Årsbok 2005/2006

Forskningen i sammandrag

En utvärdering av forskningen vid IFN visar att produktiviteten ökat väsentligt under 2006. Det gäller oavsett om vi mäter antalet Working Papers, artiklar eller bokkapitel publicerade i svenska och internationella tidskrifter.

Ökad produktivitet utan bibehållen eller ökad kvalitet har dock ett begränsat värde. Därför månar vi om att utvärdera även de kvalitativa aspekterna av forskningen. Ett viktigt mått i sammanhanget är att utvärdera hur ofta vi publiceras i de högkvalitativa tidskrifter som har störst genomslag i forskarvärlden.

Nedan sammanfattar vi de kvantitativa och kvalitativa resultaten av vår forskning under 2006. I sammanhanget redovisar vi också hur vi går till väga för att genomföra utvärderingen.

 

Utgivning på engelska

I normalfallet redovisas den egna forskningen i form av uppsatser på engelska. Efter att en uppsats genomgått en första kvalitetsgranskning ges den ut i IFN:s Working Paper-serie. Serien kan även innehålla uppsatser som gästforskare i huvudsak författat vid sin vistelse vid IFN. I figur 1 anges antalet Working Papers som givits ut under åren 2000–2006. Antalet har varierat mellan 19 och 24 per år fram till 2005. Under 2006 ökade antalet utgivna Working Papers till 29, vilket är ca 30 procent över den tidigare genomsnittliga nivån under 2000-talet.


Figur 1.    Antal Working Papers utgivna vid IFN, 2000-2006.



Vid utvärderingen av antalet publicerade forskningsarbeten finns inget entydigt mått; detta eftersom publikationer kan ta sig olika former, arbeten kan vara ensamförfattade eller skrivna med kollegor utanför IFN etc. Ett första grovt mått erhålles genom en enkel summering av antalet publicerade tidskriftsartiklar och bokkapitel som givits ut i institutets digitala engelska särtrycksserie. Detta anges i figur 2 för perioden 2000–2006. Figuren redovisar även antalet sådana särtryck korrigerade för huruvida någon eller några av författarna inte är verksamma vid IFN. Antalet internationellt publicerade arbeten låg i genomsnitt på ca 11 t o m 2004, men har stigit kraftigt de senaste två åren och var 28 år 2006 (nästan 20 med justering för externa medförfattare).


Figur 2. Antal utgivna tidskriftsartiklar och bokkapitel på engelska, 2000-2006.

 

Figur 3 visar antalet publicerade referee-granskade tidskriftsartiklar med och utan justering för externa medförfattare. Även här ser vi en ökning under senare år. 2006 publicerade institutets forskare sammantaget 19 tidskriftsartiklar (14,3 med justering för externa medförfattare), vilket är en klar uppgång från de första åren under 2000-?talet då antalet i genomsnitt låg på ca 10 (7,7 med författarjustering). Eftersom det finns en betydande eftersläpning mellan att en artikel blir accepterad för publicering och när den sedan ges ut, kan ett bättre mått på den samtida forskningsproduktiviteten vara antalet accepterade artiklar under ett visst år. Fr o m 2006 samlas denna information in och publiceras fortlöpande på IFN:s hemsida. År 2006 antogs 23 artiklar för publicering (17,9 med författarjustering).


Figur 3. Antal artiklar i referee-granskade tidskrifter, 2000-2006.

 

Måtten ovan fångar olika aspekter av den kvantitet forskning som producerats vid IFN. Men de fångar kvalitetsaspekten enbart i begränsad utsträckning. Det är stora kvalitetsskillnader mellan olika tidskrifter och det är ett viktigt mål för IFN:s forskare att publicera sina arbeten i så högkvalitativa tidskrifter och bokserier som möjligt. För detta ändamål har vi utvecklat ett internt poängsystem, vilket redovisas i bilagan på sidan 37.


Figur 4. Antal publiceringspoäng baserat på IFN:s poängskala, 2000-2006.

 

Figur 4 visar antalet kvalitets- och författarjusterade publiceringspoäng. Här ser vi en ökning i utfallet för denna mycket viktiga aspekt av forskningen under senare år. 2005 och 2006 producerade institutets forskare sammantaget 40 respektive 65 kvalitets- och författarjusterade publiceringspoäng, vilket är en klar uppgång från de första åren under 2000-talet då poängantalet i genomsnitt låg på ca 30.

