Årsbok 2009

Forskningsproduktionen vid IFN 2000–2009

En utvärdering av forskningen vid IFN visar att produktiviteten ökat väsentligt under de senaste åren. Det gäller oavsett om vi mäter antalet Working Papers, artiklar eller bokkapitel publicerade i svenska och internationella tidskrifter.

Ökad produktivitet utan bibehållen eller ökad kvalitet har dock ett begränsat värde. Därför månar vi om att utvärdera även de kvalitativa aspekterna av forskningen. Ett viktigt mått i sammanhanget blir att utvärdera hur ofta vi får artiklar publicerade i de högkvalitativa tidskrifter som får störst genomslag i forskarvärlden.

Nedan sammanfattar vi de kvantitativa och kvalitativa resultaten av vår forskning under 2009 och jämför dessa med tidigare år. Vi redovisar också hur vi går till väga för att genomföra utvärderingen.

 

Utgivning på engelska

I normalfallet redovisas den egna forskningen i form av uppsatser på engelska. Efter att en uppsats genomgått en första kvalitetsgranskning ges den ut i IFN:s Working Paper-serie. Serien kan även innehålla uppsatser som gästforskare i huvudsak författat under sin vistelse vid IFN. I figur 1 anges antalet Working Papers som givits ut åren 2000–2009. Antalet varierade mellan 19 och 24 per år fram till 2005. År 2006 ökade antalet utgivna Working Papers till 29 och ökningen fortsatte under 2007 då 40 Working Papers gavs ut. År 2008 var ett absolut toppår i institutets historia med 56 utgivna Working Papers. Denna toppnotering kan dels förklaras av en långsiktig produktivitetsökning från de senaste årens organisationsförändringar. Dels handlar det om en eftersläpningseffekt i form av att ett antal tidigare påbörjade uppsatser kunde färdigställas relativt snabbt i det mer produktiva arbetsklimatet. År 2009 var antalet utgivna Working Papers 35, vilket torde ligga relativt nära det högre genomsnitt som kommer att stabiliseras efter den genomförda omorganisationen.


Figur 1. Antal Working Papers utgivna vid IFN, 2000–2009.

Att mäta antalet forskningsuppsatser som publiceras utanför IFN:s egen serie är inte lika enkelt. Främst beror detta på att vetenskapliga publikationer kan ta sig olika former, men även på att det blir önskvärt att justera för om arbeten är ensamförfattade eller skrivna med kollegor utanför IFN etc. Ett första grovt mått erhålles genom en enkel summering av antalet publicerade tidskriftsartiklar och bokkapitel som givits ut i institutets digitala engelska särtrycksserie. Detta mått anges i figur 2 för perioden 2000–2009. Figuren redovisar även antalet engelska särtryck korrigerade för medförfattare som inte är verksamma vid IFN. Antalet internationellt publicerade arbeten låg i genomsnitt på ca elva t.o.m. 2004, men har stigit kraftigt de senaste fyra åren och uppgick till 46 år 2009 (31 med justering för externa medförfattare).


Figur 2. Antal utgivna tidskriftsartiklar och bokkapitel på engelska, 2000–2009.

Figur 3 visar antalet publicerade refereegranskade tidskriftsartiklar med och utan justering för externa medförfattare. Även här ser vi en kraftig ökning under senare år. År 2008 publicerade institutets forskare sammantaget 41 tidskriftsartiklar (28 med justering för externa medförfattare), vilket är tre till fyra gånger fler jämfört med de första åren under 2000-talet då antalet i genomsnitt låg på ca tio (knappt åtta med författarjustering). Eftersom det finns en betydande eftersläpning från att en artikel blir accepterad för publicering till att den sedan ges ut är antalet accepterade artiklar ett bättre mått på forskningsproduktiviteten under ett visst år. Från och med 2006 samlas denna information in och publiceras fortlöpande på IFN:s hemsida. År 2009 antogs 44 artiklar för publicering, en höjning från 33 artiklar år 2008. Detta indikerar en fortsatt hög publiceringstakt under 2010–2011.

 


Figur 3. Antal artiklar i referee-granskade tidskrifter, 2000–2009.

Måtten i figur 3 fångar olika aspekter av den kvantitet forskning som producerats vid IFN. Men de fångar kvalitetsaspekter enbart i begränsad utsträckning. Det är stora kvalitetsskillnader mellan olika tidskrifter och det är ett viktigt mål för IFN:s forskare att publicera sina arbeten i så högkvalitativa tidskrifter och bokserier som möjligt. För detta ändamål har vi utvecklat ett internt poängsystem, vilket redovisas i bilagan på sidorna 65-66.

