1939–1969

Levnadskostnaderna i Norrland


FÖRORD

Industriens utveckling i Norrland har hållits tillbaka av en rad ogynnsamma faktorer, bland annat klimatet och landsdelens avsides belägenhet. På ena eller andra sättet ha dessa faktorer tagit sig uttryck i extra kostnader, som belasta den industriella företagsamheten. Vill man befrämja industriens utveckling i Norrland, gäller det tydligen att närmare analysera arten av dessa kostnader för att söka finna utgångspunkter
för åtgärder i syfte att neutralisera dem.

Uppmärksamheten bör därvid bland annat inriktas på de höga levnadskostnaderna i vissa delar av Norrland. De medföra en ökning av löner och andra omkostnader jämfört med landet i övrigt och försämra därigenom det norrländska näringslivets konkurrensmöjligheter. Till de höga levnadskostnaderna bidraga de relativt höga skattesatserna i de norrländska kommunerna. Dessa utöva en återhållande verkan på
företagsamheten även genom sin direkta inverkan på företagsvinsten.

I den föreliggande publikationen framläggas endast vissa förarbeten inom det ovan antydda området. Det har i första hand ansetts önskvärt att göra en kartläggning av levnadsomkostnadernas höjd i olika orter i Norrland. Undersökningen har vidare inriktats på att klarlägga, vilken roll olika faktorer spela för levnadskostnadernas relativt höga nivå. Avsikten har varit att därmed erhålla en utgångspunkt för en närmare analys av de orsaker, exempelvis transport- och distributionskostnader, traditionsbunden lokal prisbildning samt statliga regleringar, som betinga skillnader i varupriser och skattesatser mellan Norrland och det övriga Sverige. Vid publiceringen har eftersträvats att framlägga materialet rörande levnadskostnaderna i Norrland i så utförlig form, att det i sin mån kan tjäna som en vägvisare för industriföretag, som eventuellt överväga en lokalisering till någon ort i Norrland.

Materialet för undersökningen är hämtat från socialstyrelsens undersökning år 1941 rörande levnadskostnaderna i rikets olika kommuner och vissa särorter, vilken här gjorts till föremål för en specialbearbetning i syfte att belysa, hur levnadskostnaderna variera inom olika delar av Norrland samt hur de te sig vid en jämförelse mellan Norrland och övriga delar av riket. Till Norrland har i detta sammanhang även räknats
Kopparbergs län.

Undersökningen grundar sig i främsta rummet på ett föredrag av förste aktuarien i Kungl. Socialstyrelsen Bengt Helger vid ett allmänt sammanträde med Industriens Norrlandsutredning i juni 1942. I den utförligare siffermässiga bearbetningen av primärmaterialet samt det arbete med föredragets tillrättaläggande för publicering, som efter aktuarie Helgers avresa till utlandet skett inom Industriens Utredningsinstitut, har medverkat amanuensen i Kungl. Socialstyrelsen Gustaf Berglund. Undersökningen har i förhållande till det ursprungliga föredraget kompletterats på vissa punkter (bland annat i fråga om tab. 3 samt bilagorna 2 och 3).

Stockholm i oktober 1943.
Ivar Högbom. 

Aktuell forskare

Niclas Berggren

Forskningsområden: Institutionell och politisk ekonomi; tillit, tolerans och religion; skönhetens betydelse i politiken.

Några av de frågor Niclas Berggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkar t.ex. tillit, tolerans och religion ekonomins funktionssätt?
  • Finns det ett samband mellan graden av marknadsekonomi och sociala variabler (som tillit och tolerans)?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se