Årsbok 2013

Ett fantastiskt år!

Det är svårt att inte imponeras av IFN, skriver Michael Treschow som är styrelsens ordförande. Han menar att 2013 har varit ett fantastiskt bra år för IFN, med många spännande forskningsresultat och framgångsrik spridning av resultaten även utanför akademin.

En saklig grund är A och O för en givande samhällsdebatt i allmänhet och för opinionsbildning i synnerhet. Många är de som bidrar till den svenska debatten och därmed samhällsutvecklingen. Entreprenörer och företagare, lärare och studenter, politiker och engagerade samhällsmedborgare. Alla deltar de i ett tankeutbyte som banar väg för förändring.

Ofta är det dock svårt att nå ut i det alltmer svårgenomträngliga mediebruset. Vi har vant oss vid att komplexa ämnen ”snuttifieras” och kortas ner till oigenkännlighet. Men allt kan inte förklaras i korthet. För att driva samhället framåt måste vi finna balanserande krafter. Det är här forskning och forskare kommer in i bilden. Forskningen ger oss djupgående insikter om sakförhållanden och möjligheter att debattera och kritisera på saklig grund och därefter fatta informerade val. Forskningsresultaten ger alla tillfälle att lära vad som blev bra och vad som blev mindre bra. Se saken från olika utgångspunkter och tänka i nya banor.

Det är svårt att inte imponeras av forskningen och forskarna på IFN. Forskningen är opartisk och oberoende. Professionell integritet och objektivitet styr all forskning och analys som bedrivs vid institutet. Här finns enormt mycket kunskap som inger respekt och som fler av oss behöver få del av. Även i detta avseende imponerar forskarna på IFN, det vill säga deras framgångar att föra ut forskningsresultat till omvärlden.

2013 har varit ett fantastiskt bra år för IFN, med många spännande forskningsresultat och publicering av resultaten i media. Fler än 40 debattartiklar författade av IFN-forskare publicerades på främst Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets debattsidor. Dessutom intervjuades fler IFN-forskare än någonsin tidigare i etermedia, främst i radio. Ledarskribenter runt om i landet använde IFN:s forskningsresultat i sitt arbete och flera av forskarnas inlägg var inkörsporten till viktiga debatter som alltjämt fortgår. Detta gäller bland annat Magnus Henreksons och Tino Sanandajis inlägg på DN Debatt med titeln ”Bristande social kompetens skäl till ungas arbetslöshet”. Det gäller även Martin Ljunges artikel på SvD Brännpunkt, ”Yngre generationers högre sjukskrivningsgrad – ett mått på hur snabbt välfärdsstaten förändrar normer”.

Mångfalden på IFN imponerar och är en central faktor i det arbete som utförs på institutet. Liksom toleransen. Här samlas forskare med olika bakgrund från olika länder, i varierande ålder och med olika ståndpunkter. Den äldste disputerade forskaren är 83 år och den yngste är 32. När deras verkligheter och infallsvinklar möts uppstår nya uppslag och visioner. Den öppenhet som finns på IFN för det som är nytt och olikartat, ger en vitalitet och ett oberoende som kan skapa stordåd.

Under lång tid var det tabu att ens tänka tanken om företagande inom välfärdssektorn. I dag ser det annorlunda ut. Studier av sambanden mellan å ena sidan konkurrens och privatiseringar och å andra sidan tjänsternas kvalitet och kostnader är en central del av IFN:s forskningsprogram. Denna forskning är i högsta grad framåtsyftande och ett väsentligt bidrag till samhällsdebatten.

Inom ramen för forskningsprogrammet Tjänstesektorns ekonomi driver IFN tillsammans med SNS ett projekt om hur det svenska systemet för produktion av välfärdstjänster kan förbättras. På detta område är det oerhört viktigt att finna en saklig ansats för möjliga val. I projektet ingår forskning som bedrivs på IFN men även sådan som läggs ut på utomstående forskare. Populärvetenskap och offentliga seminarier ingår också i projektet. Detta sker i SNS regi.

Under hösten presenterades antologin Välfärdstjänster i privat regi – framväxt och drivkrafter. Den är ett bra exempel på hur forskningen kan bidra till samhällsdebatten med fakta som grund för en sansad debatt. Här finns bakgrunden till varför det ser ut som det gör i dag. Forskarna visar bland annat att lokala initiativ varit en viktig drivkraft till privatiseringar i Sverige. Att det ofta är på lokalplanet som privatiseringarnas ursprung står att finna. Det gäller bland annat lokala initiativ att starta förskolor och att införa kundval inom äldreomsorgen.

Under slutet av året lanserade IFN ett helt nytt forskningsprogram: Institutionernas ekonomi. Forskarna studerar hur moral, normer och sociala attityder påverkar människors beteenden och därmed ekonomins sätt att fungera. Det är inte förvånande att just IFN är först i Sverige med att starta ett forskningsprogram av detta slag. IFN ligger i framkant inom nationalekonomisk forskning, något som också märks i den internationella rankningen av institutet.

Än en gång: det är svårt att inte imponeras av IFN!

 

MT-Namnteckning

MICHAEL TRESCHOW
STYRELSENS ORDFÖRANDE

Aktuell forskare

Niclas Berggren

Forskningsområden: Institutionell och politisk ekonomi; tillit, tolerans och religion; skönhetens betydelse i politiken.

Några av de frågor Niclas Berggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkar t.ex. tillit, tolerans och religion ekonomins funktionssätt?
  • Finns det ett samband mellan graden av marknadsekonomi och sociala variabler (som tillit och tolerans)?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se