1939–1969

Bostadsefterfrågan med hänsyn till hushållens inkomster och sammansättning


FÖRORD

På uppdrag av näringslivets bostadsbyggnadsdelegation har inom Industriens Utredningsinstitut utförts en undersökning av fil. kand. Stig Rydorff rörande bostadsefterfrågans elasticitet.

Undersökningen baserar sig på material från 1945 års bostadsräkning för Stockholm och Göteborg. Som närmare utvecklas av författaren så är möjligheterna att från en tvärsnittsanalys av denna typ dra generella slutsatser rörande elasticitetsförhållandena i viss mån begränsade. Materialet omfattar ju också endast två orter. De nuvarande förhållandena på bostadsmarknaden präglas vidare i hög grad av den långvariga bostadsbristen. Undersökningens resultat kan därför helt naturligt inte utan vidare appliceras på den nuvarande marknaden. Dess syfte har heller inte i första hand varit att presentera resultat som skall kunna vara av direkt praktisk betydelse för den dagsaktuella bostadspolitiska diskussionen. De material son för närvarande står till buds ger inte möjligheter till undersökningar som i ett sådant sammanhang skulle vara av primärt intresse.

Undersökningen syftar i stället att behandla vissa problem som blir av betydelse på något längre sikt. Av intresse i det sammanhanget är inte minst efterfrågans inkomstelasticitet, dvs. i detta fall hur inkomstförändringar påverkar efterfrågan på bostäder både med hänsyn till dessas storlek och kvalitet. På grundval av bostadsräkningens material demonstreras och utvecklas i undersökningen vissa metoder för beräkning av denna typ av elasticitet. Med all reservation för de svårigheter som berörts ovan förefaller det som om de resultat som härvid presenteras skulle kunna vara av ett icke ringa intresse för den mer långsiktiga planeringen på bostadsområdet. Av betydelse i detta sammanhang är de beräkningar som författaren utför rörande effekten på bostadsefterfrågan av en allmän höjning av inkomstnivån. Han tar också upp frågan om verkningarna på efterfrågan av en inkomstutjämning och diskuterar olikheten i bostadsefterfrågan mellan olika hushållstyper och orter.

Stockholm den 27 maj 1955
Jan Wallander
 

Aktuell forskare

Niclas Berggren

Forskningsområden: Institutionell och politisk ekonomi; tillit, tolerans och religion; skönhetens betydelse i politiken.

Några av de frågor Niclas Berggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkar t.ex. tillit, tolerans och religion ekonomins funktionssätt?
  • Finns det ett samband mellan graden av marknadsekonomi och sociala variabler (som tillit och tolerans)?

IFN kalendarium

  • 29
    Sep

    Nationell konferens i nationalekonomi

    Externa aktiviteter

    IFN:forskare: Olle Folke, Martin Ljunge, Johanna Rickne, Joacim Tåg samt affilierade: Oscar Erixson och Mikael Elinder.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se