Årsbok 2010

Forskningsproduktionen vid IFN 2001–2010

Produktiviteten har ökat väsentligt under de senaste åren. Det gäller hur vi än mäter. Ökad produktivitet utan bibehållen eller höjd kvalitet har dock ett begränsat värde. Därför månar vi om att utvärdera även de kvalitativa aspekterna av forskningen. Ett viktigt mått i sammanhanget är hur ofta vi får artiklar publicerade i de högkvalitativa tidskrifter som får störst genomslag i forskarvärlden.

Nedan sammanfattar vi de kvantitativa och kvalitativa resultaten av vår forskning under 2010 och jämför dessa med tidigare år. Vi redovisar också hur vi går till väga för att genomföra utvärderingen.

 

Utgivning på engelska

I normalfallet redovisas den egna forskningen i form av uppsatser på engelska. Efter att en uppsats genomgått en första kvalitetsgranskning ges den ut i IFN:s Working Paper-serie. Serien innehåller även uppsatser som utomstående forskare i huvudsak författar när de varit gästforskare vid IFN. I figur 1 anges antalet utgivna working papers åren 2001–2010. Antalet varierade mellan 17 och 24 per år till och med 2005. År 2006 ökade antalet utgivnaworking papers till 29 och ökningen fortsatte under 2007 då 40 working papers gavs ut. År 2008 var ett absolut toppår i institutets historia med 56 utgivna working papers. Denna toppnotering kan dels förklaras av en långsiktig produktivitetsökning som resultat av de senaste årens organisationsförändringar. Dels handlar det om en eftersläpningseffekt i form av att ett antal tidigare påbörjade uppsatser kunde färdigställas relativt snabbt i det mer produktiva arbetsklimatet. År 2010 var antalet utgivna working papers 40, vilket är en ökning med fem stycken från 2009.


Figur 1. Antal Working Papers utgivna vid IFN, 2001–2010.

Att mäta antalet forskningsuppsatser som publiceras utanför IFN:s egen serie är inte lika enkelt. Främst beror detta på att vetenskapliga publikationer kan ta sig olika former, men även på att det blir önskvärt att justera för om arbeten är ensamförfattade eller skrivna med kollegor utanför IFN etc. Ett första grovt mått erhålles genom en enkel summering av antalet publicerade tidskriftsartiklar och bokkapitel som givits ut i institutets digitala engelska särtrycksserie. Detta mått anges i figur 2 för perioden 2001–2010. Figuren redovisar även antalet engelska särtryck korrigerade för medförfattare som inte är verksamma vid IFN. Antalet internationellt publicerade arbeten, med justering för externa medförfattare, låg i genomsnitt under tio per år till och med 2004, men har därefter stigit kraftigt till en nivå över 25 per år, för att landa på 26 för år 2010.


Figur 2. Antal utgivna tidskriftsartiklar och bokkapitel på engelska, 2001–2010.

Nedgången i antalet working papers från 2008 till 2009 återspeglas i tappet i antalet publicerade artiklar från 2009 till 2010, det vill säga med ett års eftersläpning. Det mönstret förefaller rimligt och vi kan i så fall förvänta oss ett något bättre 2011 på grund av ökningen i antalet working papers från 2009 till 2010.

Figur 3 visar antalet publicerade refereegranskade tidskriftsartiklar med och utan justering för externa medförfattare. Även här ser vi en kraftig ökning under senare år. 2009 var ett absolut toppår med 42 publicerade tidskriftsartiklar (28 med justering för externa medförfattare). 2010 var antalet 28 (18 med justering för externa medförfattare), vilket vi bedömer ligga i linje med vad som är realistiskt på lång sikt. Eftersom det finns en betydande eftersläpning från att en artikel blir accepterad för publicering till att den sedan ges ut är antalet accepterade artiklar ett bättre mått på forskningsproduktiviteten under ett visst år. Från och med 2006 samlas denna information in och publiceras fortlöpande på IFN:s webbplats. År 2010 antogs 43 artiklar och bokkapitel för publicering. Detta indikerar en fortsatt hög publiceringstakt under 2011–2012.


Figur 3. Antal artiklar i referee-granskade tidskrifter, 2001–2010.

Måtten ovan fångar olika aspekter av den kvantitet forskning som producerats vid IFN. Men de fångar kvalitetsaspekter enbart i begränsad utsträckning. Det är stora kvalitetsskillnader mellan olika tidskrifter och det är ett viktigt mål för IFN:s forskare att publicera sina arbeten i så högkvalitativa tidskrifter och bokserier som möjligt. Med enstaka undantag gäller att forskning som publiceras i ämnets topptidskrifter får ett mångdubbelt större genomslag än forskning som ges ut i mer undanskymda publikationer. För att ta hänsyn till publikationernas kvalitet har vi utvecklat ett internt poängsystem, vilket redovisas i bilagan på sidan 67.

