Årsbok 2015

Policyseminarier

10 mars

Universitetsreform!
Recept för att lyfta högre utbildning

10marsb.jpg

I panelen på seminariet ingick (från höger): Håkan Regnér, Jens Schollin, Magnus Henrekson, Ursula Berge, Patrik Engellau, Ebba Witt-Brattström och moderatorn Mia Odabas. Foto: Cecilia Larsson Lantz.


i boken Universitetsreform! Så kan vi rädda och lyfta den högre utbildningen pekar sex professorer och författare bland annat på hur synen på studiedisciplin och kunskap förändrats de senaste decennierna. I boken presenteras flera konkreta reformförslag. Författarna föreslår bland annat att betyg bör sättas av externa examinatorer och att betygsystemet ska vara det samma över hela landet.

Kungstanken i boken är att universitetslärarna ska ha ansvar för resultatet, vilket de inte har i dag. Målet ska vara att utbildningens kvalitet förbättras genom att lärarna ställer ordentliga krav och att studenterna ökar sina ansträngningar. Universitetslärarna bör dock inte få helt fria händer att styra och ställa, skriver författarna. ”Den frihet professionen får är friheten att själv bestämma hur bättre resultat ska åstadkommas. Men resultaten måste följas upp.” 

– Incitamenten måste vara rätt för att vända utvecklingen och professionen är faktiskt den enda egentliga tillgången. Dessutom måste vi göra upp med den kunskapssyn som säger att fakta står i vägen för egentlig förståelse, sa professor Magnus Henrekson, IFN.

Han förklarade att samtidigt som lärare på landets högskolor och universitet ges mer makt över undervisningen så krävs det samtidigt att resultatet utvärderas. Henrekson kastade också in en brandfackla: Vore det inte vettigt att låta eleverna betala en mindre avgift för högre utbildning?

De sex författarna publicerade även en artikel om högskolan på DN Debatt, under rubriken ”Universitetsreform behövs för att höja kunskapsnivån”.


23 april

Transparens – vad aktieägare behöver få veta

23april.jpg

Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, talade på temat “Transparens med möjlighet att förstå vinsternas uthållighet”.

Transparens och skillnaden mellan rätt och mer information i företagskommunikation, var ämnet för en halvdagskonferens som arrangerades av FAR, IFN, Nasdaq och Transparency International Sverige. Inledningstalare var professor Sidney Grey som är medförfattare till boken Oxford Handbook of Economic and Institutional Transparency.

I deltagaravgiften ingick denna bok. Lars Oxelheim är en av bokens medredaktörer, som på konferensen talade på temat ”Transparens med möjlighet att förstå vinsternas uthållighet”. I den avslutande paneldiskussionen var deltagarna eniga om att dagens omfång på information från företagen inte behöver växa men dock ta mer hänsyn till samhällsutvecklingen.


7 maj

GDP is not enough – Or how to measure life

7maj.jpg

Diana Coyle, i förgrunden, diskuterade problemen med BNP som mått, med Karolina Ekholm, statssekreterare på Finansdepartementet,
och professor Magnus Henrekson, IFN. Foto: Kajsa Kax.


BNP är problematiskt som mått på tillväxt, men därmed inte sagt att BNP är odugligt, förklarade professor Diane Coyle, University of Manchester, på ett seminarium. Hon menade att BNP-måttet är otillräckligt och vad som sannolikt behövs är en palett av indikatorer. På seminariet räknade hon upp en rad redan existerande alternativa mått, bland annat Social Progress Index som skapades 2014.

Diane Coyle, professor vid University of Manchester och med en doktorsexamen i nationalekonomi från Harvard, är en internationellt erkänd forskare i diskussionen om hur vi bäst definierar och mäter länders tillväxt. Hon har skrivit ett antal böcker, den senaste med titeln GDP: A Brief but Affectionate History (Princeton University Press, 2014). Boken förklarar varför även små förändringar i BNP kan påverka viktiga politiska beslut och ekonomiska skeenden.

– Genom att studera historien inser vi att det inte finns något naturgivet mått som kan beskriva ekonomin. Vårt sätt att tänka på ekonomin har förändrats under historiens gång och har alltid återspeglat politiska förhållanden och statens påbud vid den aktuella tidpunkten. [BNP] är inte något reellt utan en idé. Och det är en mycket komplicerad idé, förklarade Diane Coyle.

Hon påpekade att mycket få människor känner till detaljerna kring hur BNP är konstruerat. Att BNP bygger på tusentals dataserier och att det finns alla typer av potentiella brister i dessa serier. Att det görs anpassningar för säsong och ändrad kvalitet samt andra anpassningar och omräkningar som är komplicerade och omstridda.

Ett panelsamtal följde på Diane Coyles halvtimmeslånga inledning. I panelen ingick, förutom Coyle, Martin Flodén, vice riksbankschef, Karolina Ekholm, statssekreterare på Finansdepartementet, och Magnus Henrekson, professor och vd IFN. Johanna Lybeck Lilja, tidigare statssekreterare på Finansdepartementet, var moderator.


21 maj

Global Award i Schumpeters anda

21maj.jpg

Sidney G. Winter, mottagare av 2015 års Global Award for Entrepreneurship Research.


