Introtexter

Anställningsskyddet i fokus

Anställningsskyddets omfattning och utformning är av central betydelse för arbetsmarknadens funktionssätt. Det är också en kontroversiell institution, inte minst i Sverige. Politiskt är frågan känslig och regelverket ges därför sällan utrymme i debatten om en förbättrad arbetsmarknad. Det gör Per Skedingers unika genomlysning av forskningen på området särskilt angelägen och värdefull, vilket också reaktionerna på hans nya bok Effekter av anställningsskydd – Vad säger forskningen? (SNS Förlag) visar.

Effekterna av anställningsskyddets utformning är ett snabbt växande forskningsområde. Av de 85 empiriska studier som Per Skedinger går igenom har mer än hälften tillkommit de senaste tre åren. De senare studierna bygger i högre utsträckning än tidigare på individ-, företags- och branschdata. Därmed ges nya möjligheter att studera anställningsskyddets effekter på olika grupper på arbetsmarknaden. En tydlig slutsats av forskningen är att en arbetsmarknad präglad av omfattande regleringar sänker sysselsättningsgraden för ungdomar och invandrare. Det kan vara en viktig faktor för att förklara t.ex. förhållandet att ungdomsarbetslösheten i Danmark, med en betydligt mindre reglerad arbetsmarknad, är knappt nio procent, medan den i Sverige under lång tid varit mer än dubbelt så hög.

Forskningen ger också vid handen att ett starkt anställningsskydd i många fall bidrar till en lägre produktivitet och minskad strukturomvandling, dock utan att de individer som omfattas av skyddet känner sig tryggare. Ett starkt anställningsskydd har således en kostnad och denna kostnad är allt annat än jämnt fördelad i befolkningen. En fråga som inställer sig är vilket pris vi är beredda att betala och hur kostnads- och intäktskalkylen egentligen ser ut? För den som söker insikt och kunskap finns nu, tack vare en gedigen forskarinsats, nya forskningsrön att tillgå på ett lättillgängligt sätt.

Läs mer om Per Skedingers forskning i nyhetsbrevet och kontakta oss gärna om du vill få mer information.

Magnus Henrekson

Aktuell forskare

Niclas Berggren

Forskningsområden: Institutionell och politisk ekonomi; tillit, tolerans och religion; skönhetens betydelse i politiken.

Några av de frågor Niclas Berggren försöker besvara i sin forskning:

  • Hur påverkar t.ex. tillit, tolerans och religion ekonomins funktionssätt?
  • Finns det ett samband mellan graden av marknadsekonomi och sociala variabler (som tillit och tolerans)?

IFN kalendarium

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se