Årsbok 2014

IFN-forskare aktiva i debatten

Att göra forskningsresultat tillgängliga för intresserade utanför forskarvärlden är en prioriterad del av IFN:s verksamhet. Det långsiktiga målet är att vara en aktör med starkt förtroende hos ledande beslutsfattare, experter och opinionsbildare.

Almedalen.jpg
Under Almedalsveckan deltar en rad IFN-forskare i debatten. I Almedalen 2014 presenterade Henrik Jordahl (mitten) och Jannis Angelis (höger) en rapport som ingår i det för IFN och SNS gemensamma forskningsprojektet Från välfärdsstat till välfärdssamhälle.


IFN:s kommunikation styrs främst av nya resultat inom forskningen och inte av debattens svängningar. IFN strävar efter att hitta former för kommunikation som möjliggör resonemang och dialog, dels med makthavare och opinionsbildare, dels med en intresserad allmänhet.

Varje år deltar en rad forskare från IFN i seminarier och debatter under Almedalsveckan. Så även sommaren 2014. Förutom medverkan i seminarier kommenterade flera av forskarna olika frågor i tv: Andreas Bergh var med i SVT:s morgonsoffa och diskuterade den franske ekonomen Thomas Pikettys teorier. Magnus Henrekson ”grillade” Anders Wallner (MP) i SVT och diskuterade skatter i EFN tv. Johanna Rickne gav som nationalekonom sin syn på bland annat Fredrik Reinfeldts tal.

En rapport skriven av Jannis Angelis och Henrik Jordahl, IFN, presenterades av SNS på ett fullsatt Almedalsseminarium: Att styra och leda äldreomsorg – hur går det till och vad kan förbättras? Undersökningsresultaten tyder på att ledning och styrning i allmänhet fungerar väl på svenska äldreboenden. ”Stora [privata] företag sticker ut”, förklarade Henrik Jordahl i Almedalen. Det är dessa som är bäst på att styra och leda verksamheten. Men, sa han, spridningen är stor mellan boenden inom alla driftformer: kommunala, ideella och vinstdrivande företag.

 

Policyseminarier

 

17 juni

Entreprenören som försvann?

Entreprenören som försvann.bmp
Från vänster ses professor Magnus Henrekson, vd IFN, Thomas Gür, moderator, Lena Apler, styrelseordförande Collector, samt ekon.dr Joacim Tåg, IFN. Foto: Fredrik Eriksson.


Entreprenörskap var temat för ett seminarium som IFN arrangerade strax före midsommar. Förutom Magnus Henrekson och Joacim Tåg, IFN, deltog Lena Apler, styrelseordförande Collector. I en inledande presentation förklarade Magnus Henrekson att ”entreprenörskap inte handlar om småföretagande, utan om framväxt av nya storföretag”. Fyra femtedelar av egenföretagarna har inga anställda och små ambitioner att växa. Henrekson kommenterade den franske ekonomen Thomas Pikettys teorier: ”Piketty accepterar att entreprenörer är innovativa och värdeskapande, men menar att de är få som blivit rika på det sättet.” Vilket inte stämmer med verkligheten, sa han.

Magnus Henrekson förklarade att Piketty missar företagares roll. Piketty ”talar om rika som tjänar mer än de skapar för samhället, men inte om innovativa entreprenörer som skapar mer värde än de tjänar”. Lena Apler höll med. Hon sa att som entreprenör ”måste man ha en vision och en dröm om att vilja bli stor, annars drivs inte företaget framåt”. Hon menade att ”man kan vara jätteduktig som egenföretagare med fem anställda men då är man inte entreprenör”.

Joacim Tåg ansåg att entreprenörer är av stort värde för samhället (Piketty menar att värdet är mindre eftersom han anser att det finns få entreprenörer). Framgångsrika entreprenörer återinvesterar pengar de tjänat på ett bolag i andra nya företag. Samtidigt är de förebilder för andra entreprenörer och dessa får därmed ett mål att sikta mot, sa Joacim Tåg.


