Årsbok 2012

Forskningsproduktionen vid IFN 2003–2012

Produktiviteten har ökat väsentligt under de senaste åren. Det gäller hur vi än mäter. Ökad produktivitet utan bibehållen eller höjd kvalitet har dock ett begränsat värde. Därför månar vi om att utvärdera även de kvalitativa aspekterna av forskningen. Ett viktigt mått i sammanhanget är hur ofta vi får artiklar publicerade i de högkvalitativa tidskrifter som får störst genomslag i forskarvärlden.

Nedan sammanfattar vi de kvantitativa och kvalitativa resultaten av vår forskning under 2012 och jämför dessa med tidigare år. Vi redovisar också hur vi går till väga för att genomföra utvärderingen.

 

Utgivning på engelska

I normalfallet redovisas den egna forskningen i form av uppsatser på engelska. Efter att en uppsats genomgått en första kvalitetsgranskning ges den ut i IFN:s Working Paperserie. Serien innehåller även uppsatser som utomstående forskare i huvudsak författar när de varit gästforskare vid IFN. I figur 1 anges antalet utgivna working papers åren 2003–2012. Antalet låg på 23–24 per år till och med 2005. Från 2006 ökade antalet utgivna working papers. År 2008 var ett absolut toppår i institutets historia med 56 utgivna working papers. Denna toppnotering kan dels förklaras av en generell produktivitetsökning som resultat av ett genomfört förnyelsearbete. Dels handlar det om en eftersläpningseffekt av ett fokus på att färdigställa ett antal påbörjade uppsatser. Åren 2009–2011 varierade antalet utgivna working papers mellan 35 och 40, medan antalet ökade kraftigt till 55 år 2012.
Fig1
 

Figur 1. Antal Working Papers utgivna vid IFN, 2003–2012.


Att mäta antalet forskningsuppsatser som publiceras utanför IFN:s egen serie är inte lika enkelt. Främst beror detta på att vetenskapliga publikationer kan ta sig olika former, men även på att det blir önskvärt att justera för om arbeten är ensamförfattade eller skrivna med kollegor utanför IFN etc. Ett första grovt mått erhålles genom en enkel summering av antalet publicerade tidskriftsartiklar och bokkapitel som givits ut i institutets digitala serie artiklar på engelska. Detta mått anges i figur 2 för tioårsperioden 2003–2012. Figuren redovisar även antalet artiklar på engelska korrigerade för medförfattare som inte är verksamma vid IFN. Antalet internationellt publicerade arbeten, med justering för externa medförfattare, låg i genomsnitt under tio per år till och med 2004, men har därefter stigit kraftigt till en nivå över 25 per år, för att landa på 32 för år 2012 (53 utan justering för externa medförfattare). Såväl med som utan författarjustering är antalet publiceringar år 2012 det högsta i IFN:s historia.
Fig2
Figur 2. Antal utgivna tidskriftsartiklar och bokkapitel på engelska, 2003–2012.


Figur 3 visar antalet publicerade referee-granskade tidskriftsartiklar med och utan justering för externa medförfattare. Även här ser vi en kraftig ökning under senare år. 2012 publicerades 46 tidskriftsartiklar (28 med justering för externa medförfattare), vilket t.o.m. är något bättre än det tidigare toppåret 2009. Eftersom det finns en betydande eftersläpning från att en artikel blir accepterad för publicering till att den sedan ges ut är antalet accepterade artiklar ett bättre mått på forskningsproduktiviteten under ett visst år. Från och med 2006 samlas denna information in och publiceras fortlöpande på IFN:s webbplats. År 2012 antogs 39 artiklar och bokkapitel för publicering.

Fig3
Figur 3. Antal artiklar i referee-granskade tidskrifter, 2003–2012.


Måtten ovan fångar olika aspekter av den kvantitet forskning som producerats vid IFN. Men de fångar kvalitetsaspekter enbart i begränsad utsträckning. Det är stora kvalitetsskillnader mellan olika tidskrifter och det är ett viktigt mål för IFN:s forskare att publicera sina arbeten i så högkvalitativa tidskrifter och bokserier som möjligt. Med enstaka undantag gäller att forskning som publiceras i ämnets topptidskrifter får ett mångdubbelt större genomslag än forskning som ges ut i mer undanskymda publikationer. För att ta hänsyn till publikationernas kvalitet har vi utvecklat ett internt poängsystem, vilket redovisas i bilagan på sidan 73.

