Böcker på svenska 2010–

Bokutgivningen på IFN/IUI började redan 1941. Alla böcker som författats av medarbetare finns tillgängliga internt i digital form. När äganderätten så tillåter kan de även laddas ned från vår webbplats. Böckerna kan dessutom antingen beställas från respektive förlag, eller lånas från IFN.


Digitaliseringens dynamik – en ESO-rapport om strukturomvandlingen i svenskt näringsliv

Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson

I denna ESO-rapport studeras hur investeringar i digitalisering och automatisering påverkat det svenska näringslivet. Analysen, som baseras på detaljerad information om anställda och företag i Sverige 1996–2013, visar på stora effekter för svenskt näringsliv och svensk arbetsmarknad. 


När skolan själv får välja – en ESO-rapport om friskolornas etableringsmönster

Nikolay Angelov och Karin Edmark

Rapporten konstaterar att friskolor oftare etableras i områden med många högutbildade – men också i invandrartäta områden. I kommuner som styrs av en vänstermajoritet etableras färre friskolor jämfört med i andra kommuner. Rapporten visar också att förväntan om höga intäkter och låga lokalkostnader tycks spela roll när icke-vinstsyftande friskolor väljer var de ska etablera sig. För de vinstsyftande skolorna verkar däremot de ekonomiska förutsättningarna inte påverka etableringen.


Flyget och företagen

Shon Ferguson och Rikard Forslid

Inrikes direktlinjer till Stockholm är viktiga för tillverkningsindustrin i kommunerna utanför de tre storstadsregionerna och internationella direktlinjer är särskilt betydelsefulla för tjänstesektorn. Det är två av slutsatserna i en ny forskningsrapport från SNS författad av nationalekonomerna Shon Ferguson och Rikard Forslid.


Policyidéer för svensk skola

Jan-Eric Gustafsson, Sverker Sörlin och Jonas Vlachos

I forskningsrapporten Policyidéer för svensk skola ger tre professorer från tre discipliner – nationalekonomi, historia och pedagogik – sin bild av utvecklingen i den svenska skolan och analyserar dess orsaker. Rapporten avslutas med att författarna pekar ut en möjlig reformdagordning för svensk skola.


Att styra och leda en vårdcentral

Jannis Angelis, Anna Häger Glenngård och Henrik Jordahl

Hur väl styrs svenska vårdcentraler? Hur mycket vet man om det arbete som utförs och vad som kan förbättras? Sätter man utmanande mål och följer upp om de nås? Arbetar man aktivt med att rekrytera, utveckla och behålla talangfulla medarbetare?


EU och de nya säkerhetshoten

Antonina Bakardjieva Engelbrekt, Anna Michalski och Lars Oxelheim

I Europaperspektiv 2016 diskuterar ledande svenska forskare de nya säkerhetshot som konfronterar EU och hur unionen kan möta inre och yttre utmaningar, såsom krigshot i unionens närområde, hot mot livsmedelssäkerheten, cyberattacker och andra oförutsedda händelser. Samtidigt väcker nya verktyg i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet frågor om övervakningssamhällets risker, medan flyktingströmmarna belyser hur EU:s säkerhetsambitioner kan komma i konflikt med grundläggande mänskliga rättigheter.  


Information – ett verktyg för bättre skolsystem

Gabriel Heller Sahlgren och Henrik Jordahl

Centraliserat betygssystem, diagnostiska prov med relativ rättning från första klass och oannonserade skolinspektioner av underpresterande skolor. Det receptet presenterar nationalekonomerna Gabriel Heller Sahlgren och Henrik Jordahl i en ny forskningsrapport från SNS.


Entreprenörskap – Vad, hur och varför

Magnus Henrekson och Mikael Stenkula

Vad är entreprenörskap och hur bör det organiseras? Varför är det centralt och vilken roll spelar det för förnyelse, tillväxt och jobbskapande? Entreprenörskap – vad, hur och varför ger svar på dessa frågor och granskar vilka faktorer som bestämmer entreprenörskapets omfattning och inriktning. Mot denna bakgrund analyseras också hur den ekonomiska politiken är kopplad till entreprenörskap.


Den ekonomiska människan

Mikael Elinder

Visste du att många nationalekonomer idag engagerar sig i så vitt skilda frågor som varför föräldrar ofta kommer för sent när de hämtar sina barn på förskolan eller hur trängselavgifter kan minska bilpendlingen? I den här boken visas hur ekonomisk teori används för att förstå människors beslut om hur de använder sin tid och sina pengar.


