Årsbok 2016

Sök sanningen!

Det går bra för IFN. Institutet ligger på fjärde plats i Sverige bland 93 institutioner. Men arvet att forska om ämnen av betydelse för näringslivet måste alltid försvaras, inte minst nu när svenska universitet blir alltmer toppstyrda, skriver Magnus Henrekson.

Forskningsproduktionen på IFN har ökat under senare år. Det publiceras fler uppsatser i IFN:s working paper-serie och fler peer-reviewed artiklar i internationella akademiska tidskrifter. Förra året publicerades 62 artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter, vilket är nytt rekord. Under 2016 var forskarna dessutom flitiga samhällsdebattörer. Aldrig tidigare har så många debattinlägg och krönikor av IFN-forskare publicerats i främst svenska men även utländska tidningar.

Vid en jämförelse med andra svenska nationalekonomiska institutioner så ligger IFN bra till. Enligt den så kallade RePEc-rankningen ligger IFN fast förankrat på fjärde plats i Sverige bland 93 institutioner. Inom delområdet Entreprenörskapets ekonomi är vi högst rankade i Sverige och på en femtonde plats i världen (av drygt 1 800).

Samarbete med andra akademiska institutioner är centralt för IFN: forskarna presenterar sina arbeten på internationella konferenser och IFN arrangerar sådana konferenser i Sverige. Den tredje europeiska konferensen i entrepreneurship economics hölls 2016 i Stockholm, i samarbete med Centre for Economic Policy Research (CEPR). Därtill arrangerades IFN:s årliga Stockholmskonferens på temat ”Efficient Provision of Public Services” inom ramen för forskningsprogrammet Tjänstesektorns ekonomi. Båda konferenserna attraherade toppforskare inom sina respektive fält. 

IFN är och har alltid varit en plantskola för unga forskare som i sinom tid går vidare till universitet, förvaltning och näringsliv. Under 2016 har tre forskare, i hård konkurrens, erhållit seniora tjänster vid svenska universitet.

En doktorand har dessutom framgångsrikt försvarat sin doktorsavhandling. Forskare har även rekryterats till IFN. Dels Daniel Waldenström, som varit professor i nationalekonomi på Uppsala universitet, dels Mårten Blix, som tidigare bland annat var sekreterare i Framtidskommissionen. Förhoppningen är att under 2017 göra ytterligare ett par strategiska rekryteringar.

Det djupare syftet med samhällsekonomisk forskning och därmed också med IFN:s verksamhet är att öka kunskapen om hur det samhällsekonomiska systemet fungerar. Förhoppningen är att den nya kunskapen bidrar till att ekonomin därigenom fungerar bättre. Och att människors välfärd därmed förbättras.

Det ekonomiska systemet blir alltmer komplext. Behovet av faktabaserade och väl underbyggdabeslut i den ekonomiska politiken har kanske aldrig varit större. Samtidigt hotas den akademiska friheten och det objektiva sanningssökandet. I årtionden har landets högskolestudenter matats med postmodern diskursteori. I sin mest radikala form avvisar denna teori tanken att det finns en objektiv verklighet som vi kan vinna kunskap om genom att använda den vetenskapliga metoden. 

Den som fått lära sig att det inte finns någon objektiv verklighet kan utan dåligt samvete ta sig rätten att håna och misstänkliggöra den som söker nå fram till en mer objektiv förståelse av samhällets och ekonomins funktionssätt. I förlängningen blir det helt logiskt att en Donald Trump, med sina hänvisningar till ”alternativa fakta” kan bli vald till president i USA.

Här hemma i Sverige blir universiteten och deras forskare alltmer toppstyrda, särskilt efter den så kallade autonomireformen 2010. Kommunikationsavdelningarna tar kommandot när universiteten glider över till att bli varumärken snarare än institutioner för objektivt kunskapssökande och öppen debatt.

Sverige är sårbart på grund av den starka statliga dominansen för finansiering av samhällsvetenskaplig forskning och bristen på pluralism vad gäller huvudmannaskap för universiteten. Vi ser också en ökande tendens hos politikerna att ålägga de statliga forskningsfinansiärerna särskilda prioriteringar i sin anslagsgivning. Vidare bedöms forskare i allt högre grad efter sin förmåga att få extern finansiering, vilket gör att frågor som ligger i tiden prioriteras. Fokus ligger alltmer på tävling mellan forskare om var man publicerar, hur mycket pengar man får in och hur citerad man blir, snarare än på genuint sanningssökande.

IFN har här en stark tradition att forska på områden som är av avgörande betydelse för Sveriges välståndsutveckling och som annars riskerar att inte alls bli beforskade. För att försvara vår position måste vi både vårda det vi byggt upp och fortsätta att utvecklas. Och att bygga en forskningsmiljö i världsklass på ett område tar decennier, men kan snabbt brytas ner eller skingras.

En central person i IFN:s historia är Jan Wallander, som gick bort hösten 2016 vid 96 års ålder. Wallander skrev sin avhandling vid IFN på 1940-talet och var institutets chef 1953–61. Sedermera blev han legendarisk chef för Handelsbanken och skapade en forskningsstiftelse i sitt och sin efterträdare Tom Hedelius namn. Denna stiftelse är i dag tillsammans med Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse institutets största externa finansiär.

Samtida medarbetare har vittnat om hur Jan Wallander i moralstärkande syfte brukade citera filosofen Benjamin Höijers svar till en vän som varnade för vådan av förutsättningslöst tänkande: ”Sök sanningen! Och för den dig till helvetets portar, så klappa på.” Wallander vek aldrig från den principen.

Sanningen och den korrekta verklighetsbeskrivningen ska sökas och när man tror sig ha hittat den då måste den konfronteras och hanteras. Detta är en fortsatt ledstjärna för IFN:s verksamhet.

MH-Namnteckning.jpg
MAGNUS HENREKSON
PROFESSOR OCH VD

Aktuell forskare

Henrik Jordahl

Forskningsområden: Skattefinansierade tjänster, privatiseringar samt väljarbeteende.

Några av de frågor Henrik Jordahl försöker besvara i sin forskning:

  • Vad förklarar valet mellan offentlig och privat tjänsteproduktion?
  • Hur påverkar detta val tjänsternas kostnader och kvalitet?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se