Figur 4 visar antalet kvalitets- och författarjusterade publiceringspoäng. Här ser vi en ökning i utfallet för denna avgörande aspekt av forskningen under senare år. Den kvalitets- och författarjusterade publiceringspoängen för 2010 uppgår till 78 (93 poäng utan författarjustering), vilket är en nedgång från toppåret 2009, men ligger i linje med den högre nivå som etablerats efter institutets omorganisation och namnbyte till IFN i mitten av 2000-talet.


Figur 4. Antal publiceringspoäng baserat på IFN:s poängskala, 2001–2010.

IFN:s forskare publicerar även böcker och avhandlingar – se tabell 1. Under 2010 publicerades tre internationella böcker av IFN-forskare. Här kan särskilt nämnas Per Skedingers bok Employment Protection Legislation: Evolution, Effects, Winners and Losers, vilken är en unik sammanfattning och utvärdering av forskningen kring arbetsmarknadsregleringars effekter på sysselsättning och löner. Dessutom publicerades två internationella samlingsvolymer med IFN-forskare som redaktörer.

Som framgår av figur 3 och 4 har IFN:s forskare tillsammans mellan 2006 och 2010 i snitt legat på drygt 75 publiceringspoäng och ca 20 publicerade artiklar (med justering för externa medförfattare). Detta är en kraftig ökning jämfört med institutets historiska genomsnitt och placerar oss bland de tre främsta i Sverige. Vår målsättning är att upprätthålla denna nivå under kommande år.

Tabell 1. Böcker och avhandlingar skrivna IFN-forskare, 2005–2010.

  2005 2006 2007 2008 2009 2010
Böcker på engelska 1     2 4 3
Antologier på engelska 1 2 3 3 2 2
Böcker på svenska   1 2 1   1
Antologier på svenska 1 1 1 1 2 1
Totalt
3
4 6 7 8 7


Utgivning på svenska

Eftersom den akademiska ”tredje uppgiften”, dvs. att kommunicera sin forskning även utanför forskarsamhället, numera explicit ingår i IFN:s verksamhet är publikationer på svenska väsentliga. I de flesta fall skriver forskarna artiklar för svenskspråkiga tidskrifter som Ekonomisk Debatt, Ekonomiska Samfundets Tidskrift och Arbetsmarknad & Arbetsliv, men skrivandet kanaliseras även genom samlingsvolymer, expertrapporter, utredningar och böcker. Ofta handlar det om att popularisera egen och andras forskning. Ett annat viktigt inslag är att på forskningsbasis analysera frågor av hög ekonomisk-politisk relevans. Vi ger ut dessa arbeten i institutets svenska särtrycksserie. Under 2010 innehöll denna serie 19 särtryck på svenska. Detta är en tydlig ökning jämfört med 2006–2008, men framför allt en slående ökning jämfört med första halvan av 00-talet.1 Därutöver kan nämnas att en bok och en antologi publicerades på svenska.

För att på ett tydligt sätt samla uppsatser med stor relevans för aktuella näringslivsrelaterade frågeställningar – skrivna på svenska eller engelska – startade vi 2006 en ny skriftserie kallad IFN Policy Papers. I denna serie utkom tio arbeten under 2010, en ökning från sju 2009.

Dessutom startade vi våren 2007 en ny skriftserie med rubriken Forskningsöversikter. Där samlar vi kortare och längre rapporter som ger en översikt av forskningsläget på för IFN centrala områden. Översikterna ska vara författade av IFN-forskare. De kortare bidragen har i regel tidigare publicerats i IFN:s Nyhetsbrev. Övriga forskningsöversikter är ofta resultatet av de enskilda forskarnas samarbeten med myndigheter och andra uppdragsgivare. Under 2010 utkom en längre och tre kortare översikter. För att ytterligare synliggöra insatser inom ramen för den tredje uppgiften listas numera också populärvetenskapliga artiklar i tidskrifter som Axess, Magasinet Neo, Arena osv. Under 2010 publicerade IFN:s forskare fyra sådana artiklar.


Figur 5. Antal arbeten i IFN:s svenska särtrycksserie, 2001–2010.

Slutligen kan nämnas att IFN:s forskare i betydande grad deltagit i samhällsdebatten med egna inlägg i dagspress och andra tidningar. Totalt 26 debattartiklar publicerades under 2010, bl.a. sex bidrag på DN Debatt, sex i Dagens Industri och ett i Wall Street Journal. 2008 och 2009 publicerades 10 respektive 23 debattartiklar i dagspress.

 

Aktuell forskare

Niclas Berggren

Forskningsområden: Institutionell och politisk ekonomi; tillit, tolerans och religion; skönhetens betydelse i politiken.

Några av de frågor Niclas Berggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkar t.ex. tillit, tolerans och religion ekonomins funktionssätt?
  • Finns det ett samband mellan graden av marknadsekonomi och sociala variabler (som tillit och tolerans)?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se