2015 års global award for Entrepreneurship Research tilldelades professor emeritus Sidney G. Winter, Wharton School, University of Pennsylvania. Winter mottog 100 000 euro och en statyett av Carl Milles för bland annat sina studier om hur teknologisk förändring inom företag påverkar förnyelse. I sin föreläsning förklarade han hur framsteg sker i form av en lång rad ändringar och förbättringar av produkter och processer, som steg för steg bygger på tidigare erfarenheter.

Prisutdelningen gick av stapeln på Grand Hôtel i Stockholm. Sidney Winters prisföreläsning följdes av en paneldiskussion. I den deltog även Maureen McKelvey, professor Göteborgs universitet, Göran Marklund, tillförordnad generaldirektör Vinnova, och Magnus Henrekson, IFN.


25 november

Skolresultaten sjunker – vem vet varför?

25nov.jpg

Från vänster ses Sanna Rayman, moderator, Björn Öckert, IFAU, Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, Gabriel Heller Sahlgren, London School of Economics och affilierad till IFN, samt Karin Edmark, Stockholms universitet och affilierad till IFN. Foto: Fredrik Eriksson.

Nationalekonomer diskuterade skolforskning på ett seminarium arrangerat av IFN. Lokalen var fullsatt och debatten livlig om vad forskare verkligen vet om orsakerna till den svenska skolans allt sämre resultat. Forskarna var eniga om att rekryteringen till läraryrket är en av flera orsaker. De var dessutom överens om att friskolereformen, om något, givit ett positivt resultat men att det behövs ett nytt betygssystem.

Regeringen har utsett en kommission som i början av 2017 ska föreslå hur skolan kan bli bättre. Kommissionen ska analysera problem och titta på varför skolresultaten faller. Det finns ett stort antal nationalekonomer som är framstående forskare på skolans område, men ingen nationalekonom är med i kommissionen. Detta var utgångpunkten för seminariet. Fyra nationalekonomer hade bjudits in för att under ledning av Sanna Rayman, Dagens Samhälle, diskutera vad de sjunkande resultaten kan bero på: Karin Edmark, Stockholms universitet, Gabriel Heller Sahlgren, London School of Economics, Jonas Vlachos, Stockholms universitet, och Björn Öckert, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). Alla, förutom den senare, är affilierade till IFN.

– Vi spekulerar om detta, men vi vet inte. Kan raset bero på minskade resurser? Sannolikt inte. Kan det vara lärarnas kompetens? Nja, men blir det nog på sikt. Kan det vara friskolor? Den evidens som finns tyder på att friskolorna har en svagt positiv effekt. Kan det vara invandring? Ja, kanske lite. Men då blir det bara en förklaring kvar, att det måste vara något som händer i skolan – arbetssätt och undervisning, sa Björn Öckert.

– Vad vi vet, sa Jonas Vlachos, är att lärarnas kompetens har fallit dramatiskt sedan 1990–95. Jag skulle vara förvånad om inte detta bidragit.

 

16 december

Politics vs the economy?
When policy uncertainty curbs economic growth

16dec.jpg

Från höger ses Max Elger (S), John Hassler, Finanspolitiska rådet, Steven Davis, University of Chicago, Ulf Kristersson (M) och moderator Mia Odabas. Foto: Bosse Johansson.

Innebär politisk osäkerhet att tillväxten dämpas? Ja, svarade Steven Davis, University of Chicago Booth School of Business, på ett seminarium arrangerat av IFN. Det handlar exempelvis om den osäkerhet som flyktingströmmarna skapar.

Davis är en av grundarna av Economic Policy Uncertainty Index (EPU), som mäter politisk osäkerhets inverkan på produktion, investeringar och sysselsättning.

Steven Davis slutsatser från forskningen:

  1. Politisk osäkerhet fluktuerar som svar på stora ekonomiska chocker; politisk oenighet, val och andra politiska faktorer; samt andra chocker (exempelvis krig och terroristattacker). 
  2. Institutionella och politiska förhållanden har betydelse för i vilken omfattning en oförutsedd chock skapar politisk osäkerhet. 
  3. Ekonometriska belägg tyder på att: a) Händelser och åtgärder som ökar den politiska osäkerheten förebådar lägre investeringar, produktion och sysselsättning på nationell nivå. b) EPU gör börsen mer volatil och minskar viljan att anställa och investera inom sektorer med stor politisk exponering.
  4. Textanalys av tidningar enligt EPU-index är ett kraftfullt verktyg för att samla in nya ekonomiska data och för att testa hypoteser.

I en efterföljande paneldebatt deltog även Max Elger, statssekreterare på Finansdepartementet, Ulf Kristersson, ekonomisk-politisk talesperson (M) och professor John Hassler, ordförande i Finanspolitiska rådet. Elger menade att en viss osäkerhet är bra så länge som politiken är hållbar på längre sikt. Kristersson förklarade att politiker kan välja mellan pragmatism och långsiktiga förändringar (vilket han föredrar) eller ”den svenska vägen”, det vill säga tvära kast från en dag till en annan när en kris redan uppstått.

Aktuell forskare

Carl-Magnus Bjuggren

Forskningsområden: Arbetsmarknadsekonomi, familjeföretag och entreprenörskap.

Några av de frågor Carl-Magnus Bjuggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkas företagens produktivitet av anställningsskydd?
  • Hur påverkas löner och anställningstrygghet av familjeägande?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se