19 augusti

När vänstern och högern kidnappade lärarprofessionen

När-vänstern-och-högern-kidnappade-lärarprofessionen.jpg
Johan Wennström, IFN, i ett scensamtal med Anna Ekström, generaldirektör Skolverket, om lärarnas roll i undervisningen. Foto: Karl Gabor.


I en ny bok förklarar Johan Wennström, IFN, att såväl vänstern som högern i decennier har underminerat lärares yrkesstolthet och självständighet. Detta har bidragit till kunskapsskolans förfall. Boken kommenterades på ett seminarium av Anna Ekström, generaldirektör Skolverket, och Jonas Vlachos, skolforskare IFN och Stockholms universitet. ”Lärarna är helt avgörande för skolans resultat”, sa Ekström och förklarade att hälften av dagens lärare ångrar sitt yrkesval. Hon menade att lärarna måste ges förutsättningar och ansvar.

”När lärare inte tillåts vara fria styrs skolan efter kontroversiella näringslivsprinciper, som i utbildningssystemet resulterat i mäthysteri och överdrivna dokumentationskrav”, skriver Johan Wennström. Han visar hur både vänsterns och högerns tankeriktningar, från 1960-talet och framåt, format dagens skola – och ansvarar för resultaten.

På seminariet den 19 augusti kommenterade Jonas Vlachos Wennströms bok och förklarade att både vänstern och högern haft problem med skolans roll i samhällsbygget: ”Min käpphäst är att det som mest hämmat lärarnas autonomi är den fastslagna, skarpa gränsen för betyget godkänt/icke godkänt.”

Forskningen, sa Vlachos, visar att nyrekryteringen av lärare fungerade bra fram till mitten av 1990-talet. Men vi vet egentligen inte vilka orsakerna till förändringen är. Anna Ekström påpekade att man måste titta på kraven för lärarnas behörighet. ”I dag är det en förfärande låg procent av lärare i främst naturvetenskap men även moderna språk som är behöriga lärare.” Vad gäller lärarnas autonomi så menade hon att vi behöver hitta en balans mellan kontroll och autonomi. ”Det är viktigt eftersom forskarna visar positiva samband mellan lärarnas sätt att undervisa och elevernas kunskaper.”
 

28 augusti

Är Sverige fortfarande en kapitalistisk välfärdsstat?

Är-Sverige-fortfarande-en-kapitalistisk-välfärdsstat.jpg
Från vänster ses Assar Lindbeck, IFN, Andreas Bergh, IFN, och Irene Wennemo, skribent och senare statssekreterare. Foto: Cecilia Larsson Lantz.


Plötsligt gick det överstyr på 70-talet, förklarade Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, och Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, när de på ett seminarium utvecklade sina tankar om den svenska välfärdsstaten. De var överens om att den svenska välfärden i vissa delar behöver reformeras. ”Men det är svårt för politiker att reformera när det inte är kristider”, sa Lindbeck.

Seminariet arrangerades med anledning av att Andreas Bergh skrivit boken Sweden and the Revival of the Capitalist Welfare State (Edward Elgar Publishing, 2014). Irene Wennemo, skribent och senare statssekreterare i Arbetsmarknadsdepartementet, deltog också i diskussionen.

I boken förklarar Andreas Bergh hur ett land framgångsrikt kan kombinera ökat välstånd med en relativt jämlik fördelning. Han besvarade frågan som var rubriken för seminariet: Är Sverige fortfarande en kapitalistisk välfärdsstat?

– Ja, gåsen [läs: kapitalismen] värper fortfarande guldägg, sa Bergh, som i boken konstaterar att i det svenska framgångsreceptet har kapitalismen och kapitalisterna använts som välståndsgenererande kraft för att skapa jobb och skatteintäkter. ”Vi har visserligen laborerat med höga kapitalskatter och inkomstskatter men det var just under den tiden det inte gick så bra för Sverige.”

