1939–1969

Arbetskraftens rörlighet

En studie av en lokal arbetsmarknad

Författare: Bengt G. Rundblad
År: 1964Antal sidor: 281Förlag: IUI och Almqvist & WiksellFörlagsort: Stockholm

Arbetskraftens rörlighet Bengt G. Rundblad

FÖRORD

Ett av de viktigaste forskningsområdena inom Industriens Utredningsinstitut har sedan länge varit problem rörande arbetsmarknaden. För några år sedan redovisades sålunda resultaten från en studie om löneökningars verkningar inom industrin. Tidigare har utförts undersökningar rörande bl.a. skogsbygdens avfolkning samt ökningen av antalet tjänstemän.

I föreliggande studie är det arbetskraftens rörlighet som stått i centrum för intresset. Hur olika faktorer påverkar arbetstagarnas val av arbete och hur bytesprocessen faktiskt förlöper har under lång tid varit föremål för debatt inte minst bland arbetsmarknadens parter. Den rörlighetsbefrämjande arbetsmarknadspolitik som utformats i Sverige under senare år bygger också i hög grad på antaganden om hur arbetskraftens val av arbete kommer till stånd.

Trots att frågorna om arbetskraftens rörlighet varit föremål för en omfattande debatt i vårt land har den empiriska forskningen på området varit mycket begränsad. Vid uppläggningen av föreliggande undersökning har författaren därför huvudsakligen fått lita till utländska förebilder. Det har som följd härav också ansetts motiverat att koncentrera undersökningen till en intensivstudie av en lokal arbetsmarknad. Det är att hoppas att de erfarenheter som härigenom vunnits skall ge den fortsatta debatten nytt underlag samt stimulera till ytterligare studier av rörligheten på arbetsmarknaden i vårt land.

Stockholm den 13 april 1964
Lars Nabseth


Referens:

Rundblad, Bengt G. (1964), Arbetskraftens rörlighet. En studie av en lokal arbetsmarknad. Stockholm: IUI och Almqvist & Wiksell.

Aktuell forskare

Niclas Berggren

Forskningsområden: Institutionell och politisk ekonomi; tillit, tolerans och religion; skönhetens betydelse i politiken.

Några av de frågor Niclas Berggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkar t.ex. tillit, tolerans och religion ekonomins funktionssätt?
  • Finns det ett samband mellan graden av marknadsekonomi och sociala variabler (som tillit och tolerans)?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se