Figur 4 visar antalet kvalitets- och författarjusterade publiceringspoäng. Här ser vi en ökning i utfallet för denna avgörande aspekt av forskningen under senare år. Den kvalitets- och författarjusterade publiceringspoängen för 2012 uppgår till 101 (131 poäng utan författarjustering), vilket även det är en toppnotering.
Fig4
Figur 4. Antal publiceringspoäng baserat på IFN:s poängskala, 2003–2012.

 

IFN:s forskare publicerar även böcker och avhandlingar – se tabell 1. Under 2012 publicerades 14 böcker och avhandlingar, vilket är det största antalet någonsin. Bland annat utkom tre doktorsavhandlingar skrivna av IFN-forskare och tre internationella volymer med IFN-forskare som redaktörer.

Tabell 1. Böcker och avhandlingar skrivna IFN-forskare, 2005–2012.

  2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Böcker på engelska 1     2 4 3 2 4
Antologier på engelska 1 2 3 3 2 2 1 3
Böcker på svenska   1 2 1   1   4
Antologier på svenska 1 1 1 1 2 1 1 3
Totalt 3 4 6 7 8 7 4 14

 

 

 

 

 

Utgivning på svenska

Eftersom den akademiska ”tredje uppgiften”, dvs. att kommunicera sin forskning även utanför forskarsamhället, numera explicit ingår i IFN:s verksamhet har publikationer på svenska en väsentlig betydelse. I de flesta fall skriver forskarna artiklar för svenskspråkiga tidskrifter som Ekonomisk Debatt, Ekonomiska Samfundets Tidskrift och Arbetsmarknad & Arbetsliv, men skrivandet kanaliseras även genom samlingsvolymer, expertrapporter, utredningar och böcker. Ofta handlar det om att popularisera egen och andras forskning. Ett annat viktigt inslag är att på forskningsbasis analysera frågor av hög ekonomisk-politisk relevans. Vi ger ut dessa arbeten i institutets serie artiklar på svenska. Under 2012 innehöll denna serie 33 artiklar. Detta är ett rekordstort antal och näst intill en fördubbling jämfört med föregående år. En delförklaring till det stora antalet är att tre svenska antologier med IFN-forskare som redaktörer utkom under året och i dessa finns flera IFN-bidrag. Till detta kan läggas fyra böcker på svenska inklusive Assar Lindbecks uppmärksammade självbiografi Ekonomi är att välja.

För att på ett tydligt sätt samla uppsatser med stor relevans för aktuella näringslivsrelaterade frågeställningar – skrivna på svenska eller engelska – startades 2006 en ny skriftserie kallad IFN Policy Papers. I denna serie utkom sju arbeten.

Våren 2007 startades en skriftserie med rubriken Forskningsöversikter. Där samlar vi kortare och längre rapporter som ger en översikt av forskningsläget på för IFN centrala områden. Översikterna ska vara författade av IFN-forskare. De kortare bidragen har i regel tidigare publicerats i IFN:s Nyhetsbrev. Övriga forskningsöversikter är ofta resultatet av de enskilda forskarnas samarbeten med myndigheter och andra uppdragsgivare. Under 2012 utkom fem längre och två kortare översikter. 

För att ytterligare synliggöra insatser inom ramen för den tredje uppgiften listas numera också populärvetenskapliga artiklar och recensioner i tidskrifter som Balans, Respons, Arena osv. Under 2012 publicerade IFN:s forskare sju sådana artiklar.

Fig5
Figur 5. Antal arbeten i IFN:s sera med svenska artiklar, 2003–2012.

IFN:s forskare deltar också i betydande grad i samhällsdebatten med egna inlägg i dagspress och andra tidningar. Totalt 24 debattartiklar publicerades under 2012, bl.a. sju bidrag på DN Debatt och sex i Svenska Dagbladet 2011 var antalet 20. För en genomgång av IFN-forskarnas närvaro på DN Debatt jämfört med andra akademiskt verksamma ekonomer hänvisas till sammanställningen på sid. 116.

 

Aktuell forskare

Carl-Magnus Bjuggren

Forskningsområden: Arbetsmarknadsekonomi, familjeföretag och entreprenörskap.

Några av de frågor Carl-Magnus Bjuggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkas företagens produktivitet av anställningsskydd?
  • Hur påverkas löner och anställningstrygghet av familjeägande?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se