Publikationer

Forskningsöversikter

Forskningsöversikter innehåller rapporter som ger en översikt av forskningsläget på för IFN centrala områden. Rapporterna är författade av IFN-forskare och har i många fall även publicerats i IFN:s Nyhetsbrev. Övriga översikter är resultat av enskilda forskares samarbete med externa uppdragsgivare eller bidrag till tidskrifter och antologier.

 

Översikter på engelska

 


2014-11 Ekonomisk Debatt, årg 42, nr 7

Påverkar skatter på ägarnivån företags och företagares beteende?

Magnus Henrekson och Tino Sanandaji

Hur ägarskatter påverkar företags aktivitet är en fråga där meningsskiljaktigheterna är stora mellan olika teoribildningar. Skattemodeller som inkorporerar mer komplexa aspekter, som kapitalmarknadsimperfektioner, ägarstyrning och entreprenörskap, kommer fram till andra slutsatser om ägarskatter än enklare skattemodeller. I artikeln lyfter vi fram nya empiriska studier som hittar tydliga belägg för att ägarskatter påverkar företagens beteende. Det har visat sig viktigt att skilja på hur olika typer av företag reagerar på olika slags skatter. Kapitalstarka företag tycks exempelvis påverkas annorlunda av ändrade utdelningsskatter än tillväxtföretag, där det egna kapitalet är en knapp resurs.


2014-11 IFN 1939–2014 – 75 år av ekonomisk forskning

Institutionernas ekonomi – betydelsen av lagar, moral och attityder

Niclas Berggren

År 1939 grundades Industriens Utredningsinstitut (IUI). Namnet, liksom institutets logotyp (två rykande skorstenar), för onekligen tankarna till samhällsekonomins ”hårda” sida: tung industri, produktion, realkapital och fysiskt arbete. I detta kapitel presenteras ett nytt forskningsprogram vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) – IUI:s nya namn sedan 2006 (med ett bladverk som logotyp) – som betonar ekonomins ”mjuka” sida.


2014-09 IFN Policy Paper No. 68

Slänger vi pengarna i sjön? Resurser, reformer och utbildningspolitiska slutsatser

Gabriel Heller Sahlgren

Frågan om huruvida ökade resurser på egen hand leder till högre resultat i skolan är en av de mest omdebatterade inom både utbildningsforskningen och politiken. Den är också högaktuell Sverige i en valrörelse där både alliansregeringen och oppositionen har lovat att skjuta till mer resurser, för att minska klasstorleken bland elever i lågstadiet. Detta är politikernas svar på de sjunkande resultaten i internationella undersökningar som Pisa och Timss. Det verkar alltså råda konsensus i den svenska politiken om att mer pengar till skolan i sig är ett effektivt sätt att höja resultaten.


2014-06 IFN:s Nyhetsbrev 5-2014

Mindre strikt reglering ökar produktiviteten i detaljhandeln

Matilda Orth

Plan- och bygglagen har en rad miljömässiga syften. Men den kan även begränsa butikers möjligheter att etablera sig. IFN-forskaren Matilda Orth har i ett par studier av svensk detaljhandel påvisat betydande kostnader för sådana inträdeshinder i form av förlorad produktivitetsutveckling och försämrat konkurrenstryck bland etablerade butiker.


2014-05 Ekonomiska Samfundets Tidskrift, vol. 67, nr 1

Ekonomins grund i kultur och institutioner

Niclas Berggren

Nationalekonomer har i allt högre grad börjat beakta institutionella och kulturella faktorer – lagar, regler, moral, normer och sociala attityder (som tillit och tolerans). Om ekonomiska beslutsfattare påverkas av sådana faktorer blir ekonomiska analyser som inte innefattar dessa faktorer ofullständiga eller missvisande. Här presenteras ett nytt och växande forskningsfält som bl.a. visar att äganderätt och tillit stimulerar ekonomisk tillväxt, att marknadsekonomin och demokratiska politiska institutioner kan generera tillit, att tillit kan förklara välfärdsstatens framväxt och livskraft samt att välfärdsstaten påverkar normer om arbete och bidragstagande.

