Årsbok 2012

Nyfikenhet är nyckeln

Med nyfikenhet som drivkraft kan mycket uträttas. Nyfikenhet driver oss att fråga varför och ta reda på hur något kan göras annorlunda. Nyfikenhet gör att vi ifrågasätter sakernas tillstånd och ständigt tänjer på gränser. Nyfikenhet driver utvecklingen framåt.

Den som är nyfiken erkänner villigt att han eller hon inte vet allt men att sanningen bör sökas med olika metoder inom skilda discipliner. I denna grupp finner vi forskarna på IFN. De förenas av övertygelsen att nationalekonomisk metod är ett kraftfullt verktyg för att förstå samhället. Deras forskning ger oss insikter om sakförhållanden och möjligheter så att beslutsfattare kan fatta informerade val. Forskningsresultaten ger alla tillfälle att lära vad som blev bra och vad som blev mindre bra. Se saken från olika utgångspunkter. Tänka i nya banor och kanske även ändra ståndpunkt.

IFN är en plattform för och ett nätverk av forskare inom nationalekonomi. Här föds idéer och ges förutsättningar för kunskapsförmedling inom denna disciplin. Något som är centralt i dagens komplexa värld där det krävs utredande underlag för att rätt kanalisera både utvecklingskraft och omställningsförmåga. Utan sådana underlag har vi svårt att delta i och bidra till utvecklingen i dagens föränderliga värld.

IFN är också en plantskola för forskare som efter en tid går vidare till centrala befattningar i akademi, näringsliv och offentlig administration. Faktum är att Lars Nabseth, Åke Ortmark, Bengt Rydén och många fler inflytelserika svenskar varit forskare på IFN eller Industriens Utredningsinstitut (IFN:s föregångare) under någon del av sina karriärer. Och de ingår fortfarande i IFN:s alumninätverk. Här finns ovärderlig kunskap från i går, i dag och om i morgon.

IFN är något så ovanligt som ett svenskt privat forskningsinstitut. I grunden spelar det inte någon roll hur forskningen finansieras, av privata eller offentliga finansiärer. Mångfalden är det viktiga, att forskning i Sverige finansieras på olika sätt. Pluralism skapar en dynamik och ett klimat som gynnar framväxten av olika infallsvinklar och ett obegränsat antal idéer. Fungerande marknadskrafter är en grundförutsättning för ekonomisk utveckling men även relevant forskning. Konkurrens gör att agnar skiljs från vetet. Att den forskning man bedriver efterfrågas.

Det är svårt att inte bli imponerad av IFN. Här finns en struktur för nationalekonomisk forskning av högsta akademiska kvalitet. En struktur som stöttar men inte styr, vilket i mångt och mycket är nyckeln till institutets framgångar. Konceptet är i princip detsamma för Svenskt Näringsliv, som är huvudman för IFN:s verksamhet: man ”stöttar men inte styr”. Näringslivsperspektivet ligger dock i organisationens ryggrad. Det utgör en hörnpelare i forskningen. Ett av fyra forskningsprogram handlar om just entreprenörskapets ekonomi. En frågeställning som behöver föras upp än högre på den politiska agendan. ”Sverige har en grundläggande styrka, men vår egen ekonomiska historia visar att vi också är sårbara. Vårt beroende av några få framgångsrika exportföretag är stort. Vi måste få fler företag som vågar växa”, skriver Globaliseringsrådet i sin slutrapport.

Sverige kan och behöver definitivt bli bättre på att skapa förutsättningar för att fler ska bli företagare och att fler företag grundas. Vi är förhållandevis duktiga på att alstra innovationer men sämre på att kommersialisera dem. Det gäller därför att inse vilka hindren är för företagandets vidareutveckling. Varför startas det inte fler framgångsrika svenska företag? Det är här IFN:s forskning kommer in i bilden, för att tydliggöra flaskhalsar och klargöra förutsättningar för förändring.

Välfärdssektorn är ett område där IFN under det gångna året på ett förtjänstfullt sätt initierat forskning för att ta fram mätverktyg att bedöma kvalitet och produktivitet. Denna forskning sker bland annat i samarbete med Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS).

Under lång tid var det tabu att ens tänka tanken om företagande inom välfärdssektorn. I dag ser det annorlunda ut. Förutsättningarna för välfärdstjänsterna debatteras nu flitigt. Studier av sambanden mellan å ena sidan konkurrens och privatiseringar och å andra sidan tjänsternas kvalitet och kostnader är en central del av IFN:s forskningsprogram. Denna forskning är i högsta grad framåtsyftande och ett väsentligt bidrag till samhällsdebatten. Det senare är ett uttalat mål för IFN:s verksamhet. IFN ska dessutom se till att forskningsresultaten sprids utanför den närmaste forskarkretsen. Även denna uppgift klarar IFN-forskarna galant. Ett talande bevis för detta är alla de debattinlägg som publicerats under året samt de många ledarskribenter som använt IFN-forskning som bakgrundsfakta för sin argumentation.

Under min tid som styrelseordförande har det skapats fler friheter och färre monopol i det svenska samhället. Det är en positiv utveckling. Vi har blivit mer toleranta och insett att det finns fler än ett sätt att lösa problem. Med detta har forskningens betydelse växt. Inte minst ekonomisk forskning inom ramen för IFN.

Michael Treschow
Styrelsens ordförande

Aktuell forskare

Niclas Berggren

Forskningsområden: Institutionell och politisk ekonomi; tillit, tolerans och religion; skönhetens betydelse i politiken.

Några av de frågor Niclas Berggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkar t.ex. tillit, tolerans och religion ekonomins funktionssätt?
  • Finns det ett samband mellan graden av marknadsekonomi och sociala variabler (som tillit och tolerans)?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se