Den kapitalistiska välfärdsstaten

Andreas Bergh

Hur kunde Sverige utvecklas från ett av Europas fattigaste länder till att bli fjärde rikast i världen? Och hur var det möjligt att samtidigt bli ett av världens mest jämlika länder? Kan den svenska välfärdsstaten bestå i framtiden?

I den här boken förklaras de svenska framgångarna. Med ny forskning visar författaren hur den kapitalistiska välfärdsstaten kunde kombinera en välfungerande kapitalism med långtgående sociala reformer, tack vare stabila spelregler och en rationell arbetsdelning mellan marknad och politik.


Primärvården efter vårdvalsreformen

Anna Häger Glenngård

Primärvården svarar för befolkningens behov av sjukvård som inte kräver sjukhusens eller specialistvårdens resurser och kompetens. I dag står primärvården för ungefär en femtedel av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna i Sverige. Detta motsvarar omkring 40 miljarder kronor per år för landsting och regioner.

När obligatoriskt vårdval infördes i primärvården 2010 var de uttalade politiska målen att uppnå ökad valfrihet och lyhördhet gentemot patienter samt att förbättra tillgängligheten. Primärvården hade sedan en längre tid brottats med bland annat långa väntetider och bristande kontinuitet i vårdkontakterna. Primärvården har också historiskt sett lidit av ett lågt förtroende i befolkningen jämfört med specialistvården. Den…


Universitetsreform! Så kan vi rädda och lyfta den högre utbildningen

Anders Björnsson, Patrik Engellau, Inger Enkvist, Magnus Henrekson, Jonas Nycander och Gösta Walin

Övergången från ett universitet där en mindre del av varje årskull studerade, till dagens massuniversitet som tar emot över hälften av varje årskull har medfört att kvaliteten på många utbildningar är för låg. Många examineras med för låga kunskaper. Kvaliteten måste höjas! 


Välfärdsgapet - EU:s sociala utmaning

Ulf Bernitz, Lars Oxelheim och Thomas Persson

"I dag vänder Europa blad", hävdade den nytillträdde EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker när han nyligen inför Europaparlamentet i Strasbourg presenterade sin investeringsplan för Europa värd 315 miljarder euro, vilket motsvarar hisnande 2,9 biljoner kronor. Tanken är att massiva investeringar i infrastruktur, utbildning och annat, ska få i gång den europeiska ekonomin efter krisen. Efter flera år av åtstramningar väntar nu investeringar och satsningar för att öka den europeiska konkurrenskraften.


IFN 1939–2014 – 75 år av ekonomisk forskning

Magnus Henrekson och Göran Albinsson Bruhner

Institutet för Näringslivsforskning (IFN), tidigare Industriens Utredningsinstitut (IUI), har alltsedan grundandet 1939 spelat en central roll inom tillämpad ekonomisk forskning och i den ekonomisk-politiska debatten i Sverige. Rader av tongivande forskningsrapporter och utredningar har skrivits vid IFN. Generationer av forskare och utredare har arbetat vid institutet, som periodvis varit en ledande producent av akademiska avhandlingar i främst ämnet nationalekonomi. Många har sedan gått vidare till framträdande positioner i Sverige och utomlands.


Institutet för Näringslivsforskning – Publikationer 1939–2013

Johanna Chamberlain och Magnus Henrekson

Denna bibliografi utgör en del av IFN:s historiska projekt och publicerades i samband med institutets 75-årsjubileum 2014 och utgivningen av jubileumsboken IFN 1939–2014 – 75 år av ekonomisk forskning (Stockholm: Ekerlids Förlag). Till jubileet publicerades även den historiska volymen Ett forskningsinstitut växer fram – IUI från grundandet till 1950 (Stockholm: Ekerlids Förlag), författad av professorerna Benny Carlson och Mats Lundahl. I den föreliggande bibliografin återfinns samtliga identifierade skrifter publicerade sedan starten 1939 till och med 2013.


Ett forskningsinstitut växer fram

Benny Carlson och Mats Lundahl

Industriens Utredningsinstitut (nu Institutet för Näringslivsforskning) började sin verksamhet 1939. Den här boken berättar historien om institutets tillkomst och dess första decennium. Från att inledningsvis ha varit ett rent serviceorgan till näringslivet utvecklades IUI under Ingvar Svennilsons chefskap (1941–1949) till Sveriges ledande fristående ekonomiska forskningsinstitut.


