Debattartiklar 2013

Kapitalexporten beror främst på statliga ­snedvridningar av incitamenten att investera. Bostadsinvesteringarna har minskat ­dramatiskt. En viktig förklaring till det är att hyresregleringen sedan länge har jagat bort privat kapital från marknaden för hyresfastigheter, skriver Assar Lindbeck.

Vice riksbankschefen Lars E O Svensson har avgått eftersom han inte fått gehör för sin linje att Riksbanken borde sätta en något lägre styrränta. Det skulle enligt Svensson ha inneburit lägre arbetslöshet och bättre prisstabilitet. Har Svensson rätt? frågar sig IFN-forskaren Andreas Bergh och svarar att "det är svårt att veta. Men mycket talar för att konfliktens betydelse överdrivits".

Svensk skola dras med fallande resultat jämfört med andra länder, betygsinflation och flykt från läraryrket, förklarar Magnus Henrekson på DN Debatt. Han skriver att det inte finns någon snabb lösning på problemen och att detaljregleringar är fel väg. I stället gäller det att justera regel­verket så att alla drar åt rätt håll.

Svenskar tror i högre utsträckning än andra nordiska medborgare att den offentliga sektorn är korrumperad, skriver fyra forskare i ett inlägg på DN Debatt. Två av dessa är IFN-forskare: Andreas Bergh och Richard Öhrvall. Inlägget bygger rapporten "Allmän nytta eller egen vinning? En ESO-rapport om korruption på svenska ". Forskarna som visar att korruptionsmisstankarna framför allt finns på kommunal nivå menar att människors misstro gentemot tjänstemän och politiker måste tas på allvar. "Ett av våra förslag är att ett antal slumpvis utvalda kommuner granskas av personer utan koppling till kommunen".

I en slutreplik på SvD Brännpunkt menar de tre IFN-forskarna Sven-Olof Fridolfsson, Pär Holmberg och Thomas Tangerås (som inledde debatten på Brännpunkt den 14/3) att det låter betryggande när It- och energiminister Anna-Karin Hatt (Brännpunkt den 21/3) förtydligar regeringens ambition att se till så att Sverige har en integrerad och välfungerande elmarknad. "Men vi undrar vad som menas med att åtgärder ska kunna vidtas för att minska omotiverade elprisskillnader mellan elområden.

IFN-forskarna Sven-Olof Fridolfsson, Pär Holmberg och Thomas Tangerås skriver på Brännpunkt i Svenska Dagbladet om den elområdesreform som sjösattes för drygt ett år sedan. De menar att med den "har elmarknaden effektiviserats". Samtidigt har dock reformen mött stort motstånd från konsumenter i södra Sverige. "Näringsdepartementet har nu snabbutrett olika åtgärder för att minska elpriserna i Sydsverige och risken är stor att reformen backas. Detta vore olyckligt. Antalet elområden borde istället öka."

Andreas Bergh, IFN, och Daniel Rubenson, affilierad till IFN, skriver på Brännpunkt med anledning av ett inlägg 9 mars av Mikael Rostila. Den senare driver tesen att den socialdemokratiska välfärdsstaten leder till ökad tillit och bättre sociala relationer vilket i sin tur främjar folkhälsan. Han skriver också att trenden bröts på 1990-talet när den ekonomiska krisen ledde till kraftiga nedskärningar i den offentliga sektorn. Bergh och Rubensom förklarar att den allmänna tilliten i Sverige inte alls har minskat. De menar dessutom att "även om statistiken hade utvecklats i linje med Rostilas tes, kvarstår en rad frågor om vilka mekanismer och orsakssamband som förklarar utvecklingen. Rostilas tolkning är möjlig, men det finns en hel del forskning som talar för alternativa tolkningar."

IFN-forskaren Andreas Bergh tar upp frågan om att svenska myndigheter anlitar PR-konsulter. "Mest omtalad blev kanske en debattartikel för vilken Arbetsförmedlingen betalade 150 000 kronor, trots att konsulterna misslyckades med att få den publicerad i Dagens Nyheter" skriver Andreas Bergh. Han förklarar att "alla erfarna konsumenter vet ... [att] när det är misstänkt svårt att göra prisjämförelser gäller det att vara vaksam mot risken att betala överpris. Det borde alla som köper konsulttjänster för skattemedel också veta."
Inlägget har förutom i Sundsvalls Tidning varit publicerad i Hela Gotland.

Magnus Henrekson, IFN, skriver i ett debattinlägg att Stefan Fölster (DI 13/2) har fel i en av sina förklaringar till underinvesteringar i bostäder, nämligen att det inte skulle vara förmånligt att spara i Sverige. "Skattesystemet har gjort det exceptionellt förmånligt att spara och hushållssparandet är numera högt" skriver Magnus Henrekson och fortsätter: "Men den förmånliga skatten gäller endast i placeringar i bankernas fondprodukter och noterade värdepapper."

Den debatt om invandringens ekonomiska konsekvenser och faktafel i boken Migrationens kraft, som inleddes av IFN-forskaren Tino sanadaji på DN-debatt avslutas också av honom i samma forum. Han skriver: "Författarna ifrågasätter mina ”värderingar” eftersom jag påpekat deras faktafel i boken. En av mina värderingar är ärlighet. De som av principiella skäl stödjer fri invandring bör vara ärliga om vad konsekvenser är för välfärdsamhället."

IFN-forskaren Tino Sanandaji skriver på DN-debatt om Centerpartiets idéprogram, som bl.a. har inspirerats av debattören Johan Norberg. "Med tanke på att idén om fri invandring har gjort resan från ungdomsförbund och tankesmedjor till partipolitiken är det intressant att granska det intellektuella underlaget för Centerpartiets förslag." Han reder  ut vad som är faktafel i Johan Norbergs bok Migrationens kraft. Tino Sanandaji anser att Centerpartiet är i en självförvållad kris genom att "lansera en radikal libertarianism, inspirerad av bland andra Johan Norberg".

Professor Magnus Henrekson, vd för IFN, skriver i en debattartikel i DI att det är positivt att skatten på sparande sänkts "men de skevheter som missgynnar finansiering av nya företag måste rättas till om de kommande decennierna ska bli lika lyckosamma för Sverige som utvecklingen var efter 1990-talskrisen".