Även om det i forskarvärlden finns delade meningar om kvaliteten på olika forskningstidskrifter så råder det samsyn om att några tidskrifter står i viss särklass. Ofta talas om ”topp-4” och med detta menas allmäntidskrifterna American Economic Review, Econometrica, Journal of Political Economy och Quarterly Journal of Economics. På senare år har begreppet ”topp-5” etablerats, vilket innebär att Review of Economic Studies adderats till listan av absoluta topptidskrifter. I takt med den hårdnande globala konkurrensen och den snabba ökningen i antalet akademiska nationalekonomer i världen har det blivit mycket svårt att publicera i dessa tidskrifter. År 2006 publicerades totalt fyra artiklar i ”topp-4” där åtminstone en av författarna hade sin huvudhemvist vid en svensk akademisk institution. IFN-forskare medverkade i tre av de fyra artiklarna (Henrik Horn, Assar Lindbeck och Yves Zenou).

Det bör dock noteras att den förbättrade kvalitets- och författarjusterade forskningsproduktion som figur 4 illustrerar framför allt förklaras av en ökning av artiklar i ledande tidskrifter inom våra kärnområden, vilket är i linje med vår målsättning att säkerställa högkvalitativ forskning inom just dessa områden.

Det förtjänar också att nämnas att det under 2006 publicerades två internationella volymer på ledande akademiska förlag där IFN-forskare var redaktörer. Lars Oxelheim var redaktör för boken Corporate and Institutional Transparency for Economic Growth in Europe (Oxford och New York: Elsevier) och Henrik Horn (tillsammans med Peter C. Mavroides) var redaktör för boken The WTO Case Law of 2003 (Cambridge, UK: Cambridge University Press).

 

Utgivning på svenska

Eftersom den akademiska ”tredje uppgiften”, dvs att kommunicera sin forskning även utanför forskarsamhället, numera explicit ingår i IFN:s verksamhet, är även publikationer på svenska väsentliga. I de flesta fall sker detta genom att forskarna skriver uppsatser som publiceras i svenskspråkiga tidskrifter som Ekonomisk Debatt och Ekonomiska Samfundets Tidskrift, men det sker också genom medverkan i samlingsvolymer, expertrapporter till utredningar och böcker. Det handlar ofta om popularisering av egen och andras forskning, men också om att på forskningsbasis göra analyser av frågor av hög ekonomisk-politisk relevans. Dessa arbeten ges ut i institutets svenska särtrycksserie. Under 2006 utgavs 13 särtryck på svenska. Som framgår av figur 5 är detta en kraftig ökning jämfört med tidigare år under 2000-talet.


Figur 5. Antal arbeten i IFN:s svenska särtrycksserie, 2000-2006.

 

En av IFN:s forskare, Anna Sjögren, var också en av fyra författare till boken Fritt inträde? Ungdomars och invandrades väg till det första arbetet (Välfärdsrådets rapport 2006, Stockholm: SNS Förlag).

Professor Lars Oxelheim fungerade för nionde året i rad som en av redaktörerna för en bok i serien Europaperspektiv utgiven av Santérus förlag. För serien ansvarar universitetens nätverk för Europaforskning. Titeln den här gången var En gränslös europeisk arbetsmarknad?

För att ytterligare synliggöra insatser inom ramen för den tredje uppgiften listas numera också populärvetenskapliga artiklar skrivna i tidskrifter som Axess, Magasinet Neo, Arena osv. Under 2005 och 2006 publicerade IFN:s forskare en respektive fyra sådana artiklar.

Slutligen förtjänar det att nämnas att vi för att skapa en naturlig kanal för uppsatser med stor relevans för aktuella näringslivsrelaterade frågeställningar – skrivna på svenska eller engelska – startat en ny skriftserie kallad IFN Policy Papers. I denna serie utkom tio arbeten under 2006.

Aktuell forskare

Niclas Berggren

Forskningsområden: Institutionell och politisk ekonomi; tillit, tolerans och religion; skönhetens betydelse i politiken.

Några av de frågor Niclas Berggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkar t.ex. tillit, tolerans och religion ekonomins funktionssätt?
  • Finns det ett samband mellan graden av marknadsekonomi och sociala variabler (som tillit och tolerans)?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se