Institutionsvård, incitament och information – en ESO-rapport om placering av ungdomar med sociala problem

Erik Lindqvist

Under de senaste decennierna har andelen offentligt finansierade välfärdstjänster som utförs i privat regi ökat markant. Forskningen talar för privatisering och konkurrensutsättning av enklare tjänster, men manar till större försiktighet vid mer komplexa tjänster, t.ex. avancerad vård.


Konkurrens, kontrakt och kvalitet – hälso- och sjukvård i privat regi

Fredrik Andersson, Nils Janlöv och Clas Rehnberg

Under de senaste decennierna har andelen offentligt finansierade välfärdstjänster som utförs i privat regi ökat markant. Forskningen talar för privatisering och konkurrensutsättning av enklare tjänster, men manar till större försiktighet vid mer komplexa tjänster, t.ex. avancerad vård.


Lärare utan frihet

Johan Wennström

Den svenska skolan har stora problem med fallande kunskapsresultat – och många hoppas att lärarna ska vända trenden. Det är dock svårt när lärarkåren så länge har misshandlats och nedvärderats. Såväl vänstern som högern har i decennier underminerat lärares yrkesstolthet och självständighet.


Att styra och leda äldreomsorg

Jannis Angelis och Henrik Jordahl

Äldreomsorgen står högt på den politiska dagordningen och är en tung post i Sveriges offentliga utgifter. Men hur fungerar styrning och ledning i den svenska äldreomsorgen? Det undersöker författarna till denna rapport. De använder en internationellt väletablerad metod för att mäta kvaliteten på styrning och ledning av svenska äldreboenden. Enligt tidigare internationella studier främjar god styrning och ledning, enligt detta sätt att mäta, hög kvalitet i flera av den offentliga sektorns verksamheter, bland annat utbildning och sjukvård. Den här studien bygger på intervjuer med verksamhetschefer på cirka 500 av de drygt 2 300 äldreboenden som finns i Sverige.


Goda år på ålderns höst? En ESO-rapport om konkurrens i äldreomsorgen

Mats Bergman och Henrik Jordahl

Under de senaste decennierna har det blivit möjligt att driva äldreomsorg i privat regi. Förespråkarna för denna utveckling pekar på valfrihet och ökad effektivitet. Kritikerna talar om vanvård och menar att äldreomsorg inte lämpar sig för marknadslösningar.


Företagandets förutsättningar – en ESO-rapport om den svenska ägarbeskattningen

Magnus Henrekson och Tino Sanandaji

Utformningen av dagens ägarbeskattning förutsätter att skatterna har begränsade effekter på företagande och investeringar. I senare tids forskning anses skatterna ha större betydelse. I rapporten diskuteras om en ändrad ägarbeskattning kan stärka incitamenten att driva och utveckla företag. Författarnas huvudsakliga slutsats är att ägarbeskattningen bör reformeras.


Effektivt stöd för FoU, innovationer och företagande

Roger Svensson

Det är nu drygt 20 år sedan Lindbeckkommissio­nen kom. Ekonomikommissionen som den officiellt hette, leddes av Assar Lindbeck och satte på några månader samman en lista med förslag som sedan fick en omfattande påverkan på svensk ekonomi och för­valtning. Mitt i den rådande krisen fanns en öppenhet för större reformer och både den sittande och följande regeringen utnyttjade utrymmet. Resultaten syns idag bland annat i form av en mer marknadsinriktad ekonomi och tydligare ramar för det offentliga styret, såsom en självständig riksbank och överskottsmålet för statsbudgeten.


EU och de globala obalanserna

Antonina Bakardjieva Engelbrekt, Lars Oxelheim och Thomas Persson

Krisåren har urholkat Europeiska unionens politiska och ekonomiska resurser. Samtidigt står Europa inför avgörande utmaningar på den världspolitiska arenan, där nya regionala maktcentra är på väg att etablera sig. Klimathot, fattigdom och människohandel är några av de problem som vittnar om allvarliga globala obalanser.


Konstitutioner, politik och frihet. James Buchanan i urval.

Niclas Berggren

Vilka politiska spelregler ska man enas om för att kunna få förnuftiga politiska beslut? Vad händer med beslutsfattandet när lagstiftarna själva deltar i det politiska spelet och har sina egna intressen att bevaka? James Buchanan (1919-2013) var en av pionjärerna bakom public choice-skolan, som utforskar politikens villkor med ekonomiska modeller.