 


2014-05 Slutbetänkande av Företagsskattekommittén. Bilaga 5 till SOU 2014:40

Beskattning av personaloptioner och innovativt entreprenörskap

Magnus Henrekson och Tino Sanandaji

Finansiering av entreprenörsdrivna företag präglas av betydande transaktionsproblem. I den moderna entreprenörssektor som växt fram i bl.a. Silicon Valley har finansiella instrument utvecklats för att lösa dessa problem. Nyckeln till framgång var att skriva komplexa kontrakt där utfallet med hjälp av optioner och aktiekonvertibler betingas på företagets utveckling.


2014-05 Slutbetänkande av Företagsskattekommittén. Bilaga 4 till SOU 2014:40

Kapitalskatter och företagande

Magnus Henrekson och Tino Sanandaji

En central utmaning i skattepolitiken är att samla in en given mängd skatter på ett sätt som minimerar skatternas negativa effekter på samhällsekonomin. Detta är en särskilt stor utmaning i ett land som Sverige med höga välfärdspolitiska ambitioner. Forskning på området tyder på att en omsvängning av politiken till förmån för åtgärder som tar sikte på ökad neutralitet mellan lånat och eget kapital och en lägre beskattning av inkomster som härrör från entreprenöriella insatser skulle minska skatternas snedvridning, för en given mängd skatter.

2014-02 Näringspolitiskt Forum Rapport # 7

Patentboxar som indirekt FoU-stöd

Roger Svensson

Rapporten "Patentboxar som indirekt FoU-stöd" beskriver hur olika europeiska system med patent- och innovationsboxar är utformade och analyserar vilka för- och nackdelar de har jämfört med andra offentliga stöd till forskning och utveckling (FoU). Dessutom diskuteras vilka konsekvenser ett införande av patentboxar skulle ha i Sverige, vilka välfärdseffekter som skulle genereras samt hur patentboxar påverkar utvecklingen av FoU, högteknologisk export och patentansökningar.


2013-12 IFN:s Nyhetsbrev 9-2013

Marknadsmakt minskar incitament att investera i kärnkraft

Sven-Olof Fridolfsson

De fem största producenterna i Norden står för ungefär hälften av den nordiska elproduktionen. Och de tre största svenska producenterna äger stora portföljer vattenkraft samt samäger de tre svenska kärnkraftverken. Ägarkoncentration väcker en rad frågor om företagens incitament för såväl produktion som investeringar. Ett omdebatterat problem på avreglerade elmarknader i allmänhet, och ett av skälen till att många elsektorer är eller har varit reglerade, är risken att företagen har möjlighet och incitament att utöva marknadsmakt, det vill säga begränsar elproduktionen i syfte att upprätthålla ett högt elpris. Sådant beteende diskuteras dock sällan i samband med kärnkraften.


2013-12 Konjunkturinstitutets specialstudie nr 37

Effekter av ökade offentliga satsningar på FoU

Roger Svensson

Det har länge varit känt att ny kunskap och teknologi, som skapas genom forskning och utveckling (FoU), är den främsta tillväxtskapande produktionsfaktorn. Redan Abramowitz (1956) och Solow (1957) visade att 80–90 procent av ökningen i nettoproduktionen per capita i USA det senaste seklet beror på ökad produktivitet som ett resultat av teknologiska förbättringar snarare än på ökade insatser av kapital.


2013-09 Ekonomiska Samfundets Tidskrift, vol. 66, nr 2

Låglönekonkurrens och lönereglering i ett nordiskt perspektiv

Per Skedinger

Frågan om hur låglönekonkurrens genom arbetskraftsinvandring och utstationerad arbetskraft från EU:s nya medlemsstater ska hanteras är kontroversiell. Nationalekonomisk forskning påvisar stora samhällsekonomiska vinster av sådan låglönekonkurrens, men identifierar också ett behov av att kompensera grupper som, åtminstone kortsiktigt, kan missgynnas. I denna artikel diskuteras frågan i ett nordiskt perspektiv och det hävdas att det inte är självklart att någon form av lönereglering är det bästa handlingsalternativet. Både en lagreglerad minimilön och allmängiltig förklaring av minimilönerna innebär att man avstår från samhällsekonomiska vinster.

2013-02 IFN:s Nyhetsbrev 2-2013

Effekter av privatiseringar på konkurrens och effektivitet

Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson

I denna rapport visar forskarna att privatiseringar i Sverige haft positiv effekt på produktivitetsutvecklingen men negativ effekt på produktmarknadskonkurrensen. Produktivitetsförbättringarna sker oftast redan innan privatiseringen genomförts. Detta innebär att studier som utvärderar effekter av privatiseringar just vid tidpunkten för ägarbyte kan ha underskattat effektivitetsförbättringar.


