Årsbok 2011

Styrelsens arbete 2011

Under mina år som styrelseledamot i och ordförande för Svenskt Näringsliv kom jag nära näringspolitiken och företagandet runt om i Sverige. Det finns väldigt många företagsamma människor i vårt land!

Förutsättningarna för företagandet i vår alltmer konkurrensutsatta värld måste hela tiden debatteras, men mycket mer på saklig grund. Här har IFN en viktig roll att spela som forskningsinstitut och kunskapsförmedlare. När jag tillfrågades om att bli ordförande för institutets styrelse, var det därför ett lätt beslut att tacka ja. Jag är imponerad av vad Magnus och medarbetarna åstadkommer.

En grundförutsättning för ekonomisk utveckling är välfungerande marknader och ändamålsenliga regelverk i kombination med företagsamma individer. Att kunna analysera och förstå hur ekonomiska grundförutsättningar såsom bolagsägandeformer, skattesystem och kapitalförsörjning påverkar entreprenörskapet och den ekonomiska tillväxten blir därför allt viktigare. Här har IFN under året som gått bidragit med värdefull kunskap.

Utöver forskning kring hur olika institutioner och regelverk påverkar den entreprenörsdrivna ekonomiska tillväxten har institutets forskning även ökat kunskapen om den komplexa innovationsprocessen och dess betydelse för näringslivets förnyelse – från entreprenörens affärsidé och det växande gasellföretaget till att bygga internationellt ledande företag. IFN:s forskare har visat hur samspelet mellan produktiva entreprenörer, etablerade storföretag och riskkapitalister spelar en avgörande roll för att kommersialisera nya produkter och tjänster.

I tidigare forskning har entreprenören i hög grad setts som den som produktutvecklar idén och sedan kommersialiserar den. Men nu visar institutets forskning hur riskkapitalister, utöver det finansiella stödet, bidrar med strategiskt viktig kunskap som möjliggör företagets utveckling och expansion. Samtidigt har riskkapitalbranschen varit föremål för en intensiv samhällsdebatt under 2011, särskilt bolagens roll inom vård och skola. Det gör IFN:s forskning om såväl riskkapitalets samhällsekonomiska konsekvenser som offentligt finansierade tjänster än mer relevant och viktig.

Under året har IFN i samarbete med Ekonomihögskolan i Lund startat uppbyggandet av Knut Wicksells centrum för finansvetenskap med hjälp av ett långsiktigt stöd från Vinnova. Det nya centret medför att IFN kan satsa än mer på forskning om riskkapitalets samhällsekonomiska effekter på jobbskapande, produktivitet och FoU. Satsningen är också en möjlighet att öka intresset för den finansvetenskapliga forskningen bland studenter och attrahera nya talanger till en forskarkarriär. För som historien har visat fyller IFN också en viktig roll som plantskola för nya skickliga forskare. Genom att rekrytera nya medarbetare och stötta lovande forskare som vill fokusera på institutets forskningsområden säkerställer IFN en högkvalitativ näringslivsrelevant forskning inom det nationalekonomiska ämnet i Sverige.

För styrelsen är det av största vikt att IFN som näringspolitiskt inriktat institut bedriver en nationalekonomisk forskning av hög relevans för det svenska näringslivet. Näringslivet utvecklas ständigt, vilket också avspeglar sig i vår forskning genom nya frågeställningar och ny metodutveckling. Ett exempel är den svenska börsens betydelse för företagens kapitalförsörjning och hur den svenska modellen för bolagsstyrning påverkats av en global finansmarknad.

Under våren presenterade IFN ny forskning som tydligt visar hur den svenska börsen fortsätter att minska i betydelse genom att en allt mindre del av det svenska näringslivet utgörs av företag börsnoterade i Sverige. Tvärtemot vad många hävdat har den svenska ägarmodellen inte förändrats i riktning mot den anglosachsiska modellen med spritt ägande och ledningsstyre. Istället är det ägarmodeller utanför börsen som växt snabbast. Den policyrekommendation som ges utifrån forskningen är att lagstiftningen bör utformas på ett sådant sätt att den svenska modellen för bolagsstyrning stärks och inte undermineras av att vi på ett okritiskt sätt importerar delar av andra länders modeller.

Utöver att bedriva forskning av högsta kvalitet är det viktigt för styrelsen att institutets forskning aktivt och medvetet sprids utanför forskarsfären. Här spelar IFN en angelägen roll genom att verka för en initierad och kunskapsbaserad samhälls- och policydiskussion med bäring på näringslivets utveckling. Under 2011 har institutet genomfört denna uppgift framgångsrikt genom att medverka i och arrangera möten som samlat beslutsfattare från både näringslivet och politiken.

Institutets medarbetare har även anlitats som experter i olika utredningar och i media. Ett exempel är den forskningsrapport om hur incitamenten för investeringar på elmarknaden kan förbättras som institutets elmarknadsforskare skrev på uppdrag av Finansdepartementet. En hållbar och kostnadseffektiv energiförsörjning och elproduktion är en viktig fråga för det svenska näringslivet och särskilt för den elintensiva svenska industrin. IFN:s egna välbesökta policyseminarium om en ny ägarstruktur och marknad för den svenska framtida kärnkraftsproduktionen är ytterligare ett exempel på hur forskarna interagerar med sakkunniga, näringslivsledare och beslutsfattare för att fördjupa diskussionen och bredda kunskapen inom våra forskningsområden. Denna årsbok ger många fler exempel på hur IFN fyller en central roll för att utveckla och tillföra kunskap om näringslivets villkor inom såväl politiken och näringslivet som akademin.

Michael Treschow
Styrelsens ordförande

Aktuell forskare

Carl-Magnus Bjuggren

Forskningsområden: Arbetsmarknadsekonomi, familjeföretag och entreprenörskap.

Några av de frågor Carl-Magnus Bjuggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkas företagens produktivitet av anställningsskydd?
  • Hur påverkas löner och anställningstrygghet av familjeägande?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se