 


Figur 4. Antal publiceringspoäng baserat på IFN:s poängskala, 2000–2009.

Figur 4 visar antalet kvalitets- och författarjusterade publiceringspoäng. Här ser vi en ökning i utfallet för denna avgörande aspekt av forskningen under senare år jämfört med nivån i början av 2000-talet. Den författarjusterade publiceringspoängen för 2009 uppgår till 95, vilket är en ökning med ca 20 poäng eller drygt 25 procent jämfört med nivån under de tre föregående åren. Ett viktigt skäl till den höga poängnivån är att IFN:s forskare publicerat ett flertal artiklar i mycket högt rankade tidskrifter.

IFN:s forskare publicerar även böcker och avhandlingar. Under 2009 publicerades två internationella volymer på ledande akademiska förlag med IFN-forskare som redaktörer. Yves Zenous bok Urban Labor Economics utkom på försommaren på Cambridge University Press. Boken tog 5 år att skriva och är en unik sammanställning och korsbefruktning av den internationella forskningen inom urban ekonomi och arbetsmarknadsekonomi. Likaså färdigställdes en licentiatavhandling och två doktorsavhandlingar under 2009.

Som framgår av figur 3 och 4 har IFN:s forskare tillsammans mellan 2006 och 2009 i snitt legat på drygt 75 publiceringspoäng och ca 20 publicerade artiklar (med justering för externa medförfattare). Detta är en kraftig ökning jämfört med institutets historiska genomsnitt och placerar oss i topp tre-skiktet i Sverige. Vår målsättning är att upprätthålla denna nivå under kommande år.

 

Utgivning på svenska

Eftersom den akademiska ”tredje uppgiften”, dvs. att kommunicera sin forskning även utanför forskarsamhället, numera explicit ingår i IFN:s verksamhet är även publikationer på svenska väsentliga. I de flesta fall sker detta genom att forskarna skriver uppsatser som publiceras i svenskspråkiga tidskrifter som Ekonomisk Debatt, Ekonomiska Samfundets Tidskrift och Arbetsmarknad & Arbetsliv, men det sker också genom medverkan i samlingsvolymer, expertrapporter, utredningar och böcker. Ofta handlar det om att popularisera egen och andras forskning. Ett annat viktigt inslag är att på forskningsbasis analysera frågor av hög ekonomisk-politisk relevans. Vi ger ut dessa arbeten i institutets svenska särtrycksserie. Under 2009 innehöll denna serie 25 särtryck på svenska. Detta är en tydlig ökning jämfört med 2006–2008, men framför allt en slående ökning jämfört med första halvan av 00-talet. 

  


Figur 5. Antal arbeten i IFN:s svenska särtrycksserie, 2000–2009.

För att på ett tydligt sätt samla uppsatser med stor relevans för aktuella näringslivsrelaterade frågeställningar – skrivna på svenska eller engelska – startade vi 2006 en ny skriftserie kallad IFN Policy Papers. I denna serie utkom sju arbeten under 2009.

Dessutom startade vi våren 2007 en ny skriftserie med rubriken Forskningsöversikter. Där samlar vi kortare och längre rapporter som ger en översikt av forskningsläget på för IFN centrala områden. Översikterna ska vara författade av IFN-forskare. De kortare bidragen har i regel tidigare publicerats i IFN:s nyhetsbrev. Övriga forskningsöversikter är ofta resultatet av de enskilda forskarnas samarbeten med myndigheter och andra uppdragsgivare. Under 2009 utkom två längre och två kortare översikter på svenska och två översikter på engelska i serien.

För att ytterligare synliggöra insatser inom ramen för den tredje uppgiften listas numera också populärvetenskapliga artiklar i tidskrifter som Axess, Magasinet Neo, Arena osv. Under 2009 publicerade IFN:s forskare sex sådana artiklar.

Slutligen kan nämnas att IFN:s forskare i betydande grad deltagit i samhällsdebatten med egna inlägg i dagspress och andra tidningar. Totalt 25 debattartiklar publicerades under 2009, bl.a. sju bidrag på DN Debatt och åtta i Dagens Industri. De två föregående åren publicerades tio respektive 19 debattartiklar i dagspress.

Aktuell forskare

Niclas Berggren

Forskningsområden: Institutionell och politisk ekonomi; tillit, tolerans och religion; skönhetens betydelse i politiken.

Några av de frågor Niclas Berggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkar t.ex. tillit, tolerans och religion ekonomins funktionssätt?
  • Finns det ett samband mellan graden av marknadsekonomi och sociala variabler (som tillit och tolerans)?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se