2012-09 IFN:s Nyhetsbrev 2-2012

Påverkar företagsbeskattningen småföretagares benägenhet att bilda aktiebolag?

Karin Edmark

År 2006 reformerades de omdiskuterade skattereglerna för fåmansbolag, de så kallade 3:12-reglerna, så att ägare till fåmansbolag, i synnerhet med högt aktiekapital och/eller höga lönekostnader, fick sänkt skatt. I denna studie beräknar vi den effektiva skattepremien för åren 2004–2009 av att driva ett företag som fåmansaktiebolag (AB) istället för enskild firma. Vi finner stöd i data för att en ökad skattefördel av att bilda bolag ökar sannolikheten att företag drivs som AB.


2012-09, Konkurrensverket, uppdragsforskningsrapport 2012:4

Konkurrens- och effektivitetseffekter av privatiseringar. Teori och empiri

Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson

Teknologisk utveckling har under senare år medfört att marknader som tidigare var naturliga monopolmarknader nu kunnat konkurrensutsättas. Under de senaste 20 åren har även en allmän privatiseringstrend vuxit fram i Sverige. Utifrån dessa förändringar ter det sig av stor vikt att närmare studera hur denna utveckling påverkar svenskt näringsliv. Syftet med denna rapport är att ge en översikt över den nationalekonomiska forskning som studerar i) skillnader mellan offentligt ägda och privat ägda företag verksamma på marknader med fåtalskonkurrens och ii) vilka konkurrens- och effektivitetseffekter som kan förväntas på näringslivet när företag på marknader med fåtalskonkurrens privatiseras. Dessa frågeställningar kommer i rapporten att belysas, dels utifrån den teoribildning som finns, dels utifrån en egen empirisk analys av det svenska näringslivet, baserat på detaljerade svenska data.


2012-08 IFN Policy Paper nr 57

Beskattning av personaloptioner och innovativt entreprenörskap: Expertrapport till Företagsskattekommittén

Magnus Henrekson och Tino Sanandaji

Finansiering av entreprenörsdrivna företag präglas av betydande transaktionsproblem. I den moderna entreprenörssektor som växt fram i bl.a. Silicon Valley har finansiella instrument utvecklats för att lösa dessa problem. Nyckeln till framgång var att skriva komplexa kontrakt där utfallet med hjälp av optioner och aktiekonvertibler betingas på företagets utveckling. Detta har underlättats av att avkastningen på dessa instrument endast kapitalinkomstbeskattas i USA, f.n. med 15 procent. Optioner möjliggör samtidigt rekrytering av nyckelpersonal till nystartade företag i tillväxtfasen. I svensk skattelagstiftning beskattas avkastningen på personaloptioner i stället med en marginell skattesats på 67 procent när avkastningen är hög. Detta omöjliggör i praktiken användning av optioner för att skapa komplexa avtal i entreprenörsdrivna företag i Sverige.


2012-08 IFN Policy Paper nr 56

Kapitalskatter och företagande: Expertrapport till Företagsskattekommittén

Magnus Henrekson och Tino Sanandaji

En central utmaning i skattepolitiken är att samla in en given mängd skatter på ett sätt som minimerar skatternas negativa effekter på samhällsekonomin. Detta är en särskilt stor utmaning i ett land som Sverige med höga välfärdspolitiska ambitioner. Forskning på området tyder på att en omsvängning av politiken till förmån för åtgärder som tar sikte på ökad neutralitet mellan lånat och eget kapital och en lägre beskattning av inkomster som härrör från entreprenöriella insatser skulle minska skatternas snedvridning, för en given mängd skatter. Dagens skattesystem behandlar i normalfallet ersättning för entreprenörsinsatser på samma sätt som arbetsinkomst. Modern forskning finner att entreprenörsinsatser är av central betydelse för tillväxt och förnyelse och utbudet av sådana insatser är känsligare för beskattning än reguljärt arbetsutbud.


