Årsbok 2013

Viktigt sprida forskningsresultat utanför forskarvärlden

Att göra forskningsresultat tillgängliga för intresserade utanför forskarvärlden är en prioriterad del av IFN:s verksamhet. Det långsiktiga målet är att vara en aktör med starkt förtroende hos ledande beslutsfattare, experter och opinionsbildare.

IFN:s kommunikation styrs främst av nya resultat inom forskningen och inte av debattens svängningar. Utifrån detta är det IFN:s strävan att hitta former för kommunikation som möjliggör resonemang och dialog, dels med makthavare och opinionsbildare, dels med en intresserad allmänhet. Personliga möten med experter, seminarier för en initierad publik och nyhetsbrev med artiklar, referat och intervjuer är exempel på kanaler och forum som prioriteras för att sprida forskningen och göra den tillgänglig.

Grunden för institutets aktiviteter är alltid gedigen forskning. De journalister, politiker och experter som söker sig till IFN kan därför vara säkra på att resultat och slutsatser bottnar i kvalitetssäkrade studier.

 

Policyseminarier


15 maj

Global Award prisar entreprenörskapsforskare

GlobalAward2013

Den 15 maj mottog Maryann Feldman, professor i public policy vid University of North Carolina, det prestigefyllda Global Award for Entrepreneurship Research 2013. Prisutdelare var finansminister Anders Borg.

Maryann Feldman förklarade i sin föreläsning hur viktiga kluster och lokala initiativ är för att företag ska skapas och bestå. Hon tog flera exempel från sin forskning. Det gällde bland annat företaget Viking Range som från början tillverkade köksspisar utomlands men som senare lokaliserat tillverkningen till ”hemorten” i Mississippi. Något som givit ringar på vattnet i form av samarbete med bland andra ett lokalt college för utbildning av personal.

Maryann Feldman talade om framgångrika företag som do business in a slightly different way. Hon förklarade att dessa företag och orter där de är lokaliserade har flera gemensamma nämnare, bland annat ett öppet företagsklimat som tillåter att idéer förs vidare till nya företag. Gör man inte det så går det som för Eastman Kodak i Rochelle, New York, förklarade Feldman. Både företaget och orten har falnat. 

Prisceremonin avslutades med en debatt där både Maryann Feldman och Anders Borg ingick i panelen. Övriga deltagare var Philippe Aghion, professor Harvard University, Pontus Braunerhjelm, vd Entreprenörskapsforum och professor KTH, Göran Marklund, direktör Vinnova, samt Maria Strömme, professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet. Moderator var Pernilla Ström.

Läs mer


4 juni

Var skapas jobben?

Var_skapas_jobben

Från vänster ses Lars Persson, Pehr-Johan Norbäck och Fredrik Heyman på seminariet den 4 juni.


Vilka typer av jobb har försvunnit respektive skapats under de senaste två decennierna? Rör det sig om arbetstillfällen där de anställda har låg eller hög utbildning? Hur skiljer sig jobbdynamiken mellan tjänstesektor och tillverkningsindustri? Ska stödåtgärder och särregler användas för att skapa jobb och högre tillväxt?

Nationalekonomerna Fredrik Heyman, Pehr- Johan Norbäck och Lars Persson, IFN, är författare till rapporten Jobbdynamik i svenskt näringsliv 1990 till 2009 som de skrivit på uppdrag av Expertgruppen för studier av offentlig ekonomi, ESO. Rapporten presenterades på ett frukostseminarium arrangerat av IFN.

Publiken på seminariet var mycket kvalificerad, med representanter från den fackliga världen, departement och media. Frågor ställdes dels om politiska åtgärder för att skapa jobb, dels varför antalet jobb inte ökat mer. Lars Persson förklarade att den bästa medicinen är mindre komplicerade regelverk och skattesystem samt mer generella och neutrala företagsregler. ”Det måste tyvärr alltid försvinna jobb, problemet är att det inte skapas tillräckligt många nya.”

