utkom två längre och två kortare översikter. 

sve

Figur 5. Antal arbeten i IFN:s sera med svenska artiklar, 2004–2013.
 

IFN:s forskare deltar också i betydande grad i samhällsdebatten med egna inlägg i dagspress och andra tidningar. Totalt 42 debattartiklar publicerades under 2013, bland andra 11 bidrag i Dagens Nyheter och 11 i Svenska Dagbladet. 2012 var antalet 24. För en genomgång av IFN-forskarnas närvaro på DN Debatt jämfört med andra akademiska verksamma ekonomer hänvisas till sammanställningen på sid. 119.

 

Aktuell forskare

Carl-Magnus Bjuggren

Forskningsområden: Arbetsmarknadsekonomi, familjeföretag och entreprenörskap.

Några av de frågor Carl-Magnus Bjuggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkas företagens produktivitet av anställningsskydd?
  • Hur påverkas löner och anställningstrygghet av familjeägande?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se