2012-06 IFN:s Nyhetsbrev 1-2012

Koldioxidtullars konsekvenser för det handelspolitiska klimatet

Henrik Horn

I avsaknad av ett effektivt multilateralt klimatavtal har ett flertal länder infört, eller planerar att införa, ensidiga åtgärder för att begränsa utsläppen av klimatförstörande ämnen, och framför allt koldioxid, från inhemsk produktion. Det hävdas ofta i miljödebatten att dessa åtgärder måste kompletteras med s.k. koldioxidtullar på importerade varor, dvs. tullar som baseras på hur mycket koldioxid som släpps ut vid produktionen av den importerade varan. En omfattande miljöekonomisk litteratur pekar mot att koldioxidtullar har positiva effekter för klimat och inhemsk konkurrenskraft. Detta till trots råder stor skepsis om sådana tullars lämplighet bland forskare och praktiker inom internationell handelspolitik. Även politiskt möter koldioxidtullar och liknande åtgärder mycket starkt motstånd, vilket exempelvis EU:s nya utvidgning av sitt koldioxidprogram till att omfatta flyg visar. Varför dessa starka reaktioner?


2012-01, IFN Policy Paper nr 52

Sambandet mellan lönespridning inom företag och produktivitet: vad säger forskningen?

Fredrik Heyman

De senaste decennierna har inneburit ett ökat intresse för frågor som behandlar lönespridning. Detta intresse har motiverats av en tendens till ökad lönespridning i många länder. Främst gäller detta i USA och Storbritannien, men en liknande utveckling har även varit fallet i länder som traditionellt har haft en komprimerad lönestruktur. Ett exempel på det senare är Sverige där ett flertal studier har påvisat tendenser till ökad lönespridning sedan 1980-talet. En fråga som har uppmärksammats både i den offentliga och i den akademiska debatten är vilka konsekvenser förändringarna i lönespridningen har haft. I denna forskningsöversikt kommer en specifik fråga att studeras, nämligen hur produktivitet, vinster och anställdas ansträngning påverkas av förändringar i relativlöner.


2012-01 Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA)

Immateriella rättigheter och ekonomiska incitament – En kortfattad översikt av kunskapsläget

Roger Svensson

En förutsättning för ekonomisk tillväxt är en ständig ström av nya eller förbättrade produkter. Företag och individer lägger varje år ner stora summor på immateriella investeringar (FoU, utbildning) för att skapa ny kunskap som leder till nya produkter. Sverige brukar ligga i världstopp både om man mäter FoU-utgifternas andel av BNP och antalet patent per invånare. Ett problem är att det ofta är lätt för konkurrenter att stjäla kunskapen och själva imitera produkterna. Om inte den nya kunskapen skyddas riskerar detta att leda till underinvesteringar i FoU och skapande. Ett sätt att skydda den nya kunskapen är att genom lagstiftning bevilja immateriella rättigheter (bland annat patent och upphovsrätt) till upphovsmakarna.


2011-12 IFN:s Nyhetsbrev 3-2011

Kan instabila spelregler gynna tillväxten?

Niclas Berggren

Vad skapar ekonomisk tillväxt? Att detta sker genom att fysiskt kapital och humankapital ökar och genom teknologisk utveckling är välkänt – men vad får i sin tur dessa faktorer att växa? De senaste decennierna har allt fler betonat de ekonomiska spelreglernas, eller institutionernas, betydelse. Denna artikel presenterar ny forskning om hur reformer av institutioner påverkar tillväxten. Det är inte självklart att förändringar av institutioner ökar tillväxten, även om de leder till att institutionernas kvalitet förbättras. Förändringar kan ju skapa osäkerhet och passivitet hos ekonomins aktörer. De empiriska resultaten tyder på att förbättrade institutioner tenderar att gynna tillväxten i rika länder men att sänka tillväxten i fattiga länder.


2011-08 IFN:s Nyhetsbrev 2-2011

Utköpsbolagens roll i näringslivet

Joacim Tåg

Under de senaste 20 åren har riskkapital i form av utköpsinvesteringar blivit en viktig del av det svenska näringslivet. Den internationella forskningen tyder på att utköpsbolagen skapar värde genom aktiv ägarstyrning, kapitalinjektioner och operationell professionalisering. Insatserna leder till reala produktivitetsökningar när resurser omfördelas internt inom företaget. Omfördelningen påverkar tillväxttakten i antalet anställda och löner olika beroende på vilket land som studeras. Det finns inga belägg för att långsiktiga investeringar minskas eller att uppköp skulle ske enbart på grund av skattefördelar.


