Årsbok 2016

Policyseminarier


19 januari

Entreprenörer skapar tillväxt, men vem skapar entreprenörer?

Årsbok-19-jan

På scenen ses från vänster Magnus Henrekson, Helena Stjernholm, Helena Casserlöv-Kvist, Marie Löwegren och Thomas Gür. Foto: Karl Gabor


Hur entreprenörer skapar tillväxt och vad samhället kan göra för att fler ska kunna bli entreprenörer var temat för ett seminarium som IFN arrangerade i samarbete med Studentlitteratur.

Mikael Stenkula inledde seminariet med en presentation av boken Entreprenörskap – vad, hur och varför, författad av honom själv och Magnus Henrekson. Därefter följde en paneldiskussion. I panelen ingick Magnus Henrekson, Helena Casserlöv-Kvist, Meritmind, Marie Löwegren, SKJ Centre for Entrepreneurship, Lunds universitet, och Helena Stjernholm, Industrivärden. Diskussionen leddes av Thomas Gür.

– För att fler ska vilja bli entrepenörer behöver Sverige göras till ett attraktivt land, sa Helena Stjernholm och förklarade att visst är det viktigt med skattelagstiftning som främjar entreprenörskap men det behövs också exempelvis en vettig bostadspolitik.

Magnus Henrekson konstaterade att attityderna påverkas av samhällets belöningssystem. Exempelvis fungerar inte personaloptioner på ett tillfredsställande sätt. Även Helena Casserlöv-Kvist efterfrågade personaloptioner för att nystartade företag ska kunna anställa kompetens ”som är med och delar risk”.

– Politikerna ska inte tro att de kan avgöra vilka bolag som det kommer att gå bra för. Det vet ingen. Det stod bra om detta i boken, att 4 procent av alla företag svarar för 50 procent av tillväxten, sa Helena Casserlöv-Kvist.

Marie Löwegren förklarade att många ser det som spännande, bra och tillåtet att vara entreprenör men det är fortfarande inte tillåtet att man tjänar pengar:

– Här har vi något att jobba på attitydmässigt.


15 mars

Equity between generations

Årsbok-15-mars

Mats Persson, till vänster, diskuterade 2016 års EEAG-rapport med Harold James. Paulina Neuding var moderator.


Harold James, professor i europeisk historia och internationella relationer vid Princeton University, presenterade 2016 års rapport från European Economic Advisory Group (EEAG) och ett kapitel om de motsättningar mellan generationer som finns inbyggt i de politiska systemen i Europa.

Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, kommenterade rapporten. De två samtalade under ledning av journalisten Paulina Neuding.

Idén om ett avtal mellan generationerna utgör grunden för en rättvis social ordning, stabilitet och hållbarhet, skriver Harold James med flera i EEAG Report 2016: ”I många länder väntas den offentliga sektorn nu ersätta familjen genom att utbildning och pensioner finansieras via skattsedeln.”

Harold James pekade på en rad problem som tyder på att Europa kan vara på väg att bli en gerontokrati (makten innehas på grund av hög ålder), bland annat:

  • Arbetslagstiftningen där anställningstrygghet främst ges till äldre arbetstagare, och skapar hinder för arbetsgivare att anställa yngre.
  • Äganderätt som innebär att äldre äger fastigheter och att yngre har svårt att ta första steget in på bostadsmarknaden.
  • Pensionssystem där finansieringen av pensionsrättigheterna för yngre är osäkra eftersom demografiska prognoser förutspår att det blir allt färre inkomsttagare som betalar till systemet.
  • Förstatligat sjukförsäkringssystem, där allt dyrare vård för äldre dominerar kostnadsstrukturen.
  • Miljöskador – vinsten är kortsiktig och på bekostnad av kommande generationer som måste bära saneringskostnaderna.