Välfärdstjänster i privat regi

Henrik Jordahl

Den svenska välfärdsmodellen kännetecknas av offentlig finansiering, ökande grad av konkurrens mellan olika utförare samt större valfrihet för brukarna. Hur har den här modellen vuxit fram? Varför skiljer sig utvecklingen åt i olika delar av landet? Vilken roll har politiker på nationell och lokal nivå, utförarorganisationer och tjänsternas brukare spelat?


Energimarknaden, ägandet och klimatet

Tommy Lundgren, Jesper Stage, Thomas Tangerås och Björn Carlén

Väl fungerande energimarknader är centrala för vårt moderna samhälle. Tillgång till billig energi har starkt bidragit till den svenska ekonomins utveckling. Energimarknaderna styrs kanske mer än många andra marknader av spelregler som bestäms genom politiska beslut, bland annat genom att en stor del av den svenska el- och värmeproduktionskapaciteten samt distributionsnäten ägs av offentliga aktörer. Ägandet varierar från små lokala kommunägda producenter och distributörer till internationella stora bolag i statlig ägo. Inte sällan anförs att de kommunalt ägda energibolagen tar, eller bör ta, särskilda samhällshänsyn. 


En bit på väg

Andreas Bergh och Gabriel Ehrling

Har liberalismen segrat ihjäl sig? Det råder ingen tvekan om att Sverige förändrats kraftigt i liberal riktning de senaste årtiondena. De flesta skulle nog också hålla med om att förändringarna gick snabbast i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Men hur ser framtiden ut? Är liberaliseringarnas epok till ända? Har liberalismen gjort sitt och andra idéströmningar tagit över?


Var skapas jobben? En ESO-rapport om dynamiken i svenskt näringsliv 1990 till 2009

Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson

Den svenska näringslivsstrukturen liknas ibland vid ett timglas, med många anställda i små och stora företag men få i mellanstora. Den strukturen skiljer sig från den i många andra länder, t.ex. Tyskland där de mellanstora företagen är viktiga arbetsgivare. Samtidigt påtalas ofta att det är i de små och medelstora företagen som Sveriges framtid ligger och att politiken måste utformas för att förbättra deras förutsättningar. En mer grundläggande fråga är i vilken mån näringslivsstrukturen är en konsekvens av politiska beslut och av en i marknadsekonomin naturlig företagsdynamik.


Allmän nytta eller egen vinning? En ESO-rapport om korruption på svenska

Andreas Bergh, Gissur Ó Erlingsson, Mats Sjölin och Richard Öhrvall


Korruption är ett stort och utbrett problem i världen. Sverige brukar klara sig bra i internationella jämförelser men det betyder inte att vi är befriade från problem. Korruption är svårt att mäta, ännu svårare att jämföra internationellt och kan ta sig svårgenomträngliga och sofistikerade former också i utvecklade demokratier. Till synes små problem kan snabbt bli stora både för samhällsekonomin och för tilltron till medborgarstyret om de inte uppmärksammas i tid.


Ett konkurrenskraftigt EU till rätt pris

Antonina Bakardjieva Engelbrekt, Lars Oxelheim och Thomas Persson

Som ett led i att uppnå en uthållig lösning på den ekonomiska krisen står nu EU inför utmaningen att stärka sin konkurrenskraft på den globala arenan. Samtidigt har medlemsländerna ambitionen att bygga ut EU-samarbetets sociala dimension och förbättra den sociala och politiska sammanhållningen.


Blir vi sjuka av inkomstskillnader?

Andreas Bergh, Therese Nilsson och Daniel Waldenström

Trenden i västvärlden är tydlig: inkomsterna ökar och människors levnadsstandard förbättras – men samtidigt ökar skillnaderna mellan rika och fattiga. Vad betyder detta för vår hälsa? Innebär de ökade klyftorna att vi mår sämre och i så fall på vilket sätt? Vad säger forskningen och hur ska man veta vilken forskning som är pålitlig?


Renovatio Monetae

Roger Svensson

Renovatio Monetae är ett latinskt uttryck som syftar på myntindragningar, d.v.s. att gamla mynt förklarades ogiltiga och ersattes med nya. Myntindragningar kunde ske så ofta som varje halvår inom en myntherres område under medeltiden. För detta togs en växlingsavgift ut som var ett sätt för myntherren att beskatta befolkningen. Ett genomgående tema i denna bok är att medeltida brakteater under högmedeltiden är starkt kopplade till sådana myntindragningar. 