2011-05 Ekonomisk Debatt, vol. 39, nr 4

Hur kan ojämlikhetens hälsoeffekter identifieras?

Therese Nilsson och Daniel Waldenström

Sambandet mellan hälsa och inkomstojämlikhet har studerats under lång tid. De flesta undersökningar har emellertid saknat tillräckligt detaljerad information om individers hälsa och inkomst för att kunna skilja mellan hälsoeffekter av en högre inkomst och effekten av en mer ojämlik fördelning av inkomster i samhället. Vi redogör i denna artikel för vilka teorier som ligger till grund för de olika hypoteserna om sambandet mellan hälsa, inkomst och inkomstojämlikhet, samt hur forskare bör gå tillväga för att empiriskt studera detta.


2011-02 Svenskt Näringsliv, rapport

När är statligt stöd till innovativa företag och entreprenörer effektivt?

Roger Svensson

Regeringar i Sverige och andra västländer spenderar varje år åtskilliga miljarder kronor på olika typer av stöd till näringslivet för att stimulera innovationer och snabbväxande småföretag. Nya stödprogram tillkommer med jämna mellanrum utan att man tar reda på om tidigare program varit korrekt utformade eller om de har uppnått de önskade effekterna.


2011-01 IFN:s Nyhetsbrev 1-2011

Sådan far, sådan son: Går höga inkomster i arv?

Daniel Waldenström

De senaste åren har inkomstskillnaderna ökat markant i de flesta västländer. Men hur man skall tolka dessa ökade skillnader beror i hög grad på hur lätt det är för vanligt folk att bli höginkomsttagare. Forskningen visar att inkomströrligheten i Sverige mellan olika generationer i allmänhet är hög. I en ny studie (Björklund, Roine och Waldenström, 2010) konstateras dock att höga inkomster tenderar att gå i arv och att rörligheten bland de mest förmögna är betydligt lägre än hos befolkningen som helhet. Den mest sannolika förklaringen till detta resultat är förmögenhetsöverföringar och deras effekt på kapitalinkomsterna.


2011-01 IFN Policy Paper nr 43

Städer och entreprenörskap

Mikael Stenkula och Yves Zenou

I denna artikel diskuterar vi varför entreprenörskap gynnas av stora städer. Vi förklarar först varför stora städer underlättar de entreprenöriella experimentella processer som ofta driver kunskapsöverspillningen i ekonomin. Många nya idéer baseras på imitation, vidareutveckling och kombinationer av gamla idéer, och städer kan fungera som ”kuvöser” för nya idéer. Detta leder till självförstärkande processer där entreprenörer, kapital och arbetskraft dras till täta och dynamiska miljöer som präglas av många kompetenta kunder, många andra (liknande eller kompletterande) företag samt hög ekonomisk aktivitet.


2010-10 Tillväxtanalys, rapport dnr 2010/065

Städer och tillväxt: Vad säger forskningen?

Mikael Stenkula och Yves Zenou

I denna studie gjord på uppdrag av Tillväxtanalys sammanfattas forskningsläget och förklaras varför tillväxt och jobbskapande i så hög grad sker i (större) städer i dagens utvecklade länder. Forskningsgenomgången är i hög grad inriktad på att ge vägledning för politiken.


2010-09 IFN:s Nyhetsbrev 3-2010

När är statlig finansiering av FoU effektiv?

Roger Svensson

Företag kan inte ta tillvara på alla resultat från sin FoU (forskning och utveckling), utan en del av dessa kommer andra företag till godo. Detta orsakar färre FoU-investeringar än vad som är önskvärt ur ett tillväxtperspektiv. Staten kan stimulera till ökad FoU genom att subventionera FoU eller erbjuda patent för att skydda uppfinningar. Men i vilka situationer bör staten finansiera FoU och är det effektivt? I Sverige har staten gått in med olika finansieringsprogram till uppfinnare och småföretag. Aktuella IFN-studier visar att svenska patent som har fått statlig finansiering ofta underpresterar. Men orsaken till misslyckandet är kontraktens utformning snarare än statens oförmåga att välja ut lovande FoU-projekt.