En fråga som diskuterades var huruvida utbildning matchar efterfrågan på arbetsmarknaden, eller om det är så att vi överutbildar dagens unga? Roland Bladh, EU-kommissionen, konstaterade att överutbildning kan vara ett problem men menade att ökad utbildning i längden är bra för samhället och den enskilda individen. Fredrik Heyman och Pehr-Johan Norbäck svarade på frågor bland annat om dynamiken vad gäller temporära kontra permanenta jobb.

Läs mer


9 september

A Competitive EU: The Role of Entrepreneurship, Corporate Ownership and Industrial Restructuring

2013 firade marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse 50 år. Jubileet högtidlighölls med tre symposier inom skilda dicipliner. Seminariet med nationalekonomi som tema arrangerades i samarbete med IFN.

– Dagens symposium syftar till att ge oss en djupare förståelse för den roll som entreprenörskap, företagsägande och näringslivets sammansättning spelar för att skapa ett konkurrenskraftigt EU, förklarade Marcus Wallenberg när han öppnade symposiet.

En rad internationella forskare hade bjudits in som talare. Deras föreläsningar kommenterades av svenska företagare och akademiker:

  • Carol Propper, professor i nationalekonomi och ledare för Health Management Group, Imperial College, Storbritannien. Propper föreläste på temat ”Health Care: The Effects of Greater Choice and Competition in Health Care on Hospital Production and Patient Outcomes”. Hennes föreläsning kommenterades av Liselott Kilaas (vd Aleris) och Henrik Jordahl (docent IFN).
  • John Van Reenen, professor i nationalekonomi, London School of Economics och vinnare av Yrjö Jahnsson Award för bästa europeiska nationalekonom under 45 år (2009). Van Reenen föreläste om ”Ownership, Management Practices and Product Market Competitiveness”. Hans föreläsning kommenterades av Börje Ekholm (vd Investor AB) och Magnus Henrekson (professor och vd IFN).
  • Suzanne Scotchmer, professor i nationalekonomi vid University of California, Berkeley, föreläste på temat ”Innovation in the 21st Century”. Scotchmers föreläsning kommenterades av Kasim Alfalahi (Senior VP och Chief IP Officer, Ericsson AB) samt Mathias Uhlén (professor KTH).
  • Hans-Werner Sinn, professor i nationalekonomi vid Universität München och en av Tysklands främsta ekonomer, talade om ”The Development of Industrial Production in Germany and Europe”. Hans föreläsning kommenterades och diskuterades av Assar Lindbeck (professor IFN och Stockholms universitet).

 

26 september

Moral – den bortglömda nyckeln till välstånd

Moral
I bilden ses från vänster Niclas Berggren, Inga-Britt Ahlenius, David Rose och Thomas Gür, som var moderator. Foto: Fredrik Eriksson.

I slutet av september arrangerade IFN ett seminarium med professor David Rose, University of Missouri–St. Louis, som presenterade sin bok The Moral Foundation of Economic Behavior. Kommentatorer var Inga-Britt Ahlenius, tidigare generaldirektör för Riksrevisionsverket, samt Niclas Berggren, docent, IFN.

Inför en månghövdad publik utvecklade David Rose sina tankar om varför opportunism frodas i stora grupper och hur vi kan anamma en moral som innebär att det känns fel att utföra en viss handling även om en enskild inte kommer till skada – men dock en större grupp. 

Utgångspunkten för Roses resonemang är att lågt förtroende människor emellan beror på att vissa individer utnyttjar andra för egen vinning, med negativa konsekvenser för hur ekonomi och samhälle fungerar.

På seminariet resonerade och klargjorde Rose varför det är viktigt att människor kan lita på varandra och vilken central roll moraliska uppfattningar har för att skapa tillit. En anledning, menar han, är att formella institutioner i avgörande situationer inte är tillräckliga för att stävja opportunism.

