Årsbok 2011

Publika aktiviteter

Att göra våra forskningsresultat tillgängliga för personer utanför forskarvärlden är en prioriterad del av IFN:s verksamhet. Vårt långsiktiga mål är att vara en aktör med starkt förtroende hos ledande beslutsfattare, experter och opinionsbildare.

Vår kommunikation styrs främst av nya resultat inom forskningen och inte av debattens svängningar. Utifrån detta strävar vi efter att hitta former för vår kommunikation som möjliggör resonemang och dialog. Personliga möten med experter, seminarier för en initierad publik och nyhetsbrev med artiklar och referat är exempel på kanaler och forum som vi prioriterar för att sprida forskningen och göra den tillgänglig.

Grunden för våra aktiviteter är alltid gedigen forskning. De journalister, politiker och experter som söker sig till oss kan därför vara säkra på att våra resultat och slutsatser bottnar i kvalitetssäkrade studier.

 
Policyseminarier


Måndagen den 17 januari

Städer och tillväxt – vad säger forskningen?

Rapport: ”Städer och entreprenörskap”, IFN Policy Paper nr 43, 2011.

Medverkande: Anna-Karin Hatt, it- och regionminister, Tomas Rudin, socialdemokratiskt oppositionsborgarråd i Stockholm, Mikael Stenkula och Yves Zenou, båda IFN-forskare.
Moderator: Håkan A. Bengtsson, Dagens Arena.

Forskningen visar att storstäderna har fått en ökad betydelse för Sveriges konkurrenskraft och tillväxtmöjligheter. Under ett frukostseminarium den 17 januari diskuterades vilka politiska konsekvenser som kan dras av det, och om det finns en motsättning mellan att satsa på storstäderna och på landets övriga delar. Medan Stockholms del av Sveriges BNP har ökat med närmare tio procent de senaste 20 åren har nästan hela övriga landets, bortsett från storstadsregionerna, andel av BNP minskat.

Den teoretiska förklaringen till att storstäder står för en stor del av tillväxten är att produktiviteten kan stiga när ekonomisk aktivitet koncentreras genom delning, matchning och lärande. Företag och individer kan dela på lokaler och kostnader och chansen att matcha rätt mellan utbud och efterfrågan är större ju fler alternativ som finns tillgängliga. Att de svenska storstädernas andel av BNP har ökat beror också på tjänstesektorn och entreprenörskapets ökade betydelse. Båda företeelser som bäst utvecklas i storstäder, enligt Mikael Stenkula och Yves Zenou.

Men även storstaden har sina problem som t.ex. ökad kriminalitet och högre pendlingskostnader. Olika delar av städer utvecklas också i olika grad, vilket gör att storstäder alltid har stadsdelar som är extra problemtyngda av t.ex. arbetslöshet. För att komma till rätta med just de eftersatta stadsdelarna lyfte Yves Zenou fram metoder som entreprenörskapszoner och MTO (Moving to Opportunity).

Anna-Karin Hatt menade att politik sällan är så enkelt att det finns en tydlig målkonflikt: – Det handlar inte om att välja mellan att satsa på storstäder eller regionala projekt, utan istället måste vi möjliggöra för alla att växa utifrån sina förutsättningar. Medan Stockholm behöver infrastruktursatsningar behöver mindre orter hjälp med att t.ex. få tillgång till olika sorters service.

Tomas Rudin tryckte på att ett stort problem för Stockholm är bristen på politiskt samarbete. Att vi nu bygger en ny forskningsstadsdel vid Karolinska institutet utan att planera för en tunnelbanestation där är helt fel tänkt, enligt Rudin. När tunnelbanan byggdes var det resultatet av ett brett politiskt samarbete, men sådana samarbeten har blivit alltmer sällsynta de senaste åren.

Läs mer

 

Måndagen den 30 maj

Hur vet vi när nästa kris kommer?

Medverkande: Edward Altman, professor, New York University, Karolina Ekholm, professor och vice riksbankschef, Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet,
Moderator: Martin Ådahl, FORES.

På ett mycket välbesökt policyseminarium som IFN arrangerade den 30 maj presenterade en av världens mest kända finansforskare, professor Edward Altman, en modell som han anser bättre skulle kunna förutse framtida finanskriser. Edward Altman menade att lösningen inte bara är att använda makrodata (”top-down”-analys) i riskmodellerna utan att också inkludera mikrodata från enskilda företag (”bottom-up”-analys). Det innebär att man kartlägger nationella företag utanför finansbranschen, studerar företagens lönsamhet och ekonomiska läge och utifrån detta försöker utläsa sannolikheten för kriser.

Till skillnad från ett makroperspektiv, det vill säga användandet av klassiska mätmetoder såsom BNP och arbetslöshet, menade Altman att man genom ett mikroperspektiv kan upptäcka finansiella kriser tidigare. Han tog upp Sydkorea som ett exempel där man genom en ”bottom-up”-analys skulle kunna ha förutsett den finansiella krisen i slutet av 1990-talet i Sydostasien tidigare än vad som skedde. I diskussionen kring eurokrisen är det enligt Altman inte Grekland som kommer att styra eurons fortsatta öde, utan Italien. Italiens ekonomi är stark, men om landet skulle drabbas av en finansiell kris kan varken övriga euroområdet eller EU rädda landet. Italien har stor ekonomisk betydelse för Europa och en kris där skulle troligtvis leda till eurons fall.