2010-06 IFN:s Nyhetsbrev 2-2010

Konkurrensen och prisbildningen på grossistmarknaden för el

Pär Holmberg

Under den gångna vintern har elpriserna på den nordiska elmarknaden nått rekordnivåer och debatten om konkurrensen på elmarknaden har varit intensiv. Den här temaartikeln beskriver först hur grossistmarknaden, där elproducenterna säljer sin el till återförsäljarna och större elkonsumenter, fungerar. Därefter går jag igenom elproducenternas möjligheter att utöva marknadsmakt. Avslutningsvis diskuteras hur dagens regelverk, som ska säkerställa en välfungerande grossistmarknad i Norden, är uppbyggt och hur det kan förbättras.


2010-01 IFN:s Nyhetsbrev 1-2010

Hur viktiga är immateriella investeringar?

Harald Edquist

Under de senaste årtiondena har det svenska näringslivet genomgått en strukturomvandling där tjänster har kommit att utgöra en allt större andel av ekonomin. Som ett resultat av detta har även investeringarna förändrat karaktär. Företag lägger allt större resurser på immateriella tillgångar som exempelvis FoU, marknadsföring och vidareutbildning av personal. Beräkningar visar att investeringar i immateriella tillgångar var 246 miljarder kronor eller ca 9 procent av BNP år 2004. Dessa investeringar bidrog dessutom med närmare 35 procent till den svenska produktivitetstillväxten 1995–2004.


2009-11 IFN:s Nyhetsbrev 2-2009

Entreprenörskap och ekonomisk politik – en översikt

Magnus Henrekson och Mikael Stenkula

Entreprenörskapets funktion, betydelse och påverkansfaktorer diskuteras allt mer inom media, akademi och politik. Få ifrågasätter i dag entreprenörens betydelse för utveckling och välfärd, samtidigt som ökad entreprenörsaktivitet inte erbjuder någon patentmedicin eller snabb lösning på alla problem i samhället. I denna temaartikel diskuteras på ett övergripande plan vad som påverkar entreprenörskapsaktiviteten och företagstillväxten i ekonomin och hur denna kan stimuleras.


2009-06, Finansdepartementet och Näringsdepartementet, rapport

Privatiseringar av statligt ägda företag – En litteraturöversikt med fokus på OECD-länderna

Henrik Jordahl


2009-06 IFN Policy Paper nr 27

Rörlig ersättning till vd – vad säger forskningen?

Joakim Bång och Daniel Waldenström

Rörliga ersättningar till näringslivets ledande befattningshavare har blivit allt vanligare de senaste åren. I finanskrisens kölvatten har en bred debatt uppstått om deras effektivitet. Men vad säger egentligen den akademiska forskningen om incitamentprogram till vd? I den här artikeln sammanfattar vi teorier om rörlig ersättning, deras funktion och syfte samt vad vi empiriskt vet om deras effekter.


2009-05 IFN:s Nyhetsbrev 1-2009

Rekonstruktion av företag i tider av makroekonomisk turbulens: General Motors och Ford

Lars Oxelheim

Behovet av modeller för att förutsäga risken för att ett företag inte skall kunna fullfölja sin skuldtjänst med räntebetalning och amortering har kommit i fokus genom de nya Baselreglerna som kräver kreditvärdering på basis av kvantitativa modeller och på grund av den pågående världsomspännande ekonomiska krisen. Forskningen visar på många alternativa modeller för att förutsäga kommande kreditsvårigheter och eventuell konkurs. Ingen modell har tidigare beaktat att inverkan från makroekonomiska variabler på konkursrisken är företagsspecifik. I en nyligen publicerad studie vid IFN presenteras en modell för hur den företagsspecifika makroekonomiska påverkan på denna risk skall skiljas från inverkan av ”inneboende” konkurrensfaktorer. När vi tillämpar modellen på General Motors (GM) och Ford finner vi att den leder till två olika rekonstruktionsstrategier för dessa två företag, verksamma i samma bransch och med till synes lika stor konkursrisk mätt med traditionella mått.


2008-11 IFN:s Nyhetsbrev 3-2008

Privatisering av trovärdighetsvaror

Erik Lindqvist

Trovärdighetsvaror utmärks av att säljaren vet mer än köparen om köparens behov. Ett exempel är förhållandet mellan läkare och patient. Forskningen visar att privatisering av trovärdighetsvaror riskerar att leda till ökade kostnader genom att privata aktörer skapar sin egen efterfrågan. Samtidigt finns en risk att produktionen begränsas alltför mycket om produktionen organiseras inom den offentliga sektorn.