– Det ter sig för mig underligt att vi fokuserar på vinsten snarare än styrsystem, kvalitetsuppföljning och att ge incitament på rätt sätt. Kapitalism skapar välstånd därför att alla aktörer har incitament att fråga sig vad folk vill köpa, vad vi ska göra och hur vi ska göra det 
snarare än att vända sig till staten i hopp om subventioner.

Assar Lindbeck påpekade att det kommunala självstyret inte fungerar som det borde. ”Om kommunerna vill olika så ska staten gripa in och höja nivån för alla så att ingen släpar efter.” Han påpekade att detta ”måste ju vara kostnadsdrivande”.
 

6 november

”Svågerkapitalism”– ett hot mot välståndet

Svågerkapitalism.jpg
Här ses från vänster Magnus Henrekson, IFN, Christian Bjørnskov, Århus universitet, Luigi Zingales, University of Chicago, och Cecilia Garme, moderator. Foto: Karl Gabor.


Luigi Zingales, professor vid University of Chicago, är kritisk till svågerkapitalism, det vill säga att politikerna gynnar särintressen. I stället för en väl fungerande marknad kännetecknas denna kapitalism av subventioner, skattelättnader enbart för vissa och svag konkurrens. När han den 6 november talade på ett seminarium arrangerat av IFN förklarade han att statens makt behöver begränsas och demokratin vitaliseras. Christian Bjørnskov, professor vid Århus universitet, och Magnus Henrekson, professor och vd för IFN, kommenterade och diskuterade Zingales presentation.

Svågerkapitalism (crony capitalism) gynnar ofta stora företag men i regel inte den enskilde, menade Luigi Zingales. Vad vi, enligt honom, behöver är snarare en fri marknad än en anpassning till enskilda affärsintressen. Det handlar snarare om att vara pro-market än pro-business, sa han på seminariet. Han menade att när intressegrupper av olika slag försöker påverka beslutsfattare för att säkra särintressen, korrumperar detta demokratin.

Han illustrerade med en anekdot nackdelarna med stöd och subventioner till företag: 
– Jag besökte Grand Canyon och där finns skyltar med texten: Mata inte de vilda djuren. Förklaringen jag fick var att om turisterna matar djuren så glömmer de snart bort hur de själva kan hitta mat och klarar sig inte på egen hand. Det är på precis samma sätt med företag! Får de ett ständigt tillskott av stöd och subventioner av olika slag så kan de snart inte klara sig utan dessa.

Christian Bjørnskov höll med Luigi Zingales om diagnosen men var mer tveksam till receptet: bland annat att avskaffa alla subventioner till förmån för så kallade pigouvianska skatter – en skatt som syftar till att överföra samhällets kostnader på konsumenten, exempelvis tobaksskatt.
 

17 november

IFN 75 år –välbesökt jubileumsseminarium

Jubileumsseminarium.jpg
Många kom för att delta i seminariet som markerade IFN:s 75-årsjubileum. Det var även urpremiär för en kortfilm om IFN. Foto: Bosse Johansson.


IFN grundades 1939 – då som Industriens Utredningsinstitut (IUI). Den 17 november firades denna vitala 75-åring på ett seminarium där tre nya böcker om institutet presenterades. En film om IFN visades för första gången och ett scensamtal hölls om hur den nationalekonomiska forskningen förändrats under de gångna 75 åren. I samtalet deltog nuvarande och tidigare forskare på institutet: Karolina Ekholm, statssekreterare, Magnus Henrekson, vd IFN, Assar Lindbeck, professor IFN och SU, samt Birgitta Swedenborg, tidigare vice vd SNS. Växelverkan mellan forskning och politik var ett centralt tema i det samtal som fördes på scenen under jubileumsseminariet. Vad har förändrats inom nationalekonomisk forskning, frågade Thomas Gür, moderator. 

