1939–1969

Nationaliseringen i England


FÖRORD

Frågan om de former i vilka ekonomisk verksamhet bör bedrivas för att man skall nå det ur hela samhällets synvinkel bästa resultatet har ju sedan länge spelat stor roll i den politiska debatten. Motsättning föreligger därvid i första hand mellan dem som anser att verksamheten i så stor utsträckning som möjligt bör bedrivas av enskilda företag och dem som hävdar att en stor del av produktionen och distributionen bör äga rum i samhällets regi.

I Sverige har sedan länge vissa typer av ekonomisk verksamhet till stor del skötts av statliga företag, t.ex. järnvägarna. Staten är även i flera fall ägare till affärsföretag av betydande storleksordning, t.ex. Statens Skogsindustrier. Det samhälleliga inflytandet över produktionen har också i vårt land i många fall tagit formen inte av ett direkt ägande utan statsmakterna har i stället via ingående regleringar dirigerat verksamheten både när det gäller vissa speciella företag och hela näringsgrenar.

Det har varit typiskt för den svenska utvecklingen att i de enskilda fallen de motiv som lett fram till ett förstatligande framför allt legat på det praktiska planet och i flera fall genomförts av regeringar med borgerlig inriktning. Ideologiska överväganden av den typ som spelar stor roll i den politiska debatten har i praktiken av olika skäl hittills kommit att ha relativt lite betydelse. Det har i hög grad varit fråga om ett handlande från fall till fall.

I England har man inte på samma sätt som i Sverige sedan länge haft en betydande statlig sfär inom näringslivet, och de nationaliseringar som under en följd av år gjordes av den engelska labourregeringen efter valsegern år 1945 kom därför att beteckna en vändpunkt i den allmänna ekonomiska politiken. De motiv för en nationalisering sam i detta sammanhang åberopades kom i hög grad att ligga på det allmänna ideologiska planet.

Det är helt naturligt att denna socialisering av s.a.s., mera klassisk typ tilldragit sig stort intresse inte minst i vårt land och erfarenheterna från det engelska experimentet spelar en betydande roll i den politiska debatten.

Det är uppenbart att det är av stor betydelse för den framtida ekonomiska utvecklingen under vilka former man tänker sig att den industriella verksamheten skall bedrivas i vårt land. För Industriens Utredningsinstitut, som har till uppgift att studera de ekonomiska problemen på industriens område, har det därför tett sig naturligt att försöka sammanställa det material som föreligger rörande utvecklingen i England i samband med nationaliseringen.

Med tanke på institutets vetenskapliga karaktär är det helt naturligt att det härvid endast kan bli fråga om att redovisa de fakta som föreligger - dessa är tyvärr rätt få - samt att så objektivt som möjligt referera de synpunkter som framförts från olika håll. Det må därefter ankomma på läsaren att av detta material dra de slutsatser som för honom ter sig rimliga. Denna skrift har därför en begränsad målsättning, men vi hoppas att vad som där sägs skall kunna vara av värde för den fortgående debatten på detta för det ekonomiska livet centrala område. Framställningen har författats av forskningsassistenten vid institutet fil.lic. Erik Höök och materialet har till stor del insamlats under en studieresa till England som lic. Höök företog år 1954.

Stockholm den 16 maj 1955
Jan Wallander
 

Aktuell forskare

Niclas Berggren

Forskningsområden: Institutionell och politisk ekonomi; tillit, tolerans och religion; skönhetens betydelse i politiken.

Några av de frågor Niclas Berggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkar t.ex. tillit, tolerans och religion ekonomins funktionssätt?
  • Finns det ett samband mellan graden av marknadsekonomi och sociala variabler (som tillit och tolerans)?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se