2008-10, Ekonomisk Debatt, årg. 36, nr 7

Effekter av anställningsskydd – en översikt

Per Skedinger

Lagstiftningen om anställningsskydd är en av de mest kontroversiella institutionerna på arbetsmarknaden. Sverige tillhör de länder som har ett relativt omfattande anställningsskydd. I denna artikel ges en överblick över den snabbt växande nationalekonomiska forskningen om anställningsskyddets effekter.


2008-06 IFN:s Nyhetsbrev 2-2008

Varför litar vi på varandra och vad spelar det för roll?

Henrik Jordahl

Tillit är en mjuk variabel som allt fler ekonomer intresserar sig för. Anledningen är att mer traditionella ekonomiska variabler som inkomstskillnader och tillväxt finns bland tillitens orsaker och verkningar. Forskningen kännetecknas av ett brett metodval och datainsamlingen sker med hjälp av enkäter, experiment och fältstudier. Jämförelser görs mellan länder, regioner och individer.


2008-05 Svenskt Näringsliv, rapport

Tillväxt genom forskning – vad säger forskningslitteraturen?

Roger Svensson

I en värld med ökad globalisering och konkurrens fokuserar politiker, beslutsfattare och företag alltmer på ekonomisk tillväxt och dess bestämningsfaktorer. En av de viktigaste drivkrafterna till tillväxt är teknologisk utveckling som till stor del skapas genom forskning och utveckling. Nästan 30 procent av den FoU som görs i OECD-länderna finansieras idag av den offentliga sektorn.


2008-04 Arbetsmarknad & Arbetsliv

Minimilöners effekter på sysselsättning och löner – en översikt

Per Skedinger

Minimilöner har visat sig vara ett effektivt instrument för att höja lönerna för de lägst betalda på arbetsmarknaden. Minimilönernas effekter på sysselsättningen är mer omtvistade, men det mesta av evidensen pekar på negativa effekter. Nästan all empirisk forskning om minimilönernas effekter avser länder med lagstadgade minimilöner, medan ytterst få studier finns för länder där minimilönerna regleras i kollektivavtal.


2008-03 IFN:s Policy Paper 21

Privat produktion av offentligt finansierade tjänster

Henrik Jordahl

All verksamhet som finansieras offentligt kan i princip handlas upp av privata företag. Av de svenska kommunernas kostnader utgör personalkostnader 57 procent och köp av verksamhet 13 procent. Den underliggande spännvidden mellan kommunerna är stor. Inköpt verksamhet svarar för 43 procent av Täby kommuns totala kostnader. I Högsby är samma andel en procent. Med tanke på att den offentliga sektorn sysselsätter 30 procent av de anställda i Sverige och 15 procent i de andra EU15-länderna finns ett utrymme för ökad privat produktion av offentligt finansierade tjänster.


2008-03 IFN:s Nyhetsbrev 1-2008

Effekter av anställningsskydd – Vad säger forskningen?

Per Skedinger

Lagstiftningen om anställningsskydd är en av de mest kontroversiella institutionerna på arbetsmarknaden och politiker och organisationsföreträdare för en intensiv debatt om anställningsskyddets positiva och negativa effekter. I den nyligen utgivna boken Effekter av anställningsskydd – Vad säger forskningen? lämnar docent Per Skedinger ett värdefullt bidrag till debatten genom att sammanfatta den snabbt växande och omfattande nationalekonomiska forskningen på området. Boken finns att köpa från bl.a. SNS Förlag och sammanfattas här i ett längre referat.


2007-11 IFN:s Nyhetsbrev 3

Vad betyder barnomsorgen för barnafödandet?

Anna Sjögren och Helena Svaleryd

Konsten att förena arbete och familj uppmärksammas ofta i samhällsdebatten, inte bara i Sverige utan i övriga Europa och på andra sidan Atlanten. Frågan är högaktuell i Tyskland där man som ett försök att undanröja hot om framtida brist på arbetskraft infört en föräldraförsäkring efter nordisk förlaga och även diskuterar utbyggnad av barnomsorgen. Målet är att få kvinnor att både jobba mer och föda fler barn. Historiskt, eller åtminstone under efterkrigstiden, har jämförelser mellan länder pekat på en motsättning mellan kvinnligt arbetskraftsdeltagande och barnafödande. Det är till synes lätt att förstå varför. Det tar tid att föda och fostra barn och det har varit näst intill omöjligt att förena detta med förvärvsarbete. Så är det inte längre. I dag har paradoxalt nog de OECD-länder där kvinnligt arbetskraftsdeltagande är lågt också de lägsta födslotalen.