– Förståelsen har ökat för många viktiga ekonomiska frågor, exempelvis inflationens bestämningsfaktorer och betydelsen av politiska institutioner, sa Birgitta Swedenborg som var verksam som forskare på IUI 1969–1981 samt 1986–1990.

Hon fortsatte:
– I dag vet vi mer och frågorna ställs på ett annat sätt. Dessutom har antalet ämnesområden exploderat, vilket medfört en specialisering. Samtidigt har antalet disputerade ekonomer ökat mycket kraftigt.

Assar Lindbeck höll med. Han förklarade att det numera ställs mycket större krav på analystekniken. Att det krävs matematiska modeller både inom teoretisk och empirisk forskning.

Jubileumsseminarium-panel.jpg
Forskningens villkor under de gångna 75 åren diskuterades under jubileumsseminariet. Från vänster ses Birgitta Swedenborg, Assar Lindbeck, Magnus Henrekson, Karolina Ekholm och Thomas Gür. Foto: Bosse Johansson.


Karolina Ekholm pekade på datorernas och informationsteknologins ökande betydelse inom forskningen. Hon menade att denna utveckling skapat nya förutsättningar för analyser och givit oss högre krav.

Magnus Henrekson förde in samtalet på globaliseringens stora betydelse för forskningsmarknaden. Han förklarade med ett exempel: 1946 publicerades den första vetenskapliga artikeln författad av en forskare på IUI i en internationell tidskrift. Nästa artikel publicerades internationellt först 1965. Men numera rör det sig om närmare 50 sådana publiceringar per år. – I dag kan vem som helst som har förmågan bevisa sig på en internationell marknad och därmed köra om dig. Det innebär att IFN bara kan skapa möjligheter för enskilda att verka inom ramen för de frågor som människor lyssnar till. Forskarna ansöker själva om anslag till sin egen forskning. I den meningen är friheten fullständig. Det finns helt enkelt ingen äldre professor eller chef som kan peka med hela handen och säga vad de yngre forskarna ska göra.
 

3 och 4 december

Global Award tilldelas Shaker Zahra

Zahra2.jpg
Den 4 december höll Shaker Zahra ett akademiskt seminarium på IFN. Titeln var “Intra- and Cross-Industry Knowledge in the Interactive Entertainment Industry”.


Shaker Zahra, professor på Carlson School of Management vid University of Minnesota, USA, mottog den 3 december Global Award for Entrepreneurship Research 2014. Ceremonin hölls på Musikaliska Akademien i Stockholm. Priset har delats ut sedan 1996 och prissumman är 100 000 euro. Prisets grundare är Entreprenörskapsforum, IFN är medgrundare och medfinansiär är Vinnova. Melker Schörling är donator. Entreprenörskapsforum arrangerade prisceremonin.

Shaker Zahra är mest känd för sin forskning om entreprenörskapets betydelse för företags skapande, absorption och omvandling av kunskap. I sin prisföreläsning förklarade han hur viktiga informella nätverk är för att främja entreprenörskap i befintliga företag.

Zahra menade att intraprenörskap är viktigt för att lära sig hur möjligheter skapas och upptäcks i ett företag. Denna kunskap kan användas för att skapa nya marknader och därmed lönsamhet och tillväxt. Han förklarade att intraprenörskap skapar nya former av kunskap genom att överföra och dela med sig av idéer, integrera och kombinera kunskap inom så kallade intraprenöriella noder.

Aktuell forskare

Niclas Berggren

Forskningsområden: Institutionell och politisk ekonomi; tillit, tolerans och religion; skönhetens betydelse i politiken.

Några av de frågor Niclas Berggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkar t.ex. tillit, tolerans och religion ekonomins funktionssätt?
  • Finns det ett samband mellan graden av marknadsekonomi och sociala variabler (som tillit och tolerans)?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se