1939–1969

Svensk handelspolitik efter kriget.


FÖRORD

Som ett led i arbetet på den ekonomiska efterkrigsplaneringen har den för denna uppgift tillsatta kommissionen även tagit upp frågan om vår utrikeshandel och handelspolitik efter kriget. Denna fråga har inom kommissionen allmänt betraktats som en av de viktigaste inom vår ekonomiska politik, även om möjligheterna att från svensk sida påverka de internationella villkoren för utrikeshandelns utveckling äro starkt begränsade. Under arbetet med denna fråga har kommissionen haft förmånen att som experter anlitade statliga handelspolitiska organens ledande män liksom ett stort antal representanter för enskilda företag och organisationer på exportens och importens område. Kommissionens ståndpunkt har efter ingående diskussioner sammanfattats i ett till Konungen överlämnat betänkande om den svenska utrikeshandeln och handelspolitiken efter kriget. En särskild tillfredsställelse är, att betänkandet, vad gäller riktlinjerna för handelspolitiken, i huvudsak enhälligt omfattats av kommissionen och dess experter. Betänkandet har vad gäller avsnittet om den parlamentariska kontrollen, utformats av fil. Doktor Arne Björnberg samt i övrigt av docent Ingvar Svennilson.

Som ordförande i planeringskommissionen vill jag begagna detta tillfälle att uttala min glädje över Industriens Utredningsinstituts initiativ att ge betänkandet en större spridning genom att utge det i en mera lättillgänglig upplaga, än vad det offentliga trycket kan erbjuda. Utrikeshandelns framtid är ju en fråga, som på det intimaste angår icke endast en mindre krets av experter, utan hela vårt folk. Men vidare har det i detta liksom i tidigare betänkanden varit kommissionens strävan icke endast att utforma riktlinjerna för den ekonomiska politiken utan även att inom en begränsad ram söka utreda och klargöra våra viktigaste efterkrigsproblem.


Stockholm juni 1945 GUNNAR MYRDAL

Aktuell forskare

Niclas Berggren

Forskningsområden: Institutionell och politisk ekonomi; tillit, tolerans och religion; skönhetens betydelse i politiken.

Några av de frågor Niclas Berggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkar t.ex. tillit, tolerans och religion ekonomins funktionssätt?
  • Finns det ett samband mellan graden av marknadsekonomi och sociala variabler (som tillit och tolerans)?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se