Karolina Ekholm inledde med att tala om lärdomar efter finanskrisen ur Riksbankens perspektiv. Hon sade att oron för deflation visar på penningpolitikens begränsningar för att stabilisera ekonomin och enligt henne behövs en bättre reglering och övervakning av den finansiella sektorn. Ekholm lyfte fram EU-organet ESRB som arbetar ur ett makroperspektiv med att identifiera systemfel. Hon bedömde att ett ”bottom-up”-perspektiv kan vara intressant för att komplettera makromodellen, men ställde sig inte helt bakom Altmans syn.

Lars Oxelheim kommenterade Altmans forskning genom att hålla med om att man bör titta mer på mikrodata då makroperspektivet studerar fel faktorer, och att man därför inte vet vilka företag eller länder som är ekonomiskt stabila. Seminariet avslutades med att Edward Altman gav sin syn på eurons framtid: Euron ska vara ett politiskt beslut – inte ett ekonomiskt.

Läs mer

 

Torsdagen den 16 juni

Global Award for Entrepreneurship Research: Prisutdelning

Den 16 juni mottog Steven Klepper 2011 års Global Award for Entrepreneurship Research i samband med världskonferensen International Council for Small Business, ICSB. Prisutdelare var H.K.H. prins Daniel. Medverkade gjorde även prisets donator Rune Andersson, Mellby Gård AB.

– När jag var ung forskare under sent 1960-tal och tidigt 70-tal hörde man aldrig ordet entreprenör nämnas. Det var helt enkelt inget karriäralternativ. Allt handlade om att bli anställd i ett storföretag som GM eller IBM, och jobba sig uppåt. Var de nya företagen skulle komma ifrån var det ingen som diskuterade. De togs för givna. I dag är situationen den omvända. Studenter drömmer om en entreprenöriell karriär, sade Steven Klepper i sitt tacktal.

Klepper är professor i nationalekonomi vid Carnegie Mellon University, Pittsburgh, USA, och har i sin forskning intresserat sig för branschers utveckling över tid och vilka faktorer som är avgörande för näringslivets förnyelse och utveckling. Den 18 juni, på konferensens tredje dag, höll Klepper sin prisföreläsning med rubriken ”Nano-economics, Spinoffs, and the Wealth of Regions”. Han förklarade skillnader i hur företagen satsar på innovation, vad dessa satsningar innehåller samt hur framgångsrika de blir. Kleppers resultat pekar på vikten av att nya företag kommer in i etablerade branscher och ser till att de förnyas. Enligt Klepper är entreprenörens bakgrund en avgörande faktor för att lyckas, vilket framgår av att ”spin-offs” från redan existerande företag ofta är särskilt framgångsrika. I sin forskning belyser han även skillnader mellan små och stora företags ambitioner att tänka nytt och kommersialisera
sina innovationer.

Läs mer

 

torsdagen den 15 december 2011

Mera kärnkraft? Ny forskning visar vägen mot en långsiktig effektiv elproduktion

Rapport: ”Vägen till effektiva kärnkraftsinvesteringar” (Nuclear Capacity Auctions), IFN Working Paper nr 892, 2011.

Medverkande: Mats Gustavsson, vd Industrikraft och energiansvarig Boliden, Daniel Johansson, statssekreterare Näringsdepartementet, Torbjörn Wahlborg, Vattenfalls Sverigechef, Sven-Olof Fridolfsson och Thomas Tangerås, båda IFN-forskare,
Moderator: Martin Ådahl, FORES.

Sverige står vid ett vägskäl när det gäller den framtida elförsörjningen. Nästan halva Sveriges elproduktion kommer från ålderstigna kärnkraftverk som behöver bytas ut eller ersättas med annan produktion. Frågan om vilka som bör äga den framtida kärnkraftsproduktionen och hur marknaden kan öppnas upp för flera nya och alternativa ägare stod i fokus under ett välbesökt frukostseminarium på IFN torsdagen den 15 december.

Frågan om hur man kan få till stånd investeringar i ny produktionskapacitet, däribland kärnkraft, är av central betydelse för den framtida elförsörjningen. Thomas Tangerås och Sven-Olof Fridolfsson pekade i sin presentation på ett flertal utmaningar i samband med kärnkraftsinvesteringar. De föreslår att rätten att bygga och driva nya kärnkraftverk ska auktioneras ut i ett öppet anbudsförfarande där bolag konkurrerar om att få bygga och driva de nya svenska kärnkraftverken. Enligt forskarna ger riksdagens beslut att tillåta ny kärnkraftsbyggnation en möjlighet att bryta samägandet och att öppna för nya aktörer på marknaden. Målsättningen är att anbudsförfarandet ska välja ut de mest effektiva ägarna, samt att investeringar i ny kärnkraft ska äga rum om, och endast om, investeringarna är samhällsekonomiskt lönsamma.

Forskarnas rekommendationer och förslag kommenterades av en panel bestående av representanter för den elintensiva industrin, producenterna och regeringen. Därpå följde en diskussion med publiken och panelen som leddes av Martin Ådahl. Det blev bl.a. en intensiv diskussion om varför inte Vattenfall kan tänka sig att sälja en del av den befintliga marken till basindustrin om intresse för att investera i ny kärnkraft finns.

Läs mer

Aktuell forskare

Carl-Magnus Bjuggren

Forskningsområden: Arbetsmarknadsekonomi, familjeföretag och entreprenörskap.

Några av de frågor Carl-Magnus Bjuggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkas företagens produktivitet av anställningsskydd?
  • Hur påverkas löner och anställningstrygghet av familjeägande?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se