10 maj

Global Award tilldelades Philippe Aghion

Årsbok-10-maj

Prisutdelning för Global Award 2016 hölls i spegelsalen på Grand Hôtel i Stockholm. Efter prisutdelningen höll professor Philippe Aghion en föreläsning om sin forskning. Foto: Karl Gabor.


Philippe Aghion, professor vid Collège de France, tilldelades Global Award for Entrepreneurship Research 2016. Prisceremonin gick av stapeln på Grand Hôtel i Stockholm. Inför en vältalig publik höll Aghion en uppskattad prisföreläsning om tillväxt och innovation. Global Award är det världsledande priset inom entreprenörskapsforskning med en prissumma på närmare en miljon kronor. Aghion är en av världens mest inflytelserika forskare på ekonomiområdet.

IFN är tillsammans med Entreprenörskapsforum huvudman för priset, där även Vinnova ingår som partner. Prisutdelningen arrangerades av Entreprenörskapsforum.


11 maj

Transparens i en mångsidig värld

Inom ramen för Financial Meetingpoint Öresund, arrangerade Deloitte, IFN och Knut Wicksells Centrum för Finansvetenskap (KWC) en halvdagskonferens kring transparens. Konferensen hölls i Malmö. Lars Oxelheim, IFN och KWC, var en av talarna. Ämne för hans anförande var ”Transparens – ett sätt att förstå vinsternas uthållighet”. Samtliga deltagare erhöll som dokumentation ett exemplar av Oxford Handbook of Economic and Institutional Transparency (New York: Oxford University Press) för vilken han är redaktör och har skrivit ett för seminariet centralt kapitel.


28 juni

The moral psychology of economic life

Årsbok-28-juni

Jonathan Haidt, New York University, under IFN-seminariet i Stockholm. Foto: Bosse Johansson


Psykologi är centralt för att förstå dagens samhälle, förklarade professor Jonathan Haidt, som är verksam på Stern School of Business, New York University, under ett frukostseminarium. Han kommenterade Brexit och sa att massinvandringen och den mångkulturella urbana elitens positiva inställning till invandring gör att fler och fler sällar sig till konservativa idéer. Aida Hadzialic, gymnasie- och kunskapslyftsminister, förklarade att regeringen måste respektera människors känslor – 70 procent är bekymrade över invandringen eftersom de menar att svenska grundvärderingar hotas. Hon sa att ”vi måste bygga en nationell identitet som inkluderar alla”.

Jonathan Haidt är för en bredare allmänhet mest känd genom sin bok The Righteous Mind: Why Good People are Divided by Politics and Religion. Denna och hans forskning fokuserar till stor del på politikens moraliska grundvalar.

Intuition kommer i första hand, resonemang i andra hand, anser Haidt. Han förklarade att vänsterpolitiker ofta ser rättvisa som lika utfall, som i sin tur är kopplat till medkänsla. Människor till höger på den politiska skalan ser däremot rättvisa som sambandet mellan vad man ger och vad man får. Exempelvis om en grupp får något utan att ge något tillbaka så ses detta som negativt. De mer konservativa ser också auktoritet som något positivt, i motsats till vänstersympatisörer.

Haidts föredrag följdes av en paneldiskussion. I panelen ingick förutom Haidt: Aida Hadzialic, gymnasieminister, Lotta Gröning, samhällsdebattör och historiker, Magnus Henrekson, professor och vd IFN, Johan Hakelius, chefredaktör Fokus. Niklas Ekdal, skribent och författare, var moderator.
 

2 september

The idea is the idea of growth

Årsbok-2-sept

Deirdre McCloskey, professor vid University of Illinois at Chicago, talade om sin bok Bourgeois Equality: How Ideas, Not Capital or Institutions, Enriched the World, inför en fullsatt lokal. Foto: Bosse Johansson.


Den välkända ekonomen Deirdre McCloskey, professor vid University of Illinois at Chicago, inledde på fredagen ett seminarium med titeln ”The Idea is the Idea of Growth”. Bettina Kashefi, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, och Ola Pettersson, chefsekonom på LO, ingick i den efterföljande panelen. Thomas Gür ledde samtalet.

