1939–1969

Kemisk industri – karaktäristiska drag, struktur och utvecklingstendenser


FÖRORD

Den kemiska industrien har kallats den okända industrien och det ligger otvivelaktigt mycket i detta uttryck. Utanför specialisternas krets har man som regel ganska liten kännedom om arten och betydelsen av denna sektor av näringslivet. Detta sammanhänger bland annat med att material rörande denna industris produktion och struktur har varit svårtillgängligt samt att arten av dess tillverkning är sådan att det ofta är svårt för lekmän att bilda sig någon konkret uppfattning om verksamheten.

Det har samtidigt blivit allt mer påtagligt att den kemiska industrien är av grundläggande betydelse för den moderna industriella utvecklingen och att den i hög grad representerar en typ av produktion som hör framtiden till. Det har därför varit naturligt för Industriens Utredningsinstitut att försöka bidra till att i en vidare krets sprida kännedom om den kemiska industrien, dess struktur och produktionsförhållanden. I ett sådant sammanhang är det naturligt att ägna stor uppmärksamhet åt förhållandena i andra länder, bland annat av det skälet att utvecklingen där kan tänkas ge underlag för en bedömning av hur framtiden kan komma att gestalta sig i Sverige. En relativt utförlig beskrivning av den kemiska industriens utveckling och nuvarande förhållanden i de viktigare industriländerna ingår därför i utredningen. Stor möda har därjämte ägnats åt att på ett för även icke kemister begripligt sätt skildra den kemiska industriens produkter och produktionsmetoder. Utredningen grundar sig i huvudsak på det material och den statistik som för närvarande finns tillgängligt i svenska och utländska publikationer. Dessutom har viss specialbearbetning ägt rum av statistiskt primärmaterial.


Stockholm den 18 maj 1955.
JAN WALLANDER

Aktuell forskare

Niclas Berggren

Forskningsområden: Institutionell och politisk ekonomi; tillit, tolerans och religion; skönhetens betydelse i politiken.

Några av de frågor Niclas Berggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkar t.ex. tillit, tolerans och religion ekonomins funktionssätt?
  • Finns det ett samband mellan graden av marknadsekonomi och sociala variabler (som tillit och tolerans)?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se