Årsbok 2013

”Kunskap av långsiktigt värde”

Policyrelevant forskning och vetenskaplig kvalitet står inte i motsatsställning till varandra. Tvärtom. Vår ambition är alltid att använda de bästa tillgängliga analysverktygen för att identifiera nya och viktiga ekonomiska samband och effekter. Så genereras kunskap av långsiktigt värde, skriver Magnus Henrekson.

I boken A Capitalism for the People från 2012 skriver Chicagoprofessorn Luigi Zingales om risken att forskare glömmer bort det egentliga syftet med sin verksamhet: ”På vissa områden blir det egna fältet så smalt att det blir självrefererande. Forskaren slutar söka botemedel mot cancer för att istället bli fokuserad på att bli mest citerad. … Allt för ofta har jag på seminarier sett ekonomer som förkastar data till förmån för sin mest omhuldade teori. Detta är motsatsen till den vetenskapliga metoden, det vill säga att modifiera eller förkasta teorier i ljuset av nya data. Det speglar en elfenbenstornsattityd där medlen rättfärdigar målen. Vår disciplin bör tjäna ekonomin, inte tvärtom.”

Zingales credo är också vägledande för verksamheten vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN. Policyrelevant forskning och vetenskaplig kvalitet står inte i motsatsställning till varandra. Tvärtom. Vår ambition är alltid att använda de bästa tillgängliga analysverktygen för att identifiera nya och viktiga ekonomiska samband och effekter. Så genereras kunskap av långsiktigt värde, en kunskap som såväl framstående forskare som ledande experter och beslutsfattare kan dra nytta av.

2013 var ännu ett bra år för IFN med 50 internationellt publicerade arbeten, ett stort antal pågående internationella samarbeten och en fortsatt hög rankning både i Sverige och internationellt. I RePEc:s kategori tankesmedjor (think tanks) låg IFN i slutet av 2013 på åttonde plats i världen, strax efter Peterson Institute i Washington. (RePEc är ett internationellt projekt för publicering av forskning inom nationalekonomi.)

Under hösten 2013 har IFN under ledning av docent Niclas Berggren startat ett nytt forskningsprogram − Institutionernas ekonomi (The Economics of Institutions and Culture). Syftet är att studera hur moral, normer och sociala attityder påverkar människors beteende och därmed ekonomins sätt att fungera – men också hur ekonomin i sin tur påverkar våra värderingar och sätt att se på andra.

Det är första gången som någon i Sverige samlar en grupp för att forska inom detta fält. Programmet står finansiellt väl rustat. I nuläget stöds det av Vetenskapsrådet, Forte samt Johan och Jakob Söderbergs Stiftelse.

Under året har det mångåriga forskningssamarbetet med Entreprenörskapsforum redovisats i form av nio bidrag i en specialsektion av den ansedda vetenskapliga tidskriften Industrial and Corporate Change. Undertecknad har tillsammans med Pontus Braunerhjelm (vd för Entreprenörskapsforum och professor vid KTH) lett en grupp forskare som detaljstuderat spelreglerna för entreprenörskap, innovationsbaserad tillväxt samt entreprenörskapets påverkan på ekonomin i stort i Sverige och USA.

Åtta internationella toppforskare har samarbetat med åtta yngre disputerade svenska forskare kring frågeställningar kopplade till institutionernas utformning. Projektet har genererat värdefull kunskap om hur olika institutioner och regelverk påverkar den entreprenörsdrivna tillväxten. De viktigaste resultaten har också förts ut i den svenska policydiskussionen genom att ett urval av studierna skrivits om och presenterats för en bredare publik i Swedish Economic Forum Report i november 2013.

IFN-forskare har skrivit två ESO-rapporter under året. Allmän nytta eller egen vinning? En ESO-rapport om korruption på svenska hade två IFN-forskare som medförfattare, nämligen Andreas Bergh och Richard Öhrvall. Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson presenterade sin ESO-rapport Jobbdynamik i svenskt näringsliv 1990 till 2009 vid ett publikt seminarium anordnat av IFN.

En viktig insikt från den senare studien, som lätt glöms bort, är att för att det netto ska skapas ett nytt jobb krävs många fler nya jobb brutto. Under den period författarna studerar ökar den privata sysselsättningen med 190 000 personer, men för att nå detta resultat krävdes att det brutto skapades ungefär 3,4 miljoner nya jobb.

I november utkom antologin Välfärdstjänster i privat regi: framväxt och drivkrafter inom ramen för IFN:s och Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, gemensamma forskningsprojekt Från välfärdsstat till välfärdssamhälle. Rapporten handlar om när, var, hur och varför svenska kommuner och landsting har privatiserat skattefinansierad produktion av välfärdstjänster. Antologin är ett viktigt bidrag till att få debatten om vinst i välfärden att bygga på fakta snarare än förutbestämda positioner.

Den kanske allra mest kontroversiella politiska frågan i dag rör ekonomiska effekter av arbetskraftsrörlighet och invandring. I den frågan har flera IFN-forskare under 2013 deltagit i debatten – på delvis olika sidor av spelfältet. De har alla rätat ut frågetecken och bidragit till att göra denna viktiga fråga mer faktabaserad och mindre moraliserande. Deras ansträngningar har därmed förhoppningsvis fört debatten ett steg närmare Luigi Zingales ideal: att modifiera eller förkasta teorier i ljuset av nya data.

MH-Namnteckning
MAGNUS HENREKSON

Aktuell forskare

Carl-Magnus Bjuggren

Forskningsområden: Arbetsmarknadsekonomi, familjeföretag och entreprenörskap.

Några av de frågor Carl-Magnus Bjuggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkas företagens produktivitet av anställningsskydd?
  • Hur påverkas löner och anställningstrygghet av familjeägande?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se