Ett ramverk för innovationspolitiken

Pontus Braunerhjelm, Klas Eklund och Magnus Henrekson

Sverige behöver innovationer, entreprenörer och växande företag. Det går inte att ordna med enstaka insatser i några utvalda sektorer. Istället krävs breda åtgärder för att göra Sverige som helhet mer kreativt. Det behövs ett innovationspolitiskt ramverk som framgångsrikt skapats för finans- och penningpolitiken. Författarna presenterar hur ett sådant ramverk bör se ut.


Ekonomi är att välja

Assar Lindbeck

Med mina memoarer syftar jag främst till att förmedla vad jag har lärt under de sex decennier som jag arbetat med samhällsekonomiska frågor - en rapport från en bildningsresa för att använda en pretentiös formulering.


Från utsatt till utmärkt område – bortom ekonomiska frizoner

Andreas Bergh

Sociala problem i segregerade bostadsområden i de stora städerna (ofta slentrianmässigt kallade »förorterna« trots att flera av dem likt Rosengård inte är förorter) har blivit en olycklig symbol i debatten om invandringen. De har kommit att representera Sveriges misslyckanden med att utnyttja den resurs invandringen utgör, även om en majoritet av de utlandsfödda inte bor i dessa områden. En strid ström av reportage beskriver låg sysselsättning, skolproblem och kriminalitet. Det är de bilderna från »förorten« som ofta präglar den offentliga debatten om invandring.


Den svenska tjänstesektorn

Henrik Jordahl

Sverige är en tjänsteekonomi. Åtta av tio jobb finns i tjänstesektorn. Exporten av tjänster växer snabbt och står i dag för 30 procent av den totala exporten. Industrin har blivit "tjänstefierad" genom att använda och sälja mer och mer tjänster. Vad innebär den här utvecklingen för näringslivet, för den ekonomiska politiken och för alla dem som arbetar med att utföra tjänster?


Arbetslöshet, migrationspolitik och nationalism – Hot mot EU:s sammanhållning?

Antonina Bakardjieva Engelbrekt, Lars Oxelheim och Thomas Persson

I Europaperspektiv 2012 ger nio ledande svenska forskare inom ekonomi, statsvetenskap och juridik sin bild av hur arbetslöshet,
migrationspolitik och nationalism kan hota EU:s sammanhållning i spåren av den ekonomiska krisen. I årets volym diskuteras dynamiken mellan arbetslöshet, migrationspolitik och nationalism som en avgörande framtidsfråga för EU.


Varför går det bra för Sverige?

Andreas Bergh och Magnus Henrekson

Under ett kvarts sekel, från slutet av 1960-talet till början av 1990-talet, var den ekonomiska tillväxten svag i Sverige relativt ett genomsnitt av andra jämförbara länder. Sedan 1994 har utvecklingen varit den motsatta: tillväxten i Sverige har varit högre om vi jämför med EU-området, OECD och oftast även högre än i USA.


Överlever EMU utan fiskal union?

Ulf Bernitz, Lars Oxelheim och Thomas Persson

Drygt ett decennium efter att den gemensamma valutan infördes är euron utsatt för sin hittills värsta kris. De statsfinansiella problem som drabbat flera euroländer illustrerar bräckligheten i den ekonomiska och monetära unionens konstruktion. Skuldkrisen har tvingat länder som Grekland och Irland att begära omfattande nödlån för att undvika statsbankrutt. Och fler euroländer ligger i farozonen.


Bilder från Nordkorea

Villy Bergström och Benjamin Katzeff Silberstein

Villy Bergstöm blev 1971 inbjuden som en del av en mindre svensk delegation att besöka Nordkorea. Insynen i denna kommunistiska diktatur var då obefintlig, och den dagbok som Villy skrev under besöket är ett ovärderligt tidsdokument över ett annorlunda Nordkorea än dagens.


EU och den globala krisen

Lars Oxelheim, Lars Pehrson och Thomas Persson

Hösten 2008 drabbades världen av den djupaste ekonomiska nedgången sedan 1930-talet. Vilka konsekvenser har krisen för den fortsatta ­europeiska integrationen? Kommer Europa att gå försvagat eller stärkt ur den globala krisen?

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se