McCloskey talade om sin bok Bourgeois Equality: How Ideas, Not Capital or Institutions, Enriched the World. Hon förklarade hur idéer är grunden till utvecklingen i samhället. I första hand liberala sådana.

– Det var det omgivande samhället som berömde eller åtminstone inte hatade medelklassen. Och att makthavarna inte reglerade ihjäl medelklassen. Det var upphovet till den moderna världen, förklarade Deirdre McCloskey på seminariet i Stockholm.

Hon förklarade att om hon ”hade haft vett” hade ett ord lagts till i bokens undertiteln: Hur liberala idéer ... McCloskey hänvisade till 1800-talets liberala tänkande, framför allt Adam Smith: Tanken att varje man och kvinna har rätt att genomföra sitt projekt på sitt eget sätt. Smith talade om ”upon the liberal plan of equality, justice and liberty”.

– Med equality avsåg Adam Smith lika möjligheter, sa McCloskey.

– Det var en idé, liberalism, inte de materiella betingelserna eller de institutionella förhållanden i 1800-talets Europa – hur bra institutionerna än var – som förändrade denna del av världen.

– Innovationstakten var enormt hög på 1800-talet. Vid den tiden började inkomsterna att skjuta i höjden. Efter avregleringar i mitten av århundradet blev Sverige, tillsammans med Japan, världsledande vad gäller inkomsttillväxt per capita. 
 

28 november

What the research can teach us about automation

Årsbok-28-nov

Från vänster ses Sara Öhrvall, Mårten Blix, Annika Winsth, Melanie Arntz och Lars Persson i en diskussion om digitaliseringens effekter. Foto: Karl Gabor.


Vad kan forskningen lära oss om automatisering och digitalisering? Detta var temat för ett seminarium som IFN arrangerade i slutet av november. Huvudtalare var professor Melanie Arntz, ZEW i Mannheim och Heidelberg University. Hon har studerat automatiseringens effekter på arbetsmarknader i OECD. Från IFN presenterade Lars Persson och Mårten Blix forskning på området. I en panel, som leddes av digitaliseringsexperten Sara Öhrvall, deltog även Annika Winsth, chefsekonom Nordea.

Sara Öhrvall förutspådde att vi 2018 kommer att ha 1,3 miljoner robotar som ”arbetar”. Den stora frågan är hur många jobb som robotarna tar över.

– Rädslan för automatisering kommer av vad vi antar ska hända, sa Melanie Arntz. Hon nämnde en studie av Frey/Osborne (2013) där författarna menar att 47 procent av alla jobb i USA är i riskzonen. Jag tror att det är en kraftig överdrift, sa Arntz som i en studie kommit fram till 9 procent.

Lars Persson har studerat vilka jobb som är i riskzonen i automationsprocessen.

– Vi finner att utbildning är avgörande. Anställda med låg utbildning löper mycket större risk att förlora jobbet.

Forskare har funnit att utbildning skyddar mot automatisering men det gör inte hög lön.

Mårten Blix förklarade att dagens förändringar som följer av ny teknik, är både mer genomgripande och går snabbare än exempelvis elektrifieringen på sin tid. Han påpekade att dagens digitala plattformar, som kan matcha arbete och arbetare på ett helt nytt sätt, kringgår de kollektiva löneavtalen. Dessutom förändras arbetsmarknaden:

– OECD visar att från mitten av 1990-talet är de nya jobben inte ”vanliga” jobb utan till stor del egenföretagande, tillfälligt arbete och deltidsarbete.

 

 

Aktuell forskare

Martin Ljunge

Forskningsområden: Socialekonomi, offentlig ekonomi och arbetsmarknadsekonomi.

Några av de frågor Martin Ljunge försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkar tillit individers hälsa och välstånd?
  • Har välfärdsstaten långsiktiga effekter på beteenden?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se