Läs mer


9 oktober

En kamp mellan moderna och traditionella värderingar

Phelps
I bilden ses från vänster Edmund Phelps, Magnus Henrekson och Vladimir Kvint. Foto: Fredrik Eriksson.

Värderingar var ett centralt tema i de diskussioner som fördes under halvdagsseminariet. Edmund Phelps presenterade tankar från sin senaste bok Mass Flourishing: How Grassroots Innovation Created Jobs, Challenge, and Change. Phelps förklarade att innovationskraften har mattats av under senare decennier. I Amerika, menade han, finns tecken på att innovationsklimatet liksom sysselsättningen försvagats allt sedan slutet av 1960-talet. Det samma gäller Europa där man efter andra världskrigets slut aldrig lyckats återskapa den forna dynamiken. Anledningen till detta, hävdade Phelps, är att moderna värderingar, som ligger till grund för den moderna ekonomin, hotas av traditionella värderingar som sätter samhället och staten framför individen.

Solveig Wikström tog fasta på Edmund Phelps tankar om gräsrotsdynamik och värderingar. Med bland annat Volvo som exempel på svenskt storföretag förklarade hon att hierarkier är det som stoppar gräsrötterna från att delta i beslutsprocesser. Hon menade att vi bör diskutera moderna kontra postmoderna värderingar. ”Förhoppningsvis kan denna bok öppna beslutsfattarnas ögon så att de inser att gräsrötterna behöver involveras för att skapa tillväxt och välstånd.”

Magnus Henrekson förklarade att ”det postmodernistiska paradigmet, som har blivit så dominerande i den akademiska världen, i media och i den offentliga debatten, är en viktig orsak till att allt fler, enligt professor Phelps bok, säger sig sakna mål och plågas av en känsla av meningslöshet i livet".

Läs mer


28 november

”The Decline and Fall of the Stock Market”

Decline_and_fall
Från vänster ses Alexander Ljungqvist, Börje Ekholm och Magnus Billing. Foto: Karl Gabor.
 

Alexander Ljungqvist, professor i finansiell ekonomi och entreprenörskap vid New York University Stern School of Business och affilierad till IFN, inledde ett frukostseminarium med titeln The Decline and Fall of the Stock Market. Han förklarade hur den amerikanska marknaden ser ut och visade bland annat att antalet börsnoteringar har blivit färre men samtidigt större. Ljungqvists inledning följdes av kommentarer av Börje Ekholm, Investor, och Magnus Billing, Stockholmsbörsen.

Ljungqvist förklarade att den växande bördan av lagar och regler inverkar menligt på antalet 
företag som listas på börsen. Samtidigt har konkurrensen ökat från andra kapitalkällor som private equity, affärsänglar och så kallad crowdfunding.

Så vad händer? Alexander Ljungqvist menade att:

  • Börsen fortfarande är det mest effektiva sättet att anskaffa kapital till tillväxtföretag – men klyftan till andra finansieringskällor minskar.
  • Det är svårt för vanliga småsparare att dela det välstånd som skapats i näringslivet när många företag är onoterade. Å andra sidan är kapitalet i privata företag mer långsiktigt. Det samma gäller investeringsincitamenten.

– Börserna kommer att spela en central roll även i framtiden, ansåg Börje Ekholm, och förklarade att de svenska företagen som valt att börslista sig är betydligt bättre på att skapa nya jobb än övriga företag.

Magnus Billing menade att den nedåtgående trenden har brutits vad gäller börsnoteringar.

– Politikerna har en fäbless för att reglera börsnoterade företags verksamhet, ansåg han.

Läs mer

Aktuell forskare

Carl-Magnus Bjuggren

Forskningsområden: Arbetsmarknadsekonomi, familjeföretag och entreprenörskap.

Några av de frågor Carl-Magnus Bjuggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkas företagens produktivitet av anställningsskydd?
  • Hur påverkas löner och anställningstrygghet av familjeägande?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se