2007-06 IFN:s Nyhetsbrev 2

Bidrar multinationella företag till låga löner och otrygga arbeten?

Fredrik Sjöholm

Multinationella företag utgör en betydande del av svensk ekonomi och sysselsätter en stor del av arbetskraften. Det finns skäl att tro att detta kan ha effekter på löner såväl som på graden av anställningstrygghet. Multinationella företag kan skifta produktion mellan länder och därigenom möjligtvis pressa löner och erbjuda mer osäkra anställningar. Å andra sidan är multinationella företag i allmänhet relativt stora vinstrika företag vilket kan ha positiva effekter på de anställdas villkor. Denna uppsats diskuterar och sammanfattar den empiriska litteraturen om utländska direktinvesteringars effekt på löner och anställningstrygghet med speciellt fokus på de studier över svenska förhållanden som genomförts vid Institutet för Näringslivsforskning.


2007-05 Integrationsverkets stencilserie 2007:09

Vad förklarar invandrares integration på arbetsmarknaden? – En teoriöversikt

Anna Sjögren och Yves Zenou

Översikten diskuterar ekonomiska teorier som ökar förståelsen för hur invandrade och deras barn integreras i samhället. Fokus ligger på varför invandrare och minoriteter ibland besitter mindre produktivt humankapital och varför deras humankapital ibland värderas lågt. Författarna lyfter fram hur ett ogynnsamt utgångsläge, boendesegregering och diskriminering resulterar i bristande incitament att investera i humankapital samt hur sociala normer och beteenden som hör utanförskap till förs vidare från en generation till nästa.


2007-03 IFN:s Nyhetsbrev

Är telemarknaden mogen för avreglering? – Forskningen pekar i annan riktning

Johan Stennek och Thomas Tangerås

Den svenska telemarknaden kännetecknas av fler företag och fallande priser. Därmed har EU-kommissionen och den svenska regeringen inlett en översyn av regelverken, med det långsiktiga målet att konkurrens och fria marknadskrafter ska få råda.

Frågan är om den svenska telemarknaden är mogen för avregleringar nu. Aktuell forskning vid Institutet för Näringslivsforskning visar att konkurrensen på mobiltelemarknaden sannolikt inte skulle fungera utan ett stöttande regelverk. Samtidigt föreslår författarna att det nuvarande detaljstyrande regelverket överges till förmån för ett strukturellt regelverk.


2006-11 IFN:s Nyhetsbrev

Det samhällsekonomiska värdet av nya och fler produkter

Mattias Ganslandt

Antalet tillgängliga varor och tjänster ökar kontinuerligt, dels genom nya uppfinningar och produktförbättringar, dels genom import av utländska varor som inte tidigare varit tillgängliga för inhemska konsumenter. En central fråga är hur stor nytta konsumenterna har av dessa nya produkter.


2006-09 Arbetsrapport, R2006:004, ITPS

Effektivitetseffekter av utländska direktinvesteringar - En översikt av nationalekonomisk forskning

Mathias Herzing, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson

Rapporten beskriver grundläggande teorier om direktinvesteringar och multinationella företags funktionssätt och diskuterar hur väl dessa teorier kan förklara den empiriska verkligheten. Författarna analyserar effekterna på näringslivet i värdlandet för utländska direktinvesteringar med fokus på konkurrenseffekter, ägareffektivitetseffekter och spridningseffekter. Därefter diskuteras den empiriska litteraturen om produktivitetseffekter av utländska direktinvesteringar. Slutligen behandlas frågan om och hur utländska direktinvesteringar ska särbehandlas. Exempel ges på hur olika länder aktivt sökt attrahera direktinvesteringar.


2006-05 IFN:s Nyhetsbrev

Vem ska äga innovativa idéer under processen från uppfinning till kommersialisering?

Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson

Incitamenten till att innovera befrämjas av att de entreprenörer som tar fram immateriella tillgångar kan sälja dessa till etablerade företag, som sedan kommersialiserar dem. En fungerande uppköpsmarknad för småföretag förbättrar därmed möjligheterna till en snabb industriell utveckling.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se