Årsbok 2012

”En aktör med starkt förtroende”

Att göra forskningsresultat tillgängliga för personer utanför forskarvärlden är en prioriterad del av IFN:s verksamhet. Det långsiktiga målet är att vara en aktör med starkt förtroende hos ledande beslutsfattare, experter och opinionsbildare.

IFN:s kommunikation styrs främst av nya resultat inom forskningen och inte av debattens svängningar. Utifrån detta är det IFN:s strävan att hitta former för kommunikation som möjliggör resonemang och dialog. Personliga möten med experter, seminarier för en initierad publik och nyhetsbrev med artiklar, referat och intervjuer är exempel på kanaler och forum som prioriteras för att sprida forskningen och göra den tillgänglig.

Grunden för institutets aktiviteter är alltid gedigen forskning. De journalister, politiker och experter som söker sig till IFN kan därför vara säkra på att resultat och slutsatser bottnar i kvalitetssäkrade studier.

 
Publika aktiviteter


29 mars

Bör staten maximera lycka?

Bok: Wellbeing and the Size of Government, (IEA, 2012) av ChristianBjørnskov.

Medverkande: nationalekonom Christian Bjørnskov, Århus universitet, Rebecka Carlsson, språkrör för Grön Ungdom och forskningsassistent Filip Fors, Umeå universitet.

De flesta människor strävar efter att vara lyckliga. Innebär det att staten kan och bör försöka öka lyckan i samhället? Vissa ifrågasätter ett ensidigt fokus på BNP-tillväxt. Även om materiellt välstånd är viktigt kan det finnas andra mål som är nog så viktiga att slå vakt om, exempelvis hälsa, god miljö och lycka.

Christian Bjørnskov menade att staten varken kan eller bör försöka öka lyckan i samhället via politiken. Han lyfte fram, utifrån sin egen forskning, flera svårigheter med att staten via politiken försöker göra just detta. Enligt honom är statens möjlighet att påverka lycka starkt begränsad. Dessutom är det svårt att veta vad som gör medborgarna lyckliga.

Filip Fors å sin sida menade att lycka och livstillfredsställelse är viktiga och relevanta frågor för socialpolitiken. Om politiker bryr sig om medborgarnas välfärd bör de också bry sig om deras lycka. Något som Filip saknade i den nuvarande lyckoforskningen är frågan om de framtida generationernas lycka.

Rebecka Carlsson föreslog i sitt inlägg att samhällets, ekonomins och politikens gemensamma mål ska vara att skapa välmående, för alla och för alltid. I stället för att mäta BNP vill hon se nya välfärdsmått.

En intensiv diskussion leddes på seminariet av Sanna Rayman, Svenska Dagbladet. Det gällde bland annat kopplingen mellan tillväxt och lycka och uppfattningen att lycka i form av välbefinnande och livstillfredsställelse i västvärlden inte längre ökar över tid eller med inkomster över en viss nivå (den s.k. Easterlinparadoxen från 1974). Christian Bjørnskov förklarade att senare forskning, bland annat av Betsey Stevenson, visar att detta inte stämmer, varken inom eller mellan länder.

Läs mer

 

3 april

Riskkapitalbolag och beskattning: Bör ränteavdragen slopas?

Medverkande: Krister Andersson, skattesakkunnig på Svenskt Näringsliv, Ingemar Hansson, generaldirektör för Skatteverket, Sven-Olof Lodin, professor emeritus i finansrätt och Marie Reinius, vd för Svenska Riskkapitalföreningen.

Riskkapitalbolagens vinster och investeringar i välfärdssektorn har gett upphov till en intensiv samhällsdebatt om företagsbeskattning och ränteavdragens utformning. För att öka kunskapen och fördjupa diskussionen om de ekonomiska och juridiska aspekterna kring riskkapitalinvesteringar och hur ränteavdragsregler bör utformas bjöd IFN och Knut Wicksells Centrum för Finansvetenskap in till ett frukostseminarium. Det fullsatta seminariet inleddes med två forskarpresentationer: ekon.dr i nationalekonomi, Joacim Tåg, IFN, samt Axel Hilling, docent i handelsrätt och forskare vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. 

Det har framförts kritik mot att riskkapitalbolag tjänar pengar på andras, bland annat skattebetalarnas, bekostnad. Joacim Tåg presenterade aktuell forskning kring frågan om riskkapitalbolagen förhandlar till sig värde på bekostnad av de anställda, de framtida ägarna (genom att agera kortsiktigt) eller skattebetalarna. 

När det gäller de två första grupperna finns det inga tecken på att riskkapitalbolagen tjänar pengar på deras bekostnad. När det gäller skattebetalarna har forskningen visat att skattefördelar leder till högre uppköpspris, vilket gör att det främst är säljarna som vinner på skattefördelarna. Joacim Tåg avslutade med två tydliga policyrekommendationer: begränsa ränteavdrag för lån, men begränsa inte ägarformen.

En stor del av diskussionen kom att kretsa kring Finansdepartementets nya förslag om att förhindra en alltför aggressiv skatteplanering genom en begränsning av ränteavdragen för riskkapitalbolagen. Den huvudkritik som framfördes av såväl paneldeltagarna som delar av publiken handlade om att rättstillämpning blir subjektiv och väldigt svår att förutsäga i och med att det blir Skatteverket som avgör vilka ränteavdrag som är affärsmässiga eller inte.

Läs mer

 

16 maj

Global Award for Entrepreneurship Research: Prisutdelning

Den 16 juni mottog Steven Klepper 2011 års Global Award for Entrepreneurship Research i samband med världskonferensen International Council for Small Business, ICSB. Prisutdelare var H.K.H. prins Daniel. Medverkade gjorde även prisets donator Rune Andersson, Mellby Gård AB.

– När jag var ung forskare under sent 1960-tal och tidigt 70-tal hörde man aldrig ordet entreprenör nämnas. Det var helt enkelt inget karriäralternativ. Allt handlade om att bli anställd i ett storföretag som GM eller IBM, och jobba sig uppåt. Var de nya företagen skulle komma ifrån var det ingen som diskuterade. De togs för givna. I dag är situationen den omvända. Studenter drömmer om en entreprenöriell karriär, sade Steven Klepper i sitt tacktal.

Klepper är professor i nationalekonomi vid Carnegie Mellon University, Pittsburgh, USA, och har i sin forskning intresserat sig för branschers utveckling över tid och vilka faktorer som är avgörande för näringslivets förnyelse och utveckling. Den 18 juni, på konferensens tredje dag, höll Klepper sin prisföreläsning med rubriken ”Nano-economics, Spinoffs, and the Wealth of Regions”. Han förklarade skillnader i hur företagen satsar på innovation, vad dessa satsningar innehåller samt hur framgångsrika de blir. Kleppers resultat pekar på vikten av att nya företag kommer in i etablerade branscher och ser till att de förnyas. Enligt Klepper är entreprenörens bakgrund en avgörande faktor för att lyckas, vilket framgår av att ”spin-offs” från redan existerande företag ofta är särskilt framgångsrika. I sin forskning belyser han även skillnader mellan små och stora företags ambitioner att tänka nytt och kommersialisera
sina innovationer.

Läs mer

 

9 oktober

Bättre folkhälsa med minskad inkomstspridning?

Bok: Blir vi sjuka av inkomstskillnader?

Medverkande: Författarna och IFN-forskarna Andreas Bergh, Therese Nilsson och Daniel Waldenström. 
I panelen ingick även Ulf Kristersson, socialförsäkringsminister, Johan Fritzell, professor i sociologi, samt Lars Trägårdh, professor i historia. Journalisten Cecilia Garme var moderator. Moderator: Martin Ådahl, FORES.

Ett frukostseminarium arrangerades i samarbete med Studentlitteratur kring boken Blir vi sjuka av inkomstskillnader?. Seminariet utmynnade i en diskussion om problemen med att tolka fakta, vad ojämlikhet egentligen är, behovet av vidare forskning på området och vad politikerna kan göra för att fler människor ska få förutsättningar att leva ett bättre liv.

Johan Fritzell och Lars Trägårdh berömdeboken för dess ambitiösa genomgång av tillgänglig forskning. Ulf Kristersson å sin sida förklarade att han bland annat drog slutsatsen att ”inkomst för arbete är viktigt och att det därför är centralt att man underlättar för människor att få arbete”.

Tesen om ojämlikhetens negativa hälsoeffekter har inspirerat till en stor mängd studier, konstaterar författarna Bergh, Nilsson och Waldenström i sin bok. Fortfarande kvarstår dock en rad frågor: ”Syftet med boken är att återge vad vi anser är det aktuella forskningsläget kring sambandet mellan ojämlikhet och hälsa. Särskilt viktigt är att ge läsaren insikt i hur svårt det är att fastställa om ojämlikhetseffekten existerar och hur stor den är i förhållande till andra hälsopåverkande faktorer.” 

Bland bokens återkommande resultat är att inkomstnivå har större inverkan på hur folk mår än ojämlikhetseffekten. ”Politiska åtgärder som syftar till att förbättra folkhälsan har därmed förmodligen störst chans att bli lyckosamma om insatserna riktas in på samhällets svagare grupper. I Sverige brukar exempelvis flerbarnstillägget anses vara ett sätt att med ganska stor träffsäkerhet förbättra levnadsstandarden för nyckelgrupper där detta gör stor nytta på marginalen”, menar författarna.

Läs mer

 

16 augusti, 17 september, 8 november, 15 november och 4 december

Samarbete som främjar en seriös samhällsdebatt

Vad avgör vem som vinner USA:s presidentval? – om valkampanjernas betydelse för utgången av valet var titeln på ett seminarium som samarrangerades med FORES den 16 augusti.

Ett par veckor efter att republikanernas och demokraternas konvent i USA avslutats, dvs. i mitten av september, kan man i stort lita på det valresultat som opinionsundersökningarna förutspår, förklarade professor Robert S. Erikson från Columbia University.

Professor Erikson förklarade på seminariet, som hölls i Stockholm, att i början av valåret kan ekonomin säga mer om valutgången än opinionsundersökningar. Under tiden fram till valet avtar dock ekonomins betydelse i jämförelse med opinionsundersökningars träffsäkerhet. En ekonomisk kris kan dock påverka valutgången.

Personvalssystemet – ett meningslöst kryssande? var titeln på ett seminarium som arrangerades av SNS den 17 september. IFN-forskarna Olle Folke och Johanna Rickne har studerat hur personval påverkar partiernas nomineringsprocesser.

Sedan valet 1998 finns möjligheten att kryssa en specifik kandidat på valsedeln. Men spelar personvalssystemet någon roll i svensk politik? Medverkande vid seminariet var även Sven-Erik Bucht, socialdemokratisk riksdagsledamot, Svend Dahl, fil. dr i statsvetenskap, Peder Nielsen, fil.dr i statsvetenskap och biträdande kanslichef vid Konstitutionsutskottet i riksdagen samt Anne-Marie Pålsson, docent i nationalekonomi och tidigare riksdagsledamot.

Det svenska industrisamhället har övergått i en tjänsteekonomi. Detta har IFN tagit fasta på i programmet Tjänstesektorns ekonomi.

Som en del av forskningsprogrammet har IFN under 2012 inlett ett samarbete med SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle. Inom ramen för detta samarbete arrangerade SNS under hösten tre seminarier: Offentlig upphandling från forskningens horisont, Vad säger brukarnöjdhet om kvalitet i välfärdstjänster? samt Lyfter friskolorna svenska elever?

Den 8 november var det upphandling inom den offentliga sektorn som skärskådades. En rapport presenterades: ”Offentlig upphandling från forskningens horisont”.

Den 15 november var ämnet kvalitén i välfärdstjänster. IFN-forskaren Henrik Jordahl, som leder det gemensamma välfärdsprojektet, ledde även samtalet under det två timmar långa seminariet. Övriga deltagare som bland annat diskuterade kvalitet och mätbarhet var Lena Freiholtz, kvalitetschef Carema, Ingela Gullberg, kvalitetschef Academedia, Marianne Lidbrink, utredare Enheten för öppna jämförelser, Socialstyrelsen, Anders Norrlid, kanslichef Rådet för främjande av kommunala analyser och Gunilla Söderström, forskningsansvarig Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad.

På seminariet diskuterades bland annat villkor för att det ska vara lönsamt för privata utförare att satsa på brukarnöjdhet. Publiken fick också ta del av flera exempel på nöjdhetsmätningar, varvid flera talare betonade att olika användningsområden ställer olika krav på mätningars utformning. Mätningar som ska fungera som beslutsstöd för brukarna inom ett valfrihetssystem behöver se annorlunda ut än mätningar som en kommun kan använda för att kontrollera de olika utförarnas prestationer.

Den 4 december var det dags för ett SNS/IFNseminarium om skolan. Forskarna Mikael Lindahl och Anders Böhlmark har funnit positiva effekter av friskolereformen: ”Genomsnittsresultatet förbättras i kommuner med högre friskoleandel. Förbättringarna omfattar både elever i kommunala skolor och friskolor”. Den till IFN affilierade forskaren Jonas Vlachos var inbjuden att kommentera rapporten.

Aktuell forskare

Niclas Berggren

Forskningsområden: Institutionell och politisk ekonomi; tillit, tolerans och religion; skönhetens betydelse i politiken.

Några av de frågor Niclas Berggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkar t.ex. tillit, tolerans och religion ekonomins funktionssätt?
  • Finns det ett samband mellan graden av marknadsekonomi och sociala variabler (som tillit och tolerans)?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se