Årsbok 2010

Styrelsens arbete

IFN har ambitionen att arbeta med näringspolitiskt relevant forskning utan att tumma på den vetenskapliga kvaliteten. På så sätt vinner vi trovärdighet bland forskare, experter och beslutsfattare.

Turbulensen i västvärldens makroekonomi fortsatte under 2010, men i Sverige ljusnade det ekonomiska läget betydligt och i slutet av året beskrevs Sveriges ekonomiska tillväxt som rekordartad. Samtidigt diskuteras allt oftare hur tillväxten ska säkras på lång sikt, och IFN:s forskning om bland annat entreprenörskap och globaliseringens effekter ligger därför helt rätt i tiden.

En grundförutsättning för att nya branscher ska tillkomma och existerande utvecklas är att det råder ett gott klimat för entreprenörer och innovationer. IFN:s forskning visar att en fungerande uppköpsmarknad för små företag är en förutsättning för snabb industriell utveckling, eftersom det inte alltid är entreprenörsföretaget som är mest lämpat att kommersialisera produkten. Förbättrat patentskydd och en förbättrad marknad för företagsuppköp är exempel på policyrekommendationer som kommit fram genom forskningen.

Som ett näringspolitiskt inriktat institut är det av stor vikt för oss att forskningen går att applicera praktiskt. En förutsättning för detta är givetvis att forskningen håller högsta kvalitet, men också att våra forskare kan se och beskriva sambandet mellan den emellanåt abstrakta vetenskapen och den mycket konkreta vardag som enskilda företag och branscher handskas med. Andra exempel på policyrekommendationer baserade på IFN:s forskning är att arbetsrätten behöver moderniseras och att möjligheterna att överföra el mellan de nordiska länderna behöver förbättras för att skapa en stabilare marknad.

En bransch som vuxit mycket de senaste åren är riskkapitalbranschen och i dag arbetar ca 200 000 svenskar i något av de drygt 800 företag som ägs av riskkapitalister. Det är en bransch som det finns många åsikter om, men där bristen på väl underbyggda kunskaper om hur det verkligen förhåller sig är bristfälliga. Därför tror vi det är viktigt att vi nu har sjösatt ett stort projekt om just riskkapital och dess samhällsekonomiska konsekvenser. Syftet med projektet är att studera branschens funktionssätt och dess samhällsekonomiska effekter på produktivitet, jobbskapande och på forskning och utveckling. Inom ramen för projektet bygger IFN upp en unik databas med över 450 riskkapitalutköp som sedan kan studeras i detalj.

I slutet av året fick institutet ett långsiktigt stöd från Vinnova för att tillsammans med Ekonomihögskolan i Lund bygga upp Knut Wicksells Centrum för Finansvetenskap. Detta ser vi som ett stöd för vår tanke om att forskning om riskkapital är viktigt.

Förutom att bedriva forskning har IFN en viktig roll i att vara en kunskapsbank för journalister och andra som är intresserade av näringslivets förutsättningar. Därför är det glädjande att våra forskare fortsätter att vara flitigt anlitade både som experter i media och som föreläsare i olika sammanhang. I samband med det svenska riksdagsvalet märktes detta tydligt, då IFN:s forskare fick agera sakkunniga och berätta om sakförhållanden i dagsaktuella frågor.

Helena Svaleryd och Daniel Waldenström fick mycket uppmärksamhet för sin debattartikel där de ifrågasatte en av valets stora frågor, nämligen att pensionärer beskattas högre än löntagare. Även Henrik Jordahls forskning om plånboksröstande, dvs. hur pass mycket väljarna väger in vilka konsekvenser partiernas politik får för den egna budgeten, skrevs det om och när valresultatet kom ville många medier prata med Olle Folke som är expert på hur den numeriska mandatfördelningen går till.

IFN kan se tillbaka på ett år med goda resultat som uppmärksammats både i vetenskapssamhället och i den allmänna debatten. För min egen del är det dags att göra bokslut efter åtta år som ordförande för institutet.

När jag ser tillbaka kan jag konstatera att IFN under denna tid har bytt vd, namn, lokaler och forskningsprogram. Stor omsorg har lagts på att välja relevanta frågor att bearbeta, beforska dem på hög internationell nivå, samt driva verksamheten med hög produktivitet och minimal administration. Den dynamik och flexibilitet som utmärker det lilla, högkompetenta och privatfinansierade institutet utgör ett värdefullt bidrag till en större pluralism i det svenska forskningssamhället. För dem som har att utveckla Sveriges framtida forskningspolitik är detta en modell att begrunda.

Även om jag lämnar över ansvaret till andra, så kommer jag att med stort intresse att följa IFN:s verksamhet också i fortsättningen. Jag vill uppmuntra alla som är intresserade av näringslivets framtidsfrågor och vill grunda sin kunskap på gedigen forskning, att göra detsamma.

Till sist vill jag ta tillfället i akt att tacka de två vd:ar jag haft nöjet att samarbeta med, Ulf Jakobsson och Magnus Henrekson, liksom all personal vid IFN för ett fantastiskt fint arbete under de gångna åren. Att vara IFN:s ordförande har tack vare er varit både nöjsamt och bildande!

 
Björn Hägglund
Styrelsens ordförande
 

Aktuell forskare

Carl-Magnus Bjuggren

Forskningsområden: Arbetsmarknadsekonomi, familjeföretag och entreprenörskap.

Några av de frågor Carl-Magnus Bjuggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkas företagens produktivitet av anställningsskydd?
  • Hur påverkas löner och